Tack för att ni har följt våra äventyr!

Ett helt år har snart passerat sedan den intensiva planeringen av våra äventyr påbörjades. Med den matematiken förstår du att själva turen endast utgjorde en liten bråkdel av den totala tid som vi har levt med våra projekt.

Vilka är våra reflektioner och lärdomar av löpningen/vandringen och paddlingen? Vad gjorde vi bra? Vad kunde vi ha gjort annorlunda? Vad händer i framtiden?

PADDLINGEN

DSC04646

Niclas, hunden Storm och Linnea i sin kanadensare. Här hade Storm fullföljt sin tur medan Niclas och Linnea bytte farkost till havskajaker för att ta sig an Vänern och resterande väg till Göteborg. Foto: Amanda Thorén

Linnea: Från början kändes det overkligt att vi faktiskt skulle ta oss an en paddlingstur på 80 mil. Men nyfikenheten av att se hur det där sammanhängande vattendraget från Härjedalen till Göteborg sitter ihop och att få vara ute tillsammans med familjen blev såklart avgörande för att inte kunna säga nej. Min paddlingsstatus innan turen var helt okej, men att spendera 10 timmar per dag sittandes i en kanot och ta oss igenom större forsar, bära kanot och dessutom ha med oss en oerfaren hund såg jag som stora utmaningar.

Allt vackert vi har fått se på turen, alla spännande forsar vi har tråcklat oss igenom, vår fantastiska natur och fjällvyer, delikatesser vi har avnjutit, jättefärjor att zick-zacka mellan och såklart möten med människor är några saker vi tar med oss. Känslan när vi gled över ”mållinjen”, där Nordens längsta vattendrag övergår till hav var glädje, lycka och tomhet över att det nu var över. Vi hade ju levt med detta äventyr i över ett år. Detta var första långturen på vatten och jag inser att turlivet med dess enkelhet är lika fantastiskt oavsett om man skidar, vandrar, springer eller paddlar.

Tack för all pepp och stöttning på vägen!

lrg_dsc03474

Linnea framför ett spegelblankt Femunden. Foto: Niclas Bentzer

Niclas: Ta fram en karta. Kolla in vattendraget som ligger närmast där du bor. Vart kommer egentligen vattnet ifrån? Följ det blå sträcket vidare uppströms så långt du kan. Vart hamnar du? Visst blir du nyfiken? Kanske måste du rent av ut och paddla nästa sommar.

Några lärdomar jag tar med mig från denna tur är:

– Marschtakten i kanadensare och kajak med packning är ungefär 6 km per timme.

– Vid kraftverk och slussar är det sällan bra infrastruktur för paddlare att bära förbi. Kolla kartan vart närmaste väg finns och ta hellre upp lite för tidigt än för sent. Vagn är en lifesaver!

– Vattnet i Trysilelva går att dricka ner till Trysil. Det är extremt lyxigt att ha oändligt med dricksvatten nära till hands. Speciellt när sommaren bjuder på varma dagar.

– Att reka en forts kan ta tid. Men det är alltid värt att göra det (ett måste).

– Det är tidskrävande att göra bra bildmaterial där båda i ett sällskapa ska vara med på samma bild. Ha med stativ och fjärrkontroll till kameran.

– Keensandaler är det överlägset bästa plagget vid paddling.

– Ha med minst två par shorts. Ett par att paddla i och ett par att bada i.

– Ta med kikare. Det är kul att spana på fågel!

– Sjökort är inte ett måste vid paddling men det kan vara klokt att ha koll på de stora farlederna.

– Prata med lokalbefolkningen och skaffa information om vattnet framöver. Men var alltid kritisk. Folk har olika uppfattningar om vad som är paddlingsbart vatten.

Avslutningsvis vill jag verkligen slå ett slag för semester på ”hemmaplan”. Det finns mycket vackert att se och göra i Sveriges avlånga land. Och när du är klar med det så rekommenderas en sväng in i Norge!

Niclas framför ett spegelblankt Femunden. Foto: Linnea Nilsson-Waara

LÖPNINGEN/VANDRINGEN

Erika Nilsson-Waara och Oscar Detmer Nilsson njuter av Söderåsens nationalpark. Foto: Sandra Henningsson.

