Paddlingen dag 25. Gaperhults hamn – Lurö (Stenstaka Gård) 23,1 km

25 juli, 2018Lämna en kommentar

Du känner säkert igen känslan när man väl befinner sig på en plats som tidigare begrundats på kartan åtskilliga gånger. Tills kartan blivit helt nött. En plats man sett fram emot alternativt bävat för att komma till. Idag var en sådan dag för oss. Lurö skärgård. Vi har längtat hit och samtidigt varit lite nervösa. Första paddlingen med lite längre passager med öppet vatten.

Idag har vi tråcklat oss fram. Främst mellan öarna för att ta oss till Lurö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi startade dagen med att fortsätta paddla söderut efter Värmlandsnäs, ner till dess sydspets. Därifrån började vi leta oss ut i bland ett myller av öar och skär. Det är en utmaning att orientera sig fram. Svårt att avgöra avstånd och djup. Öar som ligger på olika avstånd flyter samman på håll och bildar helt andra formationer. Det gäller att stanna ofta. Läsa karta och vara noga med kompasskursen.

Det har blåst en hel del idag, men i vikarna hittade vi skydd. Foto: Niclas Bentzer

Dagen har varit lite blåsig men öarna ger en hel del skydd och bryter ofta vågorna så att dessa minskas ner litegrann. Inatt bor vi på STF Lurö Vandrarhem. Det var fullbokat men vi fick två madrasser på golvet ovanför restaurangen. Blir toppen!

Nu bor vi på STF Lurö. Väldigt fräscht med dusch och toaletter. Ikväll ska vi lyxa till det med middag. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu väntar en liten promenad på ön. Sen dusch och middag på restaurangen. Det ser vi fram emot.

Är det bastus vi skådar?! Foto: Niclas Bentzer

Imorgon paddlar vi söderut mot Koållandsö. Vädret ser bra ut med låga vindstyrkor på 2-4 meter per sekund. Det är bra för nu väntar ännu längre passager på öppet vatten utan möjlighet till skydd i omgivningen.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 4

Lunchstället: 3

Paddlingen: 3,5. Rätt så blåsigt och bitvis tungt men har ändå gått bra idag.

Lägret: 4, STF på Lurö.

/Linnea

Löpningen dag 37-38: Andra etappfilmen och ny delled

24 juli, 201826 juli, 2018Lämna en kommentar

Idag presenterar vi dag 37-38, samt den senaste etappfilmen mellan Rydebäck och Ry på 279 km. Hoppas att ni finner den lika njutbar som vi!

Dag 37: Sölvesborg-Östafors, 28 km.

Vi är nu åter på Kust-Kust-leden. Dagens etapp gick från Sölvesborg till Pensionat Strömbacken i Östafors. Sträckan blev 28 km och är hittills den mest kuperade på cirka 600 höjdmetrar.

Åter på Kust-Kust-leden.

Mycket kuperad sträcka.

Pensionat Strömbacken är ett ekopensionat, som är fint beläget i Östafors naturreservat. Ägarna Elisabet och Bo välkomnar oss med öppna armar. Både deras närvaro och gården gör att vi direkt känner oss som hemma. Tapeter, möbler, golv och porslin är både gammeldags och romantiskt charmiga. Höjdpunkten blir pizzabakningen på kvällen. Tillsammans gör vi nästan ett dussintal i deras nya stenugn och äter de med familjen på kvällen. Den upplevelsen kommer vi att minnas för livet.

Pensionat Strömbacken i Östafors.

Bo och Elisabets nya fina stenugn.

Premiärbakning för Erika. Bo övervakar.

Dag 37: Östafors-Granatorpet, 29 km.

Dagens etapp gick i fortsatt kuperad blandskog mellan Östafors och Granatorpet. Den landade på 29 km i extrem värme och absolut vindstilla. Idag drack vi två liter vardera, men hann ändå få slut på vatten innan vi var klara för dagen.

Fina mossiga partier.

Leden går mycket runt och förbi sjöar.

Goda färdmackor till lunch från Elisabet på Pensionat Strömbacken. Tack!

Två liter vardera räckte inte i denna värme idag.

Inatt sover vi hos Oscars faster och farbror. Där har vi hunnit med ett svalkande dopp och vi fick även klappa på ett alldeles nyfött lamm. Underbart!

Både kattungar…

…och lamm finns hos Oscars faster och farbror.

På återseende!

/Oscar & Erika

Paddlingen dag 24. Vassudden – Gaperhults 36,7 km

23 juli, 201823 juli, 2018Lämna en kommentar

Det sägs att fjäll och hav påminner om varandra. Att det ger samma känsla att befinna sig i de så vitt skilda landskapen. Jag kan förstå det. De öppna vidderna. Människan blir liten i förhållande till naturen. Så den eviga vinden förstås. Det blåser nog för jämnan.

