”GPS-klocka med pulsmätning för idrottare och äventyrare”

Våra ögon sken upp när vi läste dessa rader. Det är beskrivningen av den klocka som kommer att följa med på vårt äventyr och förhoppningsvis leda oss hela vägen in i mål. Det handlar om Suunto Ambit3 Peak Sapphire.

Det som utmärker just denna klocka är dess okrossbara glas, silikontillverkade armband, kart- och kompassfunktion med ruttnavigering, samt möjlighet till trådlös överföring av information till och från mobilen. I övrigt har den allt annat som vanliga sportklockor har.

Tidigare har jag inte haft någon särskilt avancerad sportklocka utan det har räckt med puls-, tempo- och GPS-funktioner. När vi nu tar oss an detta uppdrag var det därför dags att uppdatera klocksortimentet. Dessutom lär det bli ännu roligare, lärorikt och mer utvecklande i min egen träning när jag nu har fler funktioner att kunna analysera. Igår kväll läste jag manualen och gjorde diverse inställningar på klockan. Nu ser jag framemot nästa löppass som lyckligtvis är planerat till idag, då jag har hand om lunchlöpning på fredagar via mitt jobb på StrandHälsan i Falkenberg. Är du i trakterna är du varmt välkommen att ansluta till vårt härliga gäng.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Gårdagen spenderas även till inhandling av endagslinser och ett Lifeproofskal som ska vara helt vattentätt och stöttålig för mobilen. Det är med andra ord otroligt mycket att tänka på, både stort som smått, inför det första stavtaget den 15:e mars.

Så med både klocka, karta, kompass, nödsändare och en uns klokhet bör vi nu vara helgarderade för att navigera oss hela vägen fram till Abisko Fjällstation. Visserligen bör vi inte dra alltför säkra växlar ändå. Min syster Linnea har tidigare gått fel vid hennes första försök av att bestiga Kebnekaise. Istället för att vandra uppför berget som låg vid sidan av henne vandrade hon i en dalgång i cirka två timmar innan hon och hennes sällskap upptäckte det märkliga vägvalet… Året därpå kom hon tillbaka och gjorde om och gjorde rätt. Bra jobbat!

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Innan detta inlägg publiceras får Linnea givetvis chansen att godkänna att jag berättar denna historia. Till hennes försvar vill hon framhäva att skylten var alldeles för otydlig om var hon skulle svänga av.

Visst, vi säger så.

Vi ses i löparspåret!

/Erika

Att tälta på vintern

Att tälta ute på vintern skrämmer nog många. Kylan och snön som dras in i tältet översätts till orden”att frysa”. Detta var i alla fall mina fördomar innan jag hade genomfört min första tältnatt.

Efter att ha varit ute på tur en hel dag, åkt skidor, ätit varmlagad måltid utomhus och förhoppningsvis fått njuta av solsken i behagliga temperaturer brukar kroppen känna sig både trött och belåten. Tänk dig då att få krypa ned i en varm och behaglig sovsäck. Detta låter kanske som en förskönad beskrivning av sanningen, men just så här känns det efter att ha varit ute på tur och ansträngt kroppen en hel dag.

Innan man beger sig iväg på tur är det viktigt att ha kollat igenom sin utrustning. När jag och Erika ska åka turskidor längs Kungsleden har vi två inplanerade tältnätter. Vi kommer att ha med oss ett tremanna-tält; fastän vi är två så väljer vi denna storlek för att få plats med packningen inne i tältet. Igår fick jag träna mig på att slå upp tält och samtidigt kontrollera att alla ”delar” finns med och att tältet är helt. Även extrastänger och/eller tälthylsa är bra att ha med sig utifall en tältpinne skulle knäckas.

Resultat av tältuppslagningen: Jag upptäckte att fem stycken vintertältpinnar saknades och detta ska åtgärdas innan vi drar iväg.

Nedan följer tälttips och bilder från min träning. Niclas visade mig hur han brukar göra och har även fotat.