 

Erika: Together is stronger. Att göra resan tillsammans med Oscar blev en succé. Vi har fått känna på varandras ytterligheter och stärkt vår relation ännu mer. När det har varit tungt har vi givit varandra kraft. Icke att förglömma är alla de boenden som vi har övernattat på längs vägen. Även släkt och vänner har varit en av de absoluta höjdpunkterna. Alla har bistått med ovärderlig hjälp. Vi har fått fina minnen för livet.

Det svåraste är att ta det första steget och ge sig ut på en ny stig. Kommer det att hålla? Vill jag det här? Blir det som jag har tänkt mig? Kommer det att vara värt det? Mängder av tvivel och frågor dyker alltid upp inför varje långtur. Detta var den tredje gången. Det krävs beslutsamhet, mod och energi.

Det jag har lärt mig är att det aldrig blir som man har tänkt sig trots åtskilliga timmar av planering. Och det kanske är bra. Även om en långtur kräver sin gedigna planering går livet inte att planera till punkt och pricka. Då skulle det säkerligen bli både trist och enformigt. Äventyret i resan blir att uppleva det som kommer framför oss, att handskas med de svårigheter som uppstår och framförallt att stanna upp och leva i nuet. Det är det bästa med naturen; den enkelhet som den erbjuder.

Det som alltid händer är en personlig resa inombords. Att hitta och känna av sig själv lite bättre. Att komma ut som en version starkare av sig själv. Att ge sig ut på en ny stig är därför nyttigt att göra då och då. Vem vet vad din nästa upptäckt blir?!

Erika på Österlen. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Oscar:  Att handskas med värmen blev en stor och överraskande utmaning. Ofta tänker man på att klä sig efter kyla, regn och blåst. Men vad gör man när det är över 30 grader under flera veckors tid? Att ta med den där extra vattenflaskan, smörja in sig med solskydd, använda huvudbonad och att starta tidigare på morgonen blev en viktiga lärdomar för mig. Att drabbas av solsting är inget som jag vill vara med om igen.

Av äventyret har jag upptäckt ett nytt Skåne, som jag inte visste fanns. Att det finns en sådan fin miljö bara runt knuten är helt makalöst. Då vill jag även tillägga att jag är född och uppväxt i Skåne.
För att vara min första långtur är jag glatt förvånad över hur njutbart det var, samt att vi klarade av att hålla varje datum och boende enligt planen.
Allt blev mycket lättare av att ha en underbar turkompis med sig på Skåneleden. Vi har stöttat varandra och fått se saker tillsammans.
Oscar visar upp en del av packningen. Foto: Sandra Henningsson.

 

Avslutningsvis vill vi säga stort tack till dig som har följt oss eller på något sätt ägnat oss minsta tanke under våra äventyr.

Fortsätt gärna att följa våra kanaler, bland annat om vår Nationalparksresa, mindre utflykter, inspirerande träningsrundor och musikspelningar.

Vi hoppas att vi har kunnat väcka äventyrsådran i dig till att besöka och uppleva vår fina natur. Och du. Glöm inte termosen när du her dig ut.

/Erika, Linnea, Niclas och Oscar.

Epilog: Paddla Nordens längsta vattenväg

FAKTA

Start: 30 juni 2018 Käringsjön, Härjedalen
Slut: 31 juli 2018 Långedrag (Göteborg)
Antal dagar totalt: 31
Paddlingsdagar: 28
Vilodagar: 3
Antal nätter i tält: 17
Paddlad sträcka: 805 km
Snittsträcka per dag: 28,75 km
Längsta sträcka: Snerta – Fredbo 43 km
Kortaste sträcka: Karlstad – Skoghall 10 km
Farkost:
– Käringsjön – Skoghall Kanadensare Ally kanot
– Skoghall – Göteborg Havskajaker Prijot Touryak 500 och Prijon Touryak 470 LV

 

lrg_dsc03315

Här är vi i Käringsjön, Härledalen och står vi redo att paddla till Göteborg. Foto: Mats Bentzer

 

Det började med att Niclas en blåsig oktoberdag bläddrade i boken ”Nordens längsta vattendrag” för mer än två år sedan. Det slutade med en 31 dagar lång paddeltur från Härjedalen till Göteborg. Den boken är inspirationen till denna tur.

Vintern 2016 presenterade Niclas idén för mig och sommaren 2017 bestämde vi oss för att sluta fundera och börja göra. Paddlingen längs Nordens längsta vattenväg skulle bli verklighet kommande sommar. Så med ett år kvar till start började vi på allvar att planera.

