Skånes högsta vattenfall och 50 mil avklarade

12 juli, 201813 juli, 2018Lämna en kommentar

Dag 24:

Vi lämnar ett soligt Brantevik och två nyfunna vänner i Hans och Sussi. På vägen mot Stenshuvuds nationalpark passerar vi stora och fina klippformationer längs med kusten och mot dem slår stora vågor.

Med vittring på 50 mil tar vi oss vidare. Längs med kusten går vi förbi några fina städer och byar. Simrishamn har en blandning av storstad och gammelbyggda mysiga hus. Baskemölla och Vik har var för sig sin egna charm och båda byar består mestadels av gamla välskötta byggnader. Lunchstopp blir på Lilla Viks golfklubb.

Hans och Sussi, vänner vi kommer att träffa igen! Foto: Erika Nilsson-Waara.

Omringad av halmtakshus i de små byarna längs med havet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Klippformationer längs med kusten efter Simrishamn. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Här stannade vi en lång stund för att njuta av utsikten. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Redan efter Lilla Viks golfklubb börjar de oändliga äppelodlingarna och vi känner essencen av att vara nära Kivik.

Typiska äpplen som odlas i mängder på Österlen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

För Stenshuvuds Nationalpark har vi ett eget inlägg dedikerat till den, då vi även är igång med Nationalparksresan. Klicka HÄR för att läsa mer om nationalparken.

Vi avslutar dagen med 30 km och en helt underbar överraskning av Oscars familj och faster väntades på oss i Kivik.

Underbara familjen och faster vid Kivikshamn. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 25:

Idag fortsatte vi i riktning mot Haväng och säger på återseende till havet när vi beger oss inåt i landet.

Verkaån har även sitt utlopp vid Haväng och den har vi följt nästan hela dagen.

Här säger vi på återseende till havet, svårt att inte sakna det! Foto: Oscar Detmer Nilsson.

På vägen gjorde vi en liten avstickare in till Brösarp, eftersom det var det enda stället med matmöjligheter för dagen. Vi åt brunch på Café Smulan, som vi kan rekommendera.

Smaskar i sig nybaktbröd med en konstigare kombination av ost och lemoncurd. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skåneleden är bra på att bjuda in till andra sevärdheter och en av dem passade vi på att se idag; Skånes högsta vattenfall, Hallamölla, fördelat på fem etapper på hela 23 meters höjd.

Hallamölla vattenfall i Brösarp kommun. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi kommer fram till vår slutdestination för dagen, Lilla Rygården. Det har varit en av de tuffaste dagarna hittills. Kropparna känner av det och vi lyckades även få slut på vatten idag… Att solen gassade gjorde inte saken bättre. Men detta betyder också att vi har tagit oss över 50 mil! Det har varit en milstolpe för oss och vi firar på bästa sätt med renskav, potatis och lingon.

Framme vid slutdestinationenLilla Rygården. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Slut i kroppen efter dagens etapp. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Pedikyr sökes. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Nu säger vi god natt och ser fram emot en skön vilodag imorgon.

På återseende!

/Oscar och Erika

Stenshuvud nationalpark

12 juli, 20181 kommentar

”Mångfaldens pärla på Österlen.” Så lyder texten i informationsbladet om den lilla nationalparken som ligger allra längst Österut på den Skånska kustremsan. Och varför kallas den egentligen för Stenshuvud? Häng med så får ni veta mer.

Stenshuvud ligger i Simrishamns kommun och är en av två nationalparker i Skåne. Den är 400 hektar stor, varav cirka 80 hektar är hav.

Vid Rörums entré till Stenshuvud nationalpark. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Gårdagens besök gjorde jag och Oscar i löpmundering. Det fyllde två syften. Dels ingår den i vår Nationalparksresa och dels i vårt pågående sommaräventyr, som handlar om att springa hela Skåneleden i ett och samma svep. Skåneleden ringlar sig nämligen genom nationalparken. Det tackar vi för.

Oscar och Erika besöker nationalparken Stenshuvud i samband med deras löpprojekt längs Skåneleden.

Vi tog oss in från södra sidans entré via Rörum. På vägen mot Naturum möttes vi av betande djur, torrängar, bokskog och skogar med robusta klätterväxter som gav oss en känsla av tropiken.

Robusta klätterväxter runt träden ger en tropisk känsla. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Miljön övergår i bokskog. Foto: Erika Nilsson-Waara.

I Naturum kan du lära dig mer om alla djur och nationalparken. Personalen är behjälpliga med att ge tips på vad du bör se och göra i parken. Vi blev absolut rekommenderade att besöka de tre utkiksplatserna eller Stens huvuden; det södra, det östra och det norra.