Några tälttips:
* Tunneltält ska stå i vindens riktning.
* Fötterna mot vinden – dvs. absiden och huvudet bort från vinden.
* På vintern kan man gräva ut/ned absid-delen för att kunna sitta upp i tältet och t.ex. äta inne om det blåser mycket.
* Medtag en wettextrasa för att torka bort ev. kondens som bildats efter tältnatten.
* Ha alla ventilationer som går öppna för att undvika kondens. Det värsta som kan hända är att din dunsovsäck blir blöt för då är det svårt att torka pga. vintertid.
* Förankra vintertältpinnarna rejält och skotta över snö så att de står emot vinden. Skotta även upp snö mot tältsidorna för att undvika att vinden ska komma in underifrån och skapa turbulens.
* Bygg en rejäl och hög vindmur med minst en tältlängds avstånd för att få lä från vinden.
* Välj din tältplats med omsord. Reka av området innan ni slår läger. Vindutsatta ställen försvårar tältuppslagning och även nattsömnen.
* Se till att du är framme vid tilltänkt destination innan mörkret infaller sig – det underlättar tältuppslagningen avsevärt.
* Se till att ha en bra pannlampa + extra batterier med dig.

IMG_5893

Tälten har ofta färgkoder för att veta vilken pinne som ska vara i vilken kanal.

 

IMG_5904

Tältet förankras med vintertältpinnar och stormlinor.

 

IMG_5906

Klart! Tältet uppslaget och kontroll av utrustningen genomförd.

logo-pt

Lycka till!

Over and out
Linnea

Kan träning göra dig yngre?

I veckans avsnitt av Vetenskapens värld presenterades den senaste forskningen inom träning med dess effekter på kropp och särskilt knopp. I egenskap av sjukgymnast, personlig tränare och träningsentusiast, blev jag mycket glatt överraskad över dessa resultat. Det verkar alltså som att det lönar sig att hålla kroppen igång och fortsätta göra det så länge som det går.

 

Konditionsträning. I höstas blev det halva Vasaloppet

Konditionsträning. I höstas blev det halva Vasaloppet

Nedan listar jag de tio mest intressanta rönen vad gäller effekterna av fysisk aktivitet:

  1. På kort sikt ökar fysisk aktivitet blodgenomströmningen till hjärnan med cirka 20%.
  1. På lång sikt bildas nya hjärnceller i Hippocampus som utgör en viktig roll i minnesfunktionen, samt stärks integreringen och kopplingen mellan olika delar i hjärnan. Delar av hjärnan kan alltså växa trots att de borde vara på tillbakagång hos äldre människor.
  1. Fysisk aktivitet kan fördröja en eventuell demens och den kognitiva förmågan kan till och med förbättras.
  1. Om man tränar i ett år kan Hippocampus-volymen öka med två procent, vilket motsvarar att minska sin hjärnålder med upp till två år.
  1. Den optimala hjärndosen innebär löpning tre ggr per vecka, cirka 30 min per gång eller motsvarande rörelse på annat sätt.
  1. Även promenader är fördelaktiga, då de ökar cirkulationen och påverkar alla processer åt rätt håll.
  1. Styrketräning och konditionsträning är bra för olika delar av hjärnan och kan med fördel kombineras.
  1. Styrketräning förbättrar komplext tänkande, det associativa minnet och gynnar tillväxt av hjärnans nervceller och blodkärl.
  1. Konditionsträning förbättrar det episodiska minnet och effektiviserar andra hormonsystem i hjärnan.
  1. Förutom minskad fallrisk, starkare skelett och gynnsamma effekter på hjärt- och kärlsystemet verkar tung styrketräning verkar vara mest fördelaktigt för seniorer (OBS! Bör utföras med en väl planerad successiv stegring utifrån individen).
Styrketräning och konditionsträning ger olika, men positiva effekter på kropp och knopp

Styrketräning och konditionsträning ger olika, men båda har positiva effekter på kropp och knopp.