 

Förberedelser under ett års tid

Förberedelserna har innehållit allt ifrån kartstudier, jagat information om de olika vattnen, test av utrustning, paddelträning och inte minst att lära vår hund Storm att trivas i kanoten. Vår ambition har hela tiden varit att ha honom med, men vi var länge osäkra om det skulle fungera. Sista turen innan avfärd hittade han dock lugnet och vi beslutade att han kvalade in. Det är vi glada för. Att långtura med sin hund är en extra dimension.

image4

Paddelträning i kanot och test av torrdräkter genomföre vi under våren. Även att träna Storm på att vara i kanot och vänja sig vid flytvästen. Foto: Roger Strandberg

 

Varierad natur och olika karaktär på vattnet

Naturen längs vår färd har varit varierad. Det började med fjäll. Hemtamt och vackert. När den sista trädfria toppen hamnat bakom våra ryggar i Trysil tog de djupa skogarna i norra Klarälvdalen vid. I takt med minskad fallhöjd ökar älvens kurvor markant. Den låga vattennivån tvingade oss att hålla huvudfåran, den så kallade ”kungsådran”. Det betyder att vi måste följa älvens ytterkant, och därmed den längsta vägen. I Vänern fick vi uppleva fantastisk skärgård men ett myller av små öar, vikar och uddar. De längre passagerna med öppet vatten var extra spännande. Vidare söderut mot jordbruksmarker och en tilltagande civilisation för att avslutas där älven omgärdas av tunga industrier och trafikeras av stora färjor.

Även vattnets karaktär har förändrats drastiskt längs färden. Vi har paddlat allt från stora sjöar, små åar med strida strömmar och forsar till lugnflytande älv. Alla med sina tjusningar och utmaningar. Delar av färdvägen har inte varit möjlig för oss att paddla. Ibland har strida forsar, lågt vatten och den mänskliga påverkan i form av kraftverk och slussar tvingat oss till lyft. Vissa enkla och planerade, andra helt oförberedda och krångliga. En sak är säker. Långa paddlingar kommer nog alltid innebära en del lyft. Det är vi nu mentalt förberedd på.

 

Byte av farkost

Inför korsandet av Vänern bytte vi vår kanadensare mot varsin havskajak och därmed tog Storms resa slut. I en kajak ryms inte 25-kilo hund.

Både jag och Niclas har paddlat tidigare. Både kanadensare, kajak och forsrännarbåt. Men erfarenheten är begränsad. Därför bestämde vi oss att gå en kurs i paddling via Älvdalens Utbildningscentrum när tillfället dök upp. Mycket nyttigt. Men ändå kändes det väldigt spännande att bege sig ut på denna långtur. Lärdomarna har varit många. Men oavsett om jag tar mig fram vandrandes, skidandes, cyklandes eller paddlandes är essensen i att vara på långtur den samma; storslagen natur och det enkla livet. Att fokusera på att röra sig framåt, äta och sova. Ett liv fritt från abstrakta och mentala problem. Fritt från köer, försenad kollektivtrafik, tider att passa och konsumtion. Det är ”hands on” som gäller. Är du hungrig, ät. Är du törstig, drick. Är du kall, klä på dig och rör på kroppen. Problemlösningen är basal. Det är lätt att må bra.

lrg_dsc04692

I Karlstad bytte vi farkost till varsin havskajak. Nu väntade korsning av Vänern. Foto: Linnea Nilsson-Waara

 

Den sista dagen vaknade vi i Kungälv och beräknade 29 kilometrar till havet. Till slutmålet. Innan lunch hade vi avverkat 15 av de 29. Det är lätt att börja slappna av. Tro att det är klart. Men det fanns ett orosmoment kvar mellan oss och slutstationen. Göteborgs hamn. Vältrafikerad av både fritidsbåtar och stora färjor vilket resulterar i vågor från alla håll samtidigt. Dessutom motvind och returvågor som studsar runt mot kanalens branta väggar. Ett kokande bubbel som kräver full koncentration av paddlaren. Sightseeingbåtarna Paddan rör sig snabbt kors och tvärs över vattnet. Likaså kollektivtrafikens båtar. Det känns faktiskt olustigt att vara på platsen. Vill snabbt därifrån. Vid Stenaterminalen stod stora färjor vid hamn. När vi närmade oss slog klockan två och trossarna till Stena Gothica lossas från kajen. Vi retirerar och söker skydd bakom en kaj. Lukten av fiskehamn var påtaglig. Färjan kränger sig loss från kajen, vänder ett halvt varv och sätter iväg mot havet följt av ett pärlband fritidsbåtar som väntat in färjans manöver. När kusten är klar glider vi fram från vårt gömställe och fortsätter ut. Ett ovärderligt redskap är appen Marine Traffic. Där syns alla stora båtar och deras färdväg. Med hjälp av den kan vi planera och undvika att sätta oss i obekväma situationer.