Den lilla grodan som visade sig vara en fripassagerare. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag har vi paddlat i nästan rak motvind hela dagen. Niclas började att beklaga sig över något killade honom på benet nere i sittbrunnen. Jäkla fluga, tänkte han. Vid första rasten kollade han in i sittbrunnen och till sin förvåning upptäckte han att en fripassagerare hade hängt med. Den förmodade fluga visade sig vara en groda. En groda som nu bor på en ny ö i Vänern.

I vikarna är det rätt så vindstilla. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Ikväll tältar vi i Gaperhults hamn. Då vi inte riktigt lyckades nå Ekenäs idag (campingen) så började vi att få brist på vatten. Som tur är så är människor väldigt snälla och hjälpsamma. I Gaperhults fick vi fylla på med vatten från en privatperson likaså fick vi även tälta på privat mark (ibland är det svårt att hitta bra tältplats i anslutning till vattnet).

Nu har vi cirka 22 km kvar ut till Lurö. Vädret ser lovande ut för morgondagen så vi siktar dit ut. Ska bli kul att uppleva Lurö skärgård.

Med jämna mellanrum sköljer vågor över oss. Som tur är har vi kapellen som gör att vi håller oss hyfsat torra. Foto: Niclas Bentzer

Skattning 1-5:

Ansträngning: 4

Vyer: 3

Lunchstället: 4

Paddlingen: 2,5. Tufft idag pga motvinden. Men det har ändå gått bra.

/Linnea

Paddlingen dag 23. Skutberget – Vassudden, 25,8 km

23 juli, 201822 juli, 2018Lämna en kommentar

Vindstyrkor uppemot 10 m/s… på söndag ska vi bege oss ut på Sveriges största sjö. Som tur är byter vi farkoster till havskajaker som är mer anpassade för havsklimat och vågor som sköljer över kanoten, om än vi ”bara” ska paddla Vänern.

Allt ska rymmas i brunnarna. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Niclas föräldrar hade enkom kommit ner till Karlstad för att leverera kajakerna från Kajaktiv i Dala-Floda. Som tur är så har James full koll på läget och hade valt ut varsin Prijon Touryak 470 LV och 500 (Niclas) med tillbehör. Kajakerna glider fint fram på vattnet och känns stabila.

Kajakerna går fint på vattnet. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi startade dagens tur från campingen vi hade bott på i två nätter. Den låg lite norr om Skoghall, men kändes säkrare att starta ifrån med tanke på vinden. Däremot blev det lite längre sträcka, men säkerheten går alltid först.

Vi käkade lunch med Niclas föräldrar Mars och Kia. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Totalt har vi tagit oss 25,8 km och fått göra några längre passager i rätt så höga vågorna och djupa dalar.

Kvällsmålet smakar extra gott från klipporna. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Skattning 1-5:

Ansträngning 3,5

Vyer: 2,5

Lunchstället: 4 (på en camping med Mats och Kia)

Paddlingen: 3; rätt så blåsigt med höga vågor.

Linnea

Löpningen dag 34-35: Söderåsen avklarad

22 juli, 2018Lämna en kommentar

Dag 34: Efter en riktigt god frukost på Klåveröds vandrarhem fortsätter vi på Söderåsen hela vägen fram till Åstorp.

Frukosten gav bra bränsle till dagens etapp. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Tankarna inför tremilasträckan var att vi redan hade sett det bästa av åsen, men tidigt på dagen börjar de stor mäktiga ravinerna igen. Vi tar oss till klippsatsen Klöva hallar, där Erika fick flashbacks från när hon besteg Syltraversen i Jämtlandsfjällen.

Sträckan består till stor del av ädelskog, där krontaken av träden täcker solen bra. Väl framme på tågstationen i Åstorp slutar Ås-Ås-leden och där finns även Oscars farbror med familj för att hämta upp oss. På kvällen blir det släktkalas och det kändes så roligt att få träffa dem igen.

Ås-Ås-leden är officiellt avklarad!

På vägen dit hann vi även stanna till för att få tag i Helsingborgs Dagblad, som dagen till ära hade uppmärksammat vårt Skåneleden-projekt. Klicka HÄR för att läsa det fina reportaget.

Vi möter upp fotograf Sandra och journalisten Hanna på Söderåsen.

Dag 35: Vilodag. Eftersom solen fortsätter att gassa var ett dopp obligatoriskt idag. Vi badade i ett gammalt svart granitbrott, som var över 100 meter djupt. Det är både en härlig och läskig känsla på samma gång.