Här är länken till veckans avsnitt i Vetenskapens värld:

http://www.svtplay.se/video/6526060/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-4-1

 

Än en gång kan vi alltså konstatera att träning är en investering i dig själv för ett längre och hälsosammare liv!

 

Lycka till med just din träning!

/Erika

PT

Användning av stormkök på vintern

När man ska använda stormkök vintertid behöver man tänka till lite mer kring val av bränsle. Först och främst måste man se till att man har ett kök som är kompatibelt för att använda olika bränslen. Igår fick jag träna mig på att använda bensin. Det är lite mer procedur, men när man väl har lärt sig det är det inte svårt.

Fördelen med bensin är att det ej påverkas av kylan. Andra alternativet och som är det vanligaste att använda andra halvan av året är gas. Denna blir dock mycket ”slö” när det är kallt ute och effekten därmed sämre. Fördelen med gas är enkelheten i hanteringen och något jag föredrar sommar/höst. På mina vinterturer med skolan har jag använt 4-season-gas och då har vi fått hälla hett vatten i en plastbunke och låtit gastuben stå i denna för att tuben lättare ska behålla värmen. Detta får dock upprepas med jämna mellanrum under tiden man använder köket, eftersom gasbehållaren i det heta vattnet fort kyls ned och nytt hett vatten måste hällas på. Nu finns tydligen ”vintergas” ute på marknaden, men detta är inget som jag har hunnit prova och kan därför inte uttala mig om hur det fungerar.

När vi ska ut på Kungsleden har vi bestämt oss för att ha med oss bensin som bränsle.

Nedan följer bilder från kökslektionen. Niclas var min handledare och fotograf.

IMG_5843

Linnea tränar på att använda stormköket.

 

 

 

IMG_5861

Bensin är ett bränsle som föredras vintertid. Här pumpar Linnea in luft i flaskan.

IMG_5865

Kitteln behöver förvärmas innan den kan börja användas.

IMG_5875

Innan man byter till gas som bränsle så behöver diametern på nippeln bytas ut.

IMG_5881

Här ses ”vanlig” gas som bränsle. Denna är väldigt enkel och kräver inte så många steg för användning, men gas har sämre effekt vintertid jämfört med bensin.

logo-pt

Over and out!
Linnea

Portionspåsar med många olika smakupplevelser.

Bränslet som får kroppen att gå

Som idrottare vet jag och Erika hur viktigt det är att sköta vår kosthållning för att kunna prestera så bra som möjligt. Under åren som fotbollsspelare har vi skaffat oss värdefulla erfarenheter inom kost och träning, samt fördjupat våra kunskaper ytterligare med diverse kostutbildningar.

Vi är båda överens om att kost kopplat till en aktiv livsstil är ett komplext och mycket viktigt kapitel. Även i vardagen behövs mycket disciplin och logistik för att få i sig dagens totala närings- och energibehov. Vi kan alltså snabbt konstatera att kosthållningen under fjällvistelsen kan bli en stor utmaning.

Vi är därför glada att samarbeta med 24 Hour Meals, som har ett stort utbud av mat och snacks som passar bra för friluftsmänniskor. De distribuerar Blå Bands turmat, vilka både är näringsrika och smakar gott. Utformningen av portionspåsen är väl genomtänkt, då den är lagom hög och bredare nertill, vilket innebär att du inte behöver ”grisa ned” handskarna när du stoppar ner skeden i påsen. Varje portionsförpackning innehåller 650 kcal och deras frukostar innehåller 600 kcal.


Om turmat 

  • Mycket energi i förhållande till packvikt
  • Bra näringsinnehåll och fördelning av fett, kolhydrater och protein
  • Bra att antalet kalorier är angivna för att hålla koll på att vi får i oss tillräckligt med energi
  • Extremt lång hållbarhet
  • Enkelheten! Det är bara att tillsätta hett eller kallt vatten, vänta i ca 10 min och därefter är maten redo för att ätas – att laga mat från skratch vintertid är ofta mer bökigt på grund av kylan
  • Liten mängd disk – endast skeden!
  • Tillsätt gärna lite extra vatten i påsen för att undvika att bli hård i magen
Portionspåsar med många olika smakupplevelser.