I Naturum får du svar på det mesta om nationalparken. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Det finns mycket att titta på. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Terrängen till huvudena var något steniga och förhållandevis branta, men rätt så lättvandrade. Från det östra huvudet fick du en underbar havsutsikt medan vi skymtade kopiösa mängder med gröna trädtoppar från den norra toppen, som också är den högsta med sina 97 höjdmeter över havet. Den norra blev vår favorit.

Stens tre huvuden; det norra, östra och södra. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Oscar på det södra huvudet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Erika på det östra huvudet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Erika på det norra huvudet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

När vi närmade oss Hälleviks entré/utgång på den norra sidan av parken skedde snabbt en radikal förändring från alkärr till mystisk barrskog. Vi fick känslan av att befinna oss i Ronja Rövardotters hemskogar.

Vacker barrskog i slutet av nationalparken. Foto: Erika Nilsson-Waara.

En rogivande naturupplevelse i vacker skog. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Nationalparken är rätt liten till ytan om man jämför med andra parker i Sverige. Just därför är det så häftigt att så mycket ryms på denna lilla yta. Den variationsrika miljön har uppkommit genom människans nyttjande av området. Namnet härstammar från benämningen av en hög sten. Enligt sägen har jätten Sten en ingång till sin bostad genom en av huvudenas branter.

Nationalparken passar ypperligt för dig som vill känna på en stor variation av natur och djurliv. Du behöver inte gå långt för att se mycket. Det enda som vi inte kunde hitta var fjällmiljö, vilket har sin naturliga förklaring. Utsiktsposterna på huvudena bör du även besöka för att se vackra Östersjön och den mäktiga skogen från ett ovan perspektiv.

Läs gärna mer på www.sverigesnationalparker.se där en del av denna information är hämtad.

Tack från oss!

/Erika och Oscar

Paddlingen dag 12: Lutnes- Höljes 24,3 km

11 juli, 201811 juli, 2018Lämna en kommentar

En farhåga vi har haft inför denna tur och fortfarande är kallas för mygg och knott. De där små hemska rackarna som biter så hårt att det svider till på huden. Du blir inte av med dem hur du än gör. De är immuna mot myggmedel, ibland ser man dem t.o.m ta en uppfriskande simtur i myggmedlet som är insmort på din kropp. Hur som… denna morgon inleddes med knott-party och vi skippade helt enkelt att äta frukost.

Morgonens sena frukost på Långflons köpcenter satt väldigt fint i magen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Istället packade vi ihop så fort som möjligt och gick vidare med siktet inställt på Långflons köpcentrum. Promenaden var nödvändig för att komma förbi Lutnes kraftverk.

Linnea och Storm vid riksröset mellan Norge och Sverige. Foto: Niclas Bentzer

Väl framme i Långflon lyxade vi till det med en räkmacke-frukost och så hämtade vi ut vår andra depålåda som vi tidigare hade sänt ut med Bussgods. Tack till Långflons köpcentrum som tagit emot och förvarat den!

Bra tips på ställen att besöka

Vi passade även på att gå igenom alla bra tips vi har fått på ställen att besöka längs Klarälven. Responsen har varit otroligt stor och vi inser att tiden inte kommer att räcka till för att uppleva allt Klarälven har att erbjuda. Därmed har vi en god anledning för att återvända!

Äntligen i Värmland. Vi är förväntansfulla över alla platser vi kommer att besöka. Foto: Niclas Bentzer

Från Långflon paddlade vi in i Höljessjön. Denna sjö har inte funnits tidigare utan kommit till av att kraftverket har bildats. Eftersom det råder torka och lågvatten kunde vi se en husgrund och massvis med stubbar som avslöjade att det tidigare har varit bebyggelse och skog där sjön nu ligger.

Spännande paddling över sjön Höljes. Här har tidigare varit skog och spår av husgrund syns. Foto: Niclas Bentzer

En husgrund kommer fram i lågvattnet. Foto: Niclas Bentzer

Efter 8,5 km paddling började vi att se den gigantiska Höljesdammen, som har sitt utsläpp ca 4 km söder om dammen. Ordinarie strömfåra låg torr. Här blev det naturligtvis promenad med kanotkärran i ca 8 km tills vi nådde Höljes.

Ikväll spenderar vi natten på campingen och har fått trevligt besök av Niclas faster Eva och farbror Bernt. Vi har blivit bortskämda med middag, god dryck och boende i stuga. Vilken lyx! Stort tack!