Idag fick Erika prova Äggakaga för första gången. Mumma! Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skönt dopp tillsammans med släkten denna varma dag. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Nu återstår 35 mil av Skåneleden. Imorgon fortsätter vi mot Östafors för att börja beta av den sista delen av Kust-Kust-leden.

Nu blir det pizza i härligt släktsällskap och sedan en god natts sömn.

Vi ses!

/Oscar och Erika

⭐️ Topp 5 upplevelser Klarälven ⭐️

21 juli, 2018Lämna en kommentar

Så har vår paddling i Klarälven nått sitt slut. 25 mil och nio dagar har gått sen vi korsade riksgränsen in från Norge till Värmland. Nedan försöker vi sammanfatta våra fem bästa upplevelser. Det finns självklart många fler.

5️⃣ Bävermöte i Forshaga. Djurmöten är alltid spännande. Om du inte hittar dem själv finns flera företag som guidar turer.

4️⃣ Sun Dance Ranch Sweden, en resan som förflyttar dig till Vilda-västern!

3️⃣ Norra Klarälvdalens natur med sin kuperade dalgång där älven omgärdas av höga berg.

2️⃣ Nedergårdens Vilt & Natur. Smakupplevelser som på egen hand är värt resan till Sysslebäck.

1️⃣ Trevligt folk! Har vi bara haft tur eller är det så att folket längs Klarälven är extra öppna, hjälpsamma och trevliga? Kanske är det något i vattnet…

Paddla någon timme, gör en övernattning eller ta dig an en längre sträcka. Oavsett vad du väljer har Klarälven upplevelser för just dig!

Vi kommer att fortsätta vår paddling mot Göteborg och du kan följa oss i Visit Värmlands kanaler ända till Lurö.

Vill du följa oss efter det kan du kolla in Waara Worldwide och deluxeturer.se på Instagram och Facebook.

En bäver simmar i Klarälven. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Sun dance ranch är en trevlig western farm att besöka. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Norra Klarälvens dramatiska natur. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nedergårdens vilt & natur var en riktig smakupplevelse. Ligger i Sysslebäck. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det bästa med våra turer är alla härliga människor vi möter.

/Linnea ochNiclas

Paddlingen dag 21. Karlstad – Skoghall, 9,6 km

21 juli, 201821 juli, 2018Lämna en kommentar

Först tänkte vi inte paddla alls idag. Planen var att stanna i Karlstad och vänta in mina svärföräldrar. De kommer med kajaker och tillbehör samt tar Storm med hem. Hans resa slutar här innan vi påbörjar Vänern. Det är svårt att rymma en 25-kilos hund i en havskajak.

Framme i Karlstad och genomfört vår sista etapp i kanadensaren. Och sista för denna tur med Storm. Foto: Amanda Thorén

Vädret var fint så framåt 10-tiden tänkte vi att sträckan till Forshaga kunde vi göra innan två av våra största supportrar skulle anlända.

Så efter en lugn morgon, go frukost på Solakoop B&B, bad och lunch på stan packade vi ihop och paddlade iväg.

Det verkar som att alla Karlstadbor badar utomhus idag. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Eftersom att vi har hund är det inte alltid enkelt att hitta boende i städer. Det blir inte enklare i en stad där Boule-SM pågår som det gör i Karlstad just nu. I Forshaga blev vi tipsade om Solakoop B&B. På väg från Forshaga slog jag en pling till vandrarhemmet men inga rum för hund fanns tillgängliga. Jag frågade om tips på andra alternativ. Bosse på andra änden av telefonen föreslog då att vi kunde få sätta upp tältet i deras trädgård. Det tackade vi ja till! När vi kom blev vi direkt erbjudna dusch, handdukar, tvättmaskin och frukost.

Solakoop B&B har underlättat turen för oss. Tusen tack till Bosse med personal! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bosse gillar också att paddla och gav oss bra tips inför den fortsatta färden. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Från en situation som såg rätt hopplös ut för oss förändrades den helt tack vare Bosses fantastiska värdskap och vilja att hjälpa till. Det är vi otroligt tacksamma för.

Precis när vi paddlade igenom centrala Karlstad, i höjd med Stadshotellet, ringde Nya Wermlands Tidning och undrade om vi kunde träffas. Vi bestämde träff på nästa sandbank 100 meter nedströms. Det blev en kul pratstund.