Portionspåsar med många olika smakupplevelser.

Snacks till skidturen.

Snacks till skidturen.

På våra turer konsumerar vi mycket bars. Just för att de är goda och ger bra med energi!

På våra turer utgör bars ett bra komplement till de större måltiderna. De är både goda och har ett högt energiinnehåll.

Smaklig måltid!

/Linnea

Nödsändare och depåer

Den långa skidtur som väntar oss i mitten av mars betyder att vi behöver vara väl förberedda när det handlar om säkerhet i både mörker och ödemarker, samt kontinuerlig påfyllning av mat och diverse utrustning.

Vi kommer att skicka ut fyra depåer till utvalda fjällstugor längs färdvägen med bland annat mat och gas (bränsle till köket). I veckan fick jag hjälp av Niclas för att ordna med en SPOT, det vill säga en nödsändare utifall något skulle hända ute på fjället. Den anger var vi befinner oss och kan även skicka ut okej-meddelanden så att våra nära och kära vet att vi mår bra. Den har också en knapp som heter SOS och om vi mot förmodan tvingas att använda denna går ett meddelande ut till internationella SOS med lokalisationsangivelse och ett förhandsprogramerat meddelande. Detta är med andra ord en riktig säkerhetsmaskin!

En SPOT eller nödsändare som kommer att hänga med oss i år.

En SPOT eller nödsändare som kommer att hänga med oss i år.

Packning av pulkor, skavklar, selar m.m.

Packning av pulkor och selar m.m.

Framöver kommer en detaljerad lista över våra dagsetapper – distanser och mål.

Vi ses snart igen!
/Linnea

Valla skidor – optimera ditt fäste och glid!

(Detta inlägg är publicerat i november 2015 när jag hade genomgång i hur man vallar skidor. Eftersom längdskidsäsongen är i full gång med bland annat Vasaloppet runt hörnet passar jag på att dela med mig av inlägget en gång till. Detta är ett gediget inlägg om hur du vallar dina skidor, med nödvändig information som förhoppningsvis ska generera ännu mer njutbar åkning.)

Under denna skolvecka har vi gått igenom vallning av skidor, och framför allt vallning av längdskidor. Jag har tidigare nosat på detta område, men inget som jag har tränat på regelbundet. När jag var yngre tävlingsåkte jag längdskidor och vallningen sköttes då av min tränare. Dock är det alltid bra att införskaffa dessa kunskaper själv och det är faktiskt inte så svårt som man tror.

På marknaden finns en uppsjö av diverse utrustning, glidvallor, fästvallor, skidor osv. men som min lärare på skolan brukar uttrycka sig; KISS (Keep It Simple Stupid). Håll det enkelt och du klarar dig långt på det.

IMG_8706

Lågflour, högflour, temperatursanvisningar, lager-på-lager-principen, klister med mera… Som så många andra sporter utgör skidvärlden inget undantag med alla de produkter och prylar som man anses behöva. Försök att hålla det enkelt och införskaffa bara sådant som du verkligen kommer att använda.


Vilken typ av åkning ska du syssla med?

Steg ett är att ha rätt skida för den typ av åkning du ska utföra. Här skiljer man på klassisk åkning och skateåkning eller fristil som det också kallas. Som åkstilen tyder på har skidorna namngetts på samma sätt. En klassisk skida ska både glid- och fästvallas (om du nu inte enbart kommer välja att genomföra ett lopp stakandes och därmed bara behöver glid) och på en skateskida ska du enbart satsa på glidvalla längs hela belaget.

Vallning för den klassiska skidan

I detta inlägg kommer jag att gå igenom beskrivning av olika klassiska skidor och hur man vallar denna typ av skida. Vad gäller en klassisk skida finns även här olika ”undergrupper”.

  • Varmskida (bäst lämpad i varmgrader)
  • Kallskida (bäst lämpad i kallgrader)
  • Nollskida (bäst lämpad i nollgrader)
IMG_8705

Skillnaden på varm-, kall- och nollskida.