Imorgon fortsätter färden med siktet inställt på Sysslebäck.

Höljes kraftverk är en gigantisk damm. Den tappar mycket fallhöjd. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Ansträngning: 3

Vyer: 2

Lunchställe: blev sen frulle så vi skippade lunchen

Paddlingen: 2, mycket promenad pga kraftverken. Då vi väl kunde paddla så var det fin paddling över Höljessjön

Lägret: Vi bor på Höljes camping. Väldigt fin och enkel camping med det man behöver.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 11: Trysil – Lutnäs, 37,7 km

11 juli, 201810 juli, 2018Lämna en kommentar

Vilodagen i Trysil gjorde susen för att ladda om batterierna. Imorse lämnade vi den fina stugan på Trysilelvas camping (som hade gett oss skydd mot regnet dagen innan) för att bege oss vidare med riktning mot Värmland.

Idag har det varit riktigt varmt. Paddlingen har gått jättebra.

Från Trysil har vattenståndet varit mycket bra och vi har inte stött på hinder för att paddla. Det blev en promenad med kanotkärran längs vägen, men det berodde på ett kraftverk och några tuffa forsar. Längs älven färdas vi ca 6-11 km/h. Idag tog vi oss nästa 38 km vilket känns som en stor lättnad med tanke på det ”vägknat” som vi blivit tvinga att göra dagarna innan.

Hej då Trysil! Tack för denna gång. Foto: Niclas Bentzer

Sagnfossens kraftverk. Foto: LinneaNilsson-Waara

Vi passerade även Plassen där det fanns en jättefin kyrka. Vi passade även på att fylla på vattendunken. Numera kommer vi inte att kunna dricka direkt ur älvsvattnet såsom vi har gjort i fjällvärlden. Då gäller det att börja planera in sånt också.

Vacker kyrka i Plassen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon fortsätter vi mot Värmland och väntas få besök av Niclas släkt. Ska bli superkul.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2,5

Vyer: 2

Lunchplats: 2

Paddlingen: Mycket bra och bra med vatten. Vi kunde paddla nästan hela sträckan förutom lyftet förbi Sagnfossen-dammen och forsarna norr om Sagnfossen.

Lägret: 1, ligger just norr om Lutnäsdammen. Intill riksväg 26. Bättre platser har man haft. Just intill dammen fanns en fin rastplats som vi hellre hade valt, men nu blir vi här.

Ha de!

Linnea

Löpningen dag 22-23: En av Sveriges mest fantastiska stränder

10 juli, 201810 juli, 2018Lämna en kommentar

Igår hade vi vilodag på STF Backåkra Vandrarhem. Det behövde våra sargade kroppar. Massage, töjning, tvättning och påfyllning med mat var det primära syftet med dagen.

Vi passade även på att besöka Dag Hammarskjölds gård. Där satt vi en stund vid hans minnesplats för att känna på vindarna och doften av havet.

På vilodagen besökte vi Dag Hammarskjölds gård. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Dag Hammarskjölds minnesplats. Foto: Erika Nilsson-Waara.

En av Sveriges finaste stränder

Idag gjorde vi 25 km mellan Backåkra och Brantevik. Den största delen går på stranden längs med havet. Vi gick även genom Sandhammarens naturreservat, som troligen är en av Sveriges bästa sandstränder. Sanden har dock en förmåga att ta sig in i både skor och strumpor så på de mjukare partierna gick vi upp mot skogen för att lättare ta oss framåt.

En av Sveriges finaste stränder. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Lunchstoppet gjorde vi på en fiskrestaurang i Skillinge. Dagens fångst är en delikatess.

Dagens havsfångst serveras i Skillinge. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vacker blandning mellan stenar och gräs intill havet söder om Brantevik. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Hemma vid havet

Nu vi befinner vi oss i Brantevik på Brantevik/Råkulle STF Vandrarhem. Byn är pittoresk och kulturell med några restauranger att tillgå för oss som behöver mycket mat.

När vi kliver in på vandrarhemmet får vi direkt känslan av att komma hem. Förutom gården och inredningen är det värdparet Sussi och Hans som ger oss den känslan. De välkomnar oss med öppna armar och vi sitter länge bara för att pratas vid. Vandrarhemmet fungerar även utmärkt som ett basecamp mitt på Österlen, när du vill besöka turistattraktionerna Ales Stenar, Glimmingehus och nationalparken Stenshuvud.

Framme i Brantevik efter dagens 25:a. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Hans och Sussi. Vilket föredömligt värdpar! Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Skön avkoppling framför VM-matchen mellan Frankrike och Belgien.