I Karlstad delar Klarälven sig och bildar ett deltalandskap. Paddlingen mot Vänern genom Skoghallsådran, som vi valt, var fin och enkel. Först genom centrala staden, sedan lite villakvarter innan det blev skog. Vi mötte en del fritidsbåtar. Ett par hundra meter innan Vänern lade vi till i en småbåtshamn. Där träffade vi Mats och Kia för vidare färd mot helgens boende.

Två av våra största supportrar på plats i Karlstad. Film: Linnea Nilsson-Waara

Nu har vi paddlat strax över 50 mil och enligt beräkningar återstår cirka 25. Det känns som att första halvleken av två är klar. I den andra halvleken blir det kajak istället för kanadensare. Nya utmaningar väntar. Men först en vilodag imorgon så paddlar vi vidare på söndag. Men då utan vår Storm.

Nya farkoster på plats. Kajaktiv i Dala-Floda med James i spetsen ser till att vi har rätt utrustning för resterande del av Nordens längsta vattenväg. Bland annat ska Vänern korsas. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Skattning 1-5:

Ansträngning: 1

Vyer: 3,5

Lunchstället: 3,5 (inne på Scandic med god mat och efterrätt)

Paddlingen: 4, väldigt mysig paddling genom Karlstad.

Lägret: Övernattar på camping utanför Karlstad.

Ha det bra!

Linnea

Löpningen dag 32-33: Skånes Grand Canyon

20 juli, 201820 juli, 2018Lämna en kommentar

Dag 32: Jularp-Röstånga, 28 km

Vi lämnar ett molnigt och svalt Jularp för att bege oss vidare västerut. Oscars feberfrossa släppte under natten för att istället bytas ut mot huvudvärk, nack- och ryggont.

Vi märker ganska snabbt att löpning blir helt uteslutet idag, eftersom det guppar i huvudet för varje steg han tar. Ju närmare Röstånga vi kommer desto mer kuperat blir det. Ljusglimtarna på denna sträcka är Natthall med dess utsikt över Rönne Å, samt bokskogen omkring Jällatorpet.

Krispigt och färgsprakande i naturen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

I rampljuset. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Svarta svanar i Skåne. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Tack Edith och Niclas för de goda lunchkorvarna! Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Ljuvligt pari närmare Röstånga. Foto: Erika Nilsson-Waara.

En enastående utsikt från Natthall över paddlarna på Rönne Å. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Tilltugg längs vägen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Natten spenderar vi på Röstånga Gästgivaregård, som ligger alldeles intill Skåneleden. I byns matvarubutik passade vi även på att komplettera med bars och nötter inför morgondagen.

Dagens etapp gick till Röstånga Gästgivaregård. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Det märks att Gästgivaregården har anor från 1647. Atmosfären är både trivsam och gammeldags med olika detaljer som sätter sin säregna prägel på varje rum. Enligt tradition serveras gås och svartsoppa under jul, vilket tydligen är ganska känt i trakterna. Vi hoppas få uppleva det i framtiden.

Rejäl frukost före avfärd mot Klåveröd. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi hoppas återkomma för den traditionsenliga gåsmiddagen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 33: Röstånga-Klåveröd, 18 km

Det känns lite som att kliva in i en modifierad värld av Narnia med en touch av Grand Canyon. Tiden känns stilla och civilisationen långt borta. En flock rådjur med dess kid travar elegant uppför de lövbeklädda branterna. Den sägenomspunna och bottenlösa Odensjöns kolsvarta utseende vittnar om mystik.

Bakom träden hittar vi den lilla Odensjön med ett imponerande djup på hela 21 meter. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Det är nu andra gången som våra fötter träder in i Söderåsens nationalpark. Senast var för 1,5 år sedan tillsammans med Linnea, som en del i vår Nationalparksresa. Det blogginlägget hittar du HÄR!

All anledning att vara glad när vi entrar Söderåsens nationalpark.

Om du trodde att Skåne bara var platt kommer Söderåsen att ge dig helt nya insikter. Här möts du av vida utsikter över djupa sprickdalar, mäktiga rasbranter och porlande vattenbäckar. Den dramatiska naturen uppstod på dinosauriernas tid när kontinentalplattorna kraftigt kolliderade med varandra.

Fötterna trivs på detta underlag. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Här kan man stå länge.

En sten finns alltid lättIllgänglig för rumpan att vila på. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skåneleden tar oss fram på höjder blandat med dalgångar och det finns även rikligt med lokala slingor att välja på för dig som vill uppleva ännu mer. Idag hade vi medvetet valt att göra en kortare etapp på 18 km, eftersom vi ville ge mer utrymme till att stanna upp och njuta av nationalparken innan vi anlände till Klåveröds vandrarhem och café, där vi nu spenderar natten.