Att införskaffa tre olika skidor utifrån att vädret och dess snötemperatur kommer att variera känns inte direkt relevant för motionsåkaren. Däremot är det bra att känna till att det finns olika typer av skidor där själva ”böjen/flexen” på skidan varierar beroende på om den är varm-, kall- eller en nollskida. Oavsett vilken skida du väljer att införskaffa är det viktigaste att du har ett tillräckligt spann. Är spannet för långt får du svårt att trycka ned skidan och därmed svårt att få fäste. Är spannet för kort får du bra fäste, men på bekostnad av reducerat glid (glidzonerna blir kortare).

Vad är ”spannet”?

Spannet är det område som sitter under dina fötter och när du står med lika mycket tyngd på båda fötterna i skidspåret ska spannet ej ta i snön. När du däremot sätter över tyngden på ena benet (för att trycka ifrån) kommer belaget under foten att ta i snön och därmed kommer (den för dagen valda) fästvallan som sitter mot belaget att fylla sin funktion. På detta sätt får du en bra balans mellan glid och fäste. Spannet är avgörande av din vikt + utrustning och skidans ålder. Därför kan spannets längd variera efter att skidan har varit i din ägo under x antal år.

Vid kallsnö är snökristallerna skarpare och därmed blir din fästzon längre (applicera fästvallan över ett längre område), medan det vid varmsnö är tvärtom pga. att snökristallerna är mjukare.

På skidaffären rekommenderar jag dig att prata med kunnig personal som kan välja ut rätt skida åt dig.

Rengöring av skidan

Innan du påbörjar behandling av din skida så behöver den rengöras.

  • Alternativ 1 är att stålsickla bort gammal valla och vad gäller glidytorna kan man tydligen åka direkt på dessa ytor (utan att göra någon ytterligare efterbehandling). Det är dock omdiskuterat om detta är så hälsosamt för skidans struktur och livslängd…
  • Alternativ 2 är att använda t.ex. valla-väck. Dock sliter detta enormt på skidans struktur, men är ett snabbt sätt att få bort gammal smuts.
  • Alternativ 3, vilket är det bästa, är att droppa på mjukt paraffin (lämpad för + 10 grader), strykjärna ut och omgående sickla bort det. Nu följer smutsen med och skidans struktur hanteras varsamt.
IMG_8627

Rengöring av skidan kan göras på olika sätt. Bästa alternativet är att paraffinera och snabbt sickla bort paraffinet. Då får du med dig smutsen samtidigt som skidan behåller sin struktur.

Glidvallning

När glidytorna är rengjorda applicerar du paraffindroppar över glizonerna. Använd strykjärnet (avsett för glidvallning) för att fördela vallan över hela glidzonen (fäst gärna tejp för att markera gränsen mellan fäst- och glidzon). Låt skidan stå svalt i minst 30 min. Därefter avlägsnar du först paraffinet i styrspåret med kanten på sickeln eller en styrpenna. När allt paraffin är borttaget från skidan använder du en borste. Det finns mängder av olika borstar att använda – syntet, hästhår, stål m.m. Om du har en syntetborste klarar du dig långt. Har man tillgång till ett toppning-spray (typ helex-spray) så kan man avsluta glidvallningen med detta och gnugga in sprayet ordentligt.

IMG_8640

Paraffin i styrspåret tas enkelt bort med hjälp av en styrpenna eller hörnet på en sickel.

Fästvallning

Sandpappra upp fästzonen. Fästvalla ska aldrig appliceras bakom hälen – snarare mitt på hälen. Framåt varierar avståendet beroende på snötemperatur (se ovan om hur man tänker vid kall- och varmsnö). Val av fästvalla beror på temperatur i luft/snö – se respektive leverantörs rekommendationer. En tumregel är att applicera vallan i tunna lager, upp till sex stycken och värma in vallan lager för lager med t.ex. en värmepistol eller korkkloss. Fästvallan appliceras i pyramidform där ”tjockaste lagren” har byggts upp mitt under foten.