Imorgon beger vi oss i riktning mot just Stenshuvud med Kivik som mål. Då kan vi också bocka av ytterligare en nationalpark i vår Nationalparksresa.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Rock’n’roll i Femundselva – filmen

9 juli, 20189 juli, 2018Lämna en kommentar

Här följer en film från några av forsarna i Femundselva. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att många av dessa inte är optimala för att paddla i en öppen kanot (kanadensare). Det låga vattenståndet hjälper inte heller till – stenar efter stenar avlöser varandra.

Paddlingen dag 9-10: Fredbo – Trysil, 20,3 km

9 juli, 20189 juli, 2018Lämna en kommentar

”Det har inte varit så här lågt vatten sedan 1947”, säger Arne Morén som vi mötte längs med riksväg 26. Vi förstår att det är många som lider av torkan, inte minst bönderna. Likaså även vi som hellre vill paddla än att knata bilväg, men i slutändan är detta ett i-landsbekymmer eftersom vi trots allt mår bra och njuter av att få vara ute på tur.

Gårdagen bestod av sånt här. Knata asfaltsväg. Foto: Linnea Nilsson-Waara

I gårnatt bodde vi på Fredbo camping. Kvinnan som äger campingen var supertrevlig och vet hur ett gott värdskap ska levereras. Från Fredbo blev det promenad på totalt 20 km. Detta blev hela gårdagens etapp. Det är rätt så slitsamt att gå efter väg, speciellt asfaltsväg vilket gör att fötterna tar stryk.

Vid paddling är det inte lika vanligt att fötterna tar stryk, men när man måste promenera så är det lätt hänt att få skav. Foto: Niclas Bentzer

Väl framme i Trysil passade vi på att lyxa till det med en riktigt god hamburgare och kall cola. Det satt ljuvligt i magen. Söndagar i Norge innebär att affärerna har stängt men som tur var fanns en matbutik som hade öppet och som gjorde att vi kunde förstärka matförrådet. På kvällskvisten träffade vi Axel från Trysilguiderna. Han kom med gigantiska bullar och hade mycket att berätta om Trysil, samt bra information om kommande sträckor längs älven.

Niclas är redo för mat. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu bor vi på Trysil camping och idag är vilodag. Därefter styr vi riktningen mot Långfloen och riksgränsen.

Gigantisk bulle i Trysil.

Ansträngning: 3,5

Vyer: 2

Lunchstället: 4, Hamburgaren och colan satt ljuvligt i magen.

Paddlingen: 0, pga för lågt vatten.

Lägret: Bra camping med det man behöver.

Ha de!

Linnea

Löpningen dag 20-21: 65 km på två dagar

8 juli, 20188 juli, 2018Lämna en kommentar

På de senaste två dagarna har vi genomfört totalt 65 km. Det känns i både fötter och knän.

Igår gjorde vi 32 km mellan Blentarp och Ystad. Första halvan var fin. Vi passerade bland annat Sövde, som är en idyllisk by värd sitt besök. Vi hann också fram till Sverigematchen, som vi bevittnade på ett hamburgerhak ur mobiltelefonen. Trots förlusten är det bara att gratulera grabbarna till en fin insats.

Sövde badplats. Perfekt för stora som små. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Utsmyckade ängar. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Gott mellis som ger energi. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Inne på dag 20. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

VM i mobilen. Heja Sverige!

Idag tog vi oss 33 km från Ystad till Backåkra. Här upplevde vi nog den finaste löpningen hittills på Hammars backar i närheten av det uråldriga skeppsfenomenet Ales stenar. Hammars backar och Östersjön får betraktas som motsvarigheten till Kaliforniens Highway one och Atlanten. Det kändes underbart att sväva fram på de mjuka kamkullarna alldeles intill det stora blå.

Vackra Östersjön och Ystad. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Morgonen visade spegelblankt ljusblått dis på havet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skönt för fötterna att få slipas lite i sanden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skön löpning på Hammars backar.

Ett av de finaste partierna på Skåneleden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vila ger åter energi för att springa mer. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Populärt att flyga längs Hammars backar. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Båtformation, Ales stenar, skapades omkring 500-1000 e.Kr. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Tänkarstund på Ales stenar. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Längs vägen hittade vi även Kåseberga fiskehamn, som bör besökas och avnjutas när du är i trakterna.

Nu övernattar vi på Backåkra vandrarhem. Imorgon är det vila, en välbehövlig sådan.