DSC05198

I Göteborgs hamn fick vi gå in och ta skydd i väntan på att Sten Line-färjan skulle bege sig iväg. Foto: Linnea Nilsson-Waara

 

Till dig som funderar på att paddla Nordens längsta vattenväg är min rekommendation att överväga att svänga höger i Kungälv och istället följa Nordre älv ut till havet och på så sätt undvika Göteborgs hamn.

Minnet är nog positivt selektivt. Det tråkiga och jobbiga verkar försvinna först ur medvetandet. Kvar blir det lustfyllda och ljusa. Så i denna stund framstår hamnen i Göteborg som det tuffaste hindret på vägen mot havet, fysiskt och mentalt. Även om lågt vatten tvingat oss till otaliga lyft av eländig karaktär balanserades på spetsiga klippblock, med stor ryggsäck och 20 kilo kanot och myggen obarmhärtigt bitandes på kroppen. Men sanningen är den att de lite jobbigare perioderna faktiskt är viktiga under en tur. Och även i det civiliserade livet. De gör att stunderna när allt flyter på som de ska, blir extra njutbara. Kalla det balans, ying & yang eller vad du vill. Det behövs kontraster för att förstärka upplevelsen. För att förstärka livet!

Svemester, nära och kära!

Vi är oerhört tacksamma att få ha delat detta äventyr tillsammans. Vi slår verkligen ett slag för att upptäcka mer av vårt avlånga land och att göra det med dem som du gillar mest.

LRG_DSC03354

Semester med familjen och att vara på hemmaplan (i Sverige) är att rekommendera.

Så tänk dig noga för innan du bestämmer dig för att bläddra i en bok, för det kan resultera in en nyfikenhet som inte kan tystas utan som kräver ditt fulla engagemang för att tillgodoses.

/Linnea

Sommarens solnedgångar

”Sommaren som vi minns”. Till den kategorin har år 2018 verkligen kvalat sig in. Med alla soltimmar som har ägt rum har också solnedgångarna lyst med sin närvaro. Här följer en bildström av just solnedgångar. Har du någon favorit-solnedgångsbild att dela med dig av?

DSC03628

Kvällsdopp i Femunden. Till utsikt av det norska fjällmassivet Rendalssölen. Foto: Niclas Bentzer

lrg_dsc04273

Kvällssolen i Ekshärad, Värmland lyser vackert över kanoterna. Foto: Linnea Nilsson-Waara

lrg_dsc05055

Sådana här solnedgångar fick vi se på Vänern. Foto: Linnea Nilsson-Waara

lrg_dsc05066

Solen är på väg att lägga sig och speglar sig vackert mot stenhällarna i Vänern. Foto: Linnea Nilsson-Waara

DSC05047

Kvällsdopp i Vänern. Foto: Linnea Nilsson-Waara

 

/Linnea

Rodelfys i Skellefteå

Igår lämnade vi Rydebäck och Skånes fina bokskogar, sandstränder och åkermarker för att bege oss norrut i riktning mot Luleå. Dock är vi inte hemma än. När syrran Linnea frågade om vi inte kunde tänka oss att stanna till i Skellefteå för lite Rodelfys så blev ju svaret enkelt.

 

Uppstart för Rodelfys med Skellefteå Rodel. Givetvis är vi med på det! Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

Sommarens långtur med vandring och löpning innebär att explosiva och eventuella fylliga muskler numera är sega och små… eller i alla fall mindre. Därför blev ett fyspass innehållande kroppsövningar i intervallform mycket efterlängtat. Här får ni passet signerat Linnea Nilsson-Waara, som ni själva kan testa. Googla på övningarna om ni vill se hur de fungerar. Träna med sunt förnuft.