IMG_8639

På fästzonen ligger ett fiskbensmönster med klister. Klister är skidåkarnas mardröm att använda pga. att det just är så klibbig och svår att få bort från allt det har rört vid. Men i vissa fall kräver vädret att klister används.

Vallningsfria skidor

Om du är en person som inte orkar hålla på med vallning finns alternativet vallningsfria skidor. Denna utveckling har på senare år tagit fart och numera finns riktigt fina vallningsfria skidor (t.ex. skin tech) att få tag på. Ett annat alternativ är färstvallningstejp som ska hålla för x antal många mil. När jag jobbade i sportbutik fick jag återkoppling av många kunder på att de var mycket nöjda med denna lösning. Ska du däremot åka vasaloppet kanske det inte är förstahandsvalet, men ett bra alternativ för vardagsmotionären.

Stavar

En formel för längsta höjden på stavarna som är rekommenderat:

  • Din längd i cm x 0,85.

Som nybörjare rekommenderas staven nå till armhålan. Du bör även ta hänsyn till om stavarna är till för klassisk åkning eller skate. Vid skate kan man ha litet längre stavhöjd.

Pjäxor och bindningar

Likväl som det finns en djungel av skidor utgör pjäxor och bindningar inget undantag. Vad du ska titta efter är en pjäxa som sitter bekvämt på foten och är avsedd för den typ av åkning du ska göra – klassisk eller skate. Vid skate behövs en högre och stabilare pjäxa. Det finns hybridpjäxor där man kan plocka bort vristskyddet då man vill åka klassiskt. Även här rekommenderar jag dig att prata med kunnig skidpersonal som kan hjälpa dig att hitta rätt i längdskidåkardjungeln.

Stort lycka till ute i längdspåren och säsongen 2016.

Vi ses!
Linnea

Kläder för väder

Kungsleden på 20 dagar och med en distans på cirka 425 km turskidåkning. Hur klär man sig för detta? Igår fick vi klädleverans från en av våra samarbetspartners Bergans of Norway.

IMG_1910

Leverans. Rätt kläder och utrustning är viktigt för att få till en säker och njutbar tur. Erika har även införskaffat boken ”Vandra Kungsleden” så att vi ska bli mer pålästa inför vårt äventyr.

Jag har tidigare nämnt om hur viktigt det är att ha rätt utrustning vid vistelse ute på fjället och framför allt vintertid. Fler dagar i fält innebär större packning och desto mer planerande krävs för att försäkra sig om att endast det nödvändigaste följer med. Logistiken är A och O för att få turen så njutbar som möjligt. Att åka turskidor och dra pulka går inte att jämföra med ”vanlig” längdskidåkning. Det går sååå mycket långsammare och därför blir dagsetappernas sträckor kortare. En annan aspekt i val av utrustning är att försöka hålla ned vikten, men ej heller falla i ”gram-jägarträsket”.

IMG_1911

Erika i sin Storen-dress från Bergans of Norway. Bland annat har byxan blivit utnämnd till 2015 års produkt i Utemagasinet.

Funktion i förhållande till vikt

Vi kommer bland annat att klä oss i dunjackan Memurutind, just för att den i förhållande till vikt är tillräckligt varm (700 cuin) och väger väldigt lite (under 500 gr i strl M), samt smidigt kan packas ihop i innerfickan. Tittar vi vidare på handskar använder vi skalvarianten Dermizax Shell Mitten, vilka är vind- och vattentäta, höga i skaften och med dragsko för att förhindra att snö ska komma in. Innanför dessa använder vi en ullvante, Wool Mitten, vilken lätt kan plockas ut för att torka på grund av eventuell fukt.

Snygga och funktionella vantar och mössor från Bergans of Norway.

Snygga och funktionella vantar och mössor.