Det har blitt några steg idag. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Paddlingen dag 8: Snerta – Fredbo, 43 km

7 juli, 20187 juli, 2018Lämna en kommentar

Inför dagens etapp hade vi fått bra förhandsinformations om hur älven skulle se ut. Från den lilla byn Snerta gick vi 2 km för att sedan lägga i kanoten och paddla. Vilken lycka det var att få 18 km fin paddling längs Femundselva och Öygrunnet samt Sennsjøen.

Fin paddlingssträcka från 2 km söder om Snerta och till Sennsjøens södra spets.

Från Sennsjøens södra spets hade vi både läst på (enligt Google den allsmäktige) och fått rådet att promenera efterföljande 12 km eftersom den djupa dalgången efter Sennsjøens utlopp skulle innebära många forsar som inte lämpar sig för öppen kanot.

Sånt här blev det ca 22 km av idag. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi är glada att få vara ute på tur!

Efter en god lunch fortsatte turen promenadvis med riktning mot Engernäset Där träffade vi på ett supertrevligt äldre par som kom från Nässjö. Vi blev bjudna på te och kaffe och hade en pratstund om livet ute på tur. De var ute på husbilssemester. När jag och Niclas blir gamla så hoppas jag att vi är pigga och friska nog att resa runt och upptäcka nya platser. I Engernäset fanns dessutom 4G och lägligt nog spelade Sverige match mot England.

Det trevliga paret från Nässjö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Två timmars vila från promenad var väldigt skönt. Nu hade vi laddat om för att fortsätta traskandet ytterligare några kilometer innan väg 26 skulle möta Trysilelva. Dock hade vi blivit förvarnade över det (återigen) låga vattenståndet och att det kunde bli svårpaddlat. Jojo… det var ingen lögn. På var och vartannat ställe i älven stack det upp stenar och vi kände en djup suck för att samtidigt besluta oss för att knata ytterligare längs väg och till ett ställe som heter Fredbo. Här finns en camping och vi bor i vårt tält.

På campingen i Fredbo. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon är planen att ta oss 15 km till Trysil. Förhoppningsvis kommer vi att kunna paddla någonting, men vi är inställda på det värsta. Det positiva är att vi mår bra, får vara ute på tur (vilket är det bästa vi vet), har en kanotkärran som fungerar toppen och att vi fick göra 2 mil jättefin paddling idag.

Ansträngning: 3,5

Vyer: 3

Lunchstället: 2

Paddlingen: Fantastisk paddling från 2 km söder om Snerta till Sennsjøens utlopp. Dessvärre var efterföljande sträcka inte paddlingsbar vilket renderade i 20 km promenad. Det låga vattenståndet ställer till det.

Lägret: På Fredbo camping i tält.

Ha de!

Linnea

Löpningen dag 18-19: Här hittar du lugnet och tystnaden

6 juli, 20188 juli, 2018Lämna en kommentar

Skåneledens sträckning mellan Eksholmssjön och Blentarp ligger på cirka 35 km. Den tog oss två dagar att genomföra och ger goda chanser till att stöta på rådjur, hjort, glador och vildsvin. Idag lyckades vi även skåda en stork på en badbrygga.

Det som utmärker sig mest är tystnaden och lugnet i naturen föutom när gladorna piper till. Terrängen blir något mer kuperad och närmare Blentarp går mycket av leden på stigar, vilket vi helst föredrar när vi springer.

Igår övernattade vi på den charmiga och blommiga hästgården i Trolleberg. Gården inger en stillsam tillvaro, där vi får känslan av total avkoppling. Vi passade även på att krama på bamsenallen (läs: Sankt Bernardshunden) Mufasa.

Idag blev sträckan betydligt kortare, 13 km, vilket gav oss lite utrymme för att göra andra aktiviteter på dagen. Vi hann med lite golf och en cykeltur med ett dopp i Sövdesjön. Ljuvligt!

Blentarp ser ut att innehålla fler hästar än människor och det finns gott om restauranger med hänsyn till byns lilla storlek. Vi hann även med att smaka på lokal rabarbersaft från Sövde musteri. Jättegott!

Nu övernattar vi på Blentarp STF Vandrarhem. Även här infinner sig lugnet mitt ute på landsbygden. Vandrarhemmet ser ut att passa bra för barnfamiljer och även hundar är välkomna hit.

Kropparna håller förhållandevis bra ihop. Vi behandlar varje morgon och kväll. Muskler och senor ömmar rejält på minifoamrollern som vi har med, men det gör gott i slutändan. Ju fler dagar som går desto mer löpning än vandring blir det. Det känns kul!