 

  1. Burpees.
  2. Airsquat/saxhopp.
  3. Armhävningar.
  4. Healtouch/hollowing.
  5. Löprunda eller blandade småhopp.
  6. Vila.

Varje övning utförs 60 sek i cirkelform. Övning nr 6 är alltid 60 sek vila. Utföres 4-6 varv.

 

Lycka till!

/Erika och Oscar

 

Paddlingen: Highlights i bilder, Karlstad – Göteborg

Sista etappen i bilder. Farkostbyte till havskajak. Paddling i Vänerns skärgård, korsning av Vänern, slussarna längs Göta älv, möten med gigantiska fartyg och turbulenta strömmar i Göteborgs hamn. Och sist men inte minst – här glider vi över gränsen mellan Göta älv och ut i havet, alltså över gränsen där Nordens längsta vattenväg tar slut. 805 kilometers paddling var nu över och känslan av lycka, glädje, lättnad, tomhet och saknad uppstod. Nu är vi åter på hemmaplan och vardagen tar i. Däremot fyllda av tacksamhet att vi har kunnat genomföra detta.

Detta bildspel kräver JavaScript.

/Linnea

 

 

Skåneledens Topp 5

Här kommer vår sammanställning av Skåneledens topp 5! En enkel guide som direkt tar dig till spektakulära utflyktsmål. 

1. Kullaberg: Skånes tropiska halvö. På en relativt liten yta får du uppleva en unik variation av bokskogar, branta klippformationer och hisnande utsiktspunkter i direkt anslutning till Skälderviken och Öresund. Flickorna Lundgrens café och Systrarna på Piren är populära matställen. Andra unika utflyktsmål är Kullabergs många grottor, korall, Naturum, Nimis och Mölle hamn.

2. Söderåsen: Skånes Grand Canyon. Här möts du av vida utsikter över djupa sprickdalar, mäktiga rasbranter och porlande bäckar. Den dramatiska naturen uppstod på dinosauriernas tid när kontinentalplattorna kraftigt kolliderade med varandra. Kopparhatten har den bästa utsikten. På hösten råder färgexplosion i nationalparken.

3. Ales stenar/Hammars backar: Skånes Highway One. Spring eller vandra intill havet på höga mjuka platåkullar. Glöm bara inte att kontrollera så att det inte är skjutvarning utfärdad. Det är nämligen ett militärt övningsområde. Stanna till vid Ales stenar och fascineras av den uråldriga skeppsformation som är daterad till 500–1000 e.Kr. Är även ett populärt tillhåll för skärmflygare. Nedom Ales Stenar kan du unna dig en matbit på Kåsebergas fiskrestauranger.

4. Ven: Skånes lilla sagoö. När du entrar Ven med båt är det som att komma till ett annat land, där tiden har stått stilla. Den lilla ön ligger mitt ute i Öresund mellan Danmark och Sverige och är en upphöjd platå som ligger 39 meter över havet. De stora fälten i grönt och gult vittnar om markens lämplighet för jordbruk. Platsen fungerar utmärkt som en dagstur för cyklisten. Tycho Brahes museum är ett populärt turistmål.

5. Hovs hallar: Skånes mäktiga klippmassiv. Mellan Båstad och Torekov passerar du utsiktsplatsen Knösen och klippmassiven Hovs hallar intill Skälderviken. Hela sträckan på dryga 25 km bjuder på vackra utsiktspunkter och vandringsvänliga stigar i en fin blandad vegetation. Skåneleden tar dig upp på höjd och ger dig därför en spektakulär utsikt över Hovs hallar. Platsen är även ett populärt picknickstopp.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Paddlingen: Highlights i bilder, Käringsjön – Trysil

Mycket vackert har vi fått se på vår paddling längs Nordens längsta vattenväg. Här följer bilder från första delen, där den paddlingsbara starten för vattendraget sker. Nämligen från Käringsjön om ligger i Härjedalen. Just nu pågår bearbetning och sortering av bilder. Det känns lite overkligt att titta tillbaka på allt som vi har fått vara med om.

Detta bildspel kräver JavaScript.

/Linnea

Löpningen dag 52: I mål mitt i havet!