Mitt på åsen hittar vi Klåveröds vandrarhem och café. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Väl framme välkomnas vi hjärtligt av Marie, Lars och deras dotter Hanna. Familjen brinner för rörelse i naturen med en särskilt förkärlek till mountainbiking. Deras visioner och drömmar handlar om att uppmuntra fler till att möta och upptäcka naturen via rörelse och aktivitet i alla dess former. Vi blir otroligt glada av pratstunden och känner att vi har träffat likasinnade.

Oscar välkomnas av Hanna i caféet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Oscar tillagar spagetti och köttfärssås, som får 5 av 5 möjliga tomater. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Röstånga och Klåveröd är två fenomenala utgångspunkter för att uppleva vackra Söderåsen från olika håll.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Paddlingen dag 20: Forshaga – Karlstad, 20 km

19 juli, 2018Lämna en kommentar

Det är en märklig känsla att glida in i Karlstad. Nu har vi så gott som paddlat hela Klarälven. Det känns som att vi har uppnått ett delmål på Nordens längsta vattenväg.

Idag fick vi se en bäver!!! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det var egentligen bara på ett ställe vi inte kunde paddla (Strängforsarna) då vi blivit avrådda att göra det och fick därmed promenera förbi, annars har hela älven varit superfin att paddla. Kraftverken går såklart inte att ta sig förbi annat än att rulla på kärra. Men där kunde vi följa den populära asfalterade bilfria Klarälvsbanan.

Ett känt landmärke i Karlstad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag tog vi oss från Forshaga och 20 km till Karlstad. Detta var även Storms sista dag i kanoten (eventuellt kan det bli en kortis imorgon för att ta oss ner till Skoghall). Därefter kommer Niclas föräldrar och möter upp oss med nya farkoster/kajaker som de har hämtat i Dala-Floda och stannar i två nätter så att vi får umgås. På söndag åker Storm hemåt med dem och vi tar oss an Vänern.

Framme i Karlstad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

På listan över ställen att besöka i Karlstad är Lerin museet, ett bageri som har roligt gott surdegsbröd och säkert en massa annat.

Nu bor vi på ett vandrarhem intill Klarälven som har service utöver det vanliga. Fantastisk personal som lät oss tälta i deras trädgård trots att de inte har tältplatser. Vi hade annars bott inne hos dem, men pga att Storm är med så gick det inte. Inte alla ställen man kommer till har hundrum.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2 (mulet idag :))

Vyer: 2,5

Paddlingen: 4, lugnt och stilla vatten.

Lägret: Superfint boende och trevlig personal på vandrarhemmet intill Klarälven.

Ha det bra!

/Linnea

Paddlingen dag 19: Ransätern – Forshaga 37 km

19 juli, 201818 juli, 2018Lämna en kommentar

De var elva när vi började. Nu är alla passerade. Inget vattenkraftverk ligger längre mellan oss och Vänern. Känns skönt.

Nedanför Deje kraftverk skådar vi sådana pelare i Klarälven. Undra vad dessa har haft för funktion. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Värmen har varit påtaglig även idag. Men himlen har varit täckt av moln så den starkaste hettan från solen har uteblivit.

Här nere i Klarälvens södra del har älven nu rätat ut sig. Meanderbågarna är färre och även de fina sandstränderna som fanns i innerkurvorna och som tidigare inbjöd till stopp och dopp blir allt färre. Nu är det mestadels tät skog eller brukad jord som utgör strandkant.

Vi kan varmt rekommendera deras varmrökta Gustavalax med färsk potatissallad och hjortroncremé.

Strax efter ettiden kom vi till Deje. Vi plockade upp på östra sidan precis vid cykel- och gångbron. Vi fick hjälp av en trevlig man som bodde precis jämte älven att lyfta upp kanoten. I Deje har vi från flera håll blivit tipsade om att besöka Gamla Kraftverket. Förr en viktig del i Värmlands produktion av elkraft. Idag en viktig del av kulturtrkraften. Konstutställningar, musikscen, stand-up och så vidare, allt ryms. Vi började med lunch på café Culinarum och gick sen på konstrunda med kända och mindre kända konstnärer. Carolina Gynning och Peter Wahlbäck var två som ställde ut sina verk.

Den gamla kraftstationen har verkligen kommit till användning för konstutställningar och mysiga miljöer. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Konstutställningarna i all ära. Många fina verk som berör. Men miljön de exponeras i var speciell. En gammal kraftstation där de gamla generatorerna fanns kvar. 17 meters höjd med traversen hängandes i taket och allmän industrikänsla parade sig väl med färgglada tavlor, keramikhundar och människostora figurer i smält plast. Vi kan varmt rekommendera ett besök!