Dag 52: Ven runt, 12 km. Sista dagen på vårt äventyr! Vi valde att spara Ven till slutet. Gjorde vi rätt? Väderleksrapporterna hade lovat uppemot 30 grader idag. Beslutet om att ta morgonfärjan kändes därför bra trots att vi numera längtar efter en sovmorgon istället för att ständigt behöva vakna omkring 5-6-tiden.

Strax efter kl. 8 sitter vi iallafall på färjan för att ta oss an den sista etappen på 12 km, som innebär att göra hela Ven runt. Någonstans mitt på ön passerar vi också 100 mil, som har varit en fin morot längs vägen. När vi kliver av färjan känns det som att vi har kommit till ett annat land. Lite som att tiden har stått stilla. Den lilla ön är en mäktig platå mitt i havet och ligger precis mellan Sverige och Danmark.

Sista dagen på Skåneleden. Oscar och Erika tar båten till Ven.

 

Den lilla ön Ven i Öresund, mitt mellan Sverige och Danmark.

 

Vi väljer att vandra motsols. Den finaste delen upptäcker vi på den nordliga spetsen efter att vi har tagit ett antal höjdmetrar. Havet skiftar i blåa nyanser och de stora fälten växlar mellan skarpt gult och grönt. Idag kan vi även skymta Kullaberg bortom disen.

Denna typ av skylt har vi sett med jämna rum under sommaren. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

Blåa nyanser av hav i Öresund. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Gula kilometerlånga vackra fält pryder Ven. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Den nordliga spetsen föll oss mest i smak. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Ön känns lite som cyklistens Mekka. Titt som tätt möter vi cyklister med leendet fastklistrat i ansiktet. Alla verkar njuta på och av Ven. Välskötta tegelhus och vackra stora trädgårdar finns det gott om. När vi når kärnan på ön passerar vi Tycho Brahe muséet och stannar till på det intilliggande caféet. Nu är vi nära. Vi känner det. Men vill vi att det ska ta slut redan nu?! Vi har levt med projektet längre än de 52 dagarna, som vi har varit ute på tur. Förberedelserna varade i åtta månader innan starten i Hårsjö den 18:e juni. Och tanken på Skåneleden har lockat längre än så.

 

Tillsammans har vi vandrat, sprungit, skrattat, kämpat, pustat, flåsat och njutit!

 

Mitt på ön når vi den magiska 100-milsgränsen! 

 

Flera hundratals cyklar finns att hyra på Ven. Ön är populär att cykla på. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

När en chokladboll finns att äta, då ska den ätas. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

När vi åter når färjan stannar klockan på totalt 1002 km. Att göra hela Skåneleden tog oss alltså 52 dagar. En hel sommarsemester och lite till… På förhand med diverse skadebekymmer trodde vi inte att vi skulle stå här idag. Vi tänkte i alla fall att vi vill testa. Och det gick! Projektet innehöll definitivt mindre löpning och mer vandring än vad vi hade tänkt oss. Det gör inget. Kombinationen mellan vandring och löpning har varit lyckad och vi har fått se och uppleva hela Skåne med dess varierande skog-, havsnatur och kultur, samt möten med så många fina människor under vår resa.

Glädje, stolthet, tacksamhet, lättnad, tomhet och saknad… Ja, alla möjliga känslor finns inom oss just nu. Vi vill rikta ett stort tack till varandra, till alla som har följt vår resa och till alla som på olika sätt har gjort detta Skåneäventyr möjligt att genomföra. Ni är fantastiska och ni vet vilka ni är.

 

Armarna i luften med Venfärjan i bakgrunden får symbolisera målgången av Skåneledenäventyret.

 

En segerkyss är på sin rätta plats.

 

Skopar nummer två för Oscar. Ska de kastas eller sparas?! Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Så gjorde vi rätt i att spara Ven till slutet? JA! Att få avsluta vårt äventyr mitt i havet kändes speciellt. När vi sakta gled med färjan från Ven infann sig ett lugn och en skön känsla av att bara vara i stunden. Kaptenen ropade även ut ett överraskande grattis till oss båda från sin hytt. WOW! Det filmklippet kommer lite senare på Instagram och Facebook.

Även om sommarens paddel- och löp-/vandringsäventyr nu är över kommer det mer spännande material framöver. Nu följer en tid av lite intressanta sammanställningar och reflektioner. Stay tuned!

 

Vi ses igen!

/Erika och Oscar.