Det finns alltså många olika aspekter som vi behöver ta hänsyn till när vi planerar vårt val av kläder och utrustning. I övrigt är förberedelserna i full gång och nu känns det verkligen som att avfärdsdatumet kryper allt närmare inpå. Som vi längtar! Framöver kommer en beskrivning på hur vi tänker kring kosten under vinterturen.

 

Over and out!

Linnea

Traillöpare är ett speciellt släkte

Träningen fortsätter i de halländska skogarna, där gårdagen innebar färd mot Åkulla bokskog. Området erbjuder bland annat ett konstskidspår och tolv olika spåralternativ med distanser från 1,6 till nästan 70 km traillöpning om man så önskar.

Upplevelsen fick mig att inse att traillöpare är ett speciellt släkte. Detta förstärktes ytterligare av de förvånade miner vi fick när vi passerade några skogsarbetare. Vem ger sig egentligen frivilligt ut i 1,5 timmes halkig, krävande, kuperad lervälling och på samma gång njuter av allt detta? Jag ser framemot ett nyanserat svar på denna fråga.

Klicka gärna på länken för att se ett litet filmklipp från löppasset: http://youtu.be/VysxuEV4P7w

Glatt löpargäng. Här hittade vi några torra fläckar att springa på.

Glatt löpargäng. Här hittade vi några torra fläckar att springa på.

 

Johan Jonsson på RunFBG peppar och instruerar i löpning uppför.

Johan Jonsson på RunFBG peppar och instruerar i löpning uppför.

Tvättmaskinen fick givetvis ett besök efter detta.

Tvättmaskinen fick givetvis ett besök efter detta.

Jag hittade hon här i skogen och hon behövde snabb energi.

Jag hittade hon här i skogen och hon behövde snabb energi.

Tack alla löpare och Johan Jonsson på RunFBG för att jag och Åsa fick hänga på er i helgen!

/Erika over and out (for laundry)

Målen som driver dig framåt

Under denna vecka befinner jag mig med klassen i Höglekardalen, Jämtland. Huvudsyftet är att genomföra lavinutbildning enligt SveLav Pro 1:an.

Vi examineras på lördag och förväntas då ha uppfyllt olika mål såsom; effektiv och säker kamraträddning, kunna läsa av terrängen och välja säker färdselväg, samt bedöma lavinfara och kunna grävteknik/genomföra testprofil.

IMG_1770

Lavinutbildning enligt SveLav Pro 1:an. Vi ska bland annat kunna kamraträddning och bedöma lavinfara.

 

IMG_1800

När någon har hamnat under en lavin utförs sökning med en transciever. Foto: Sam Andersson.


Olika mål med veckan

Utöver detta har vi fått i skoluppgift att träna mer på längdskidsteknik och att åka minst 15 km, samt topptura och bekanta oss mer med vår utrustning. Eftersom jag snart ska iväg på turskidåkning längs Kungsleden passar jag på att lägga in skidträningspass, just för att förbereda kroppen på vad som komma skall och för att få några mil i benen. Min klasskamrat Micke ska eventuellt åka ett längre skidlopp och resonerar som så att har han åtminstone tränat finns chansen att ställa upp. Klokt sagt av en erfaren man! Tillsammans har vi satt som målsättning att åka 100 km under denna vecka. 

IMG_1784

Topptursutrustningen används flitigt under denna vecka. Både för att bli mer säker på den, men även även för att ta sig rung och utforska lavinfarlig terräng. Foto: Selfie.


Upplägg och att sporra varandra

Det är så mycket lättare att ha en vapendragare som kan pusha en, speciellt när det går tungt men även innan och efter utmaningen. Det sporrar till att ta sig ut, att välja distans och allmänt att ladda upp inför skiddagarna. Jag är sedan tidigare van att spela i lag, men på grund av idel rehab-träning har jag skolat om mig till att bli lika mycket individuell idrottare (framför allt inom styrketräning och löpning). Dock är det skönt att emellanåt få träningarna att kännas som ”tillsammans är vi starka”.

IMG_1816

En vapendragare underlättar din strävan att nå målen. Både när det känns tungt och som peppning inför en utmaning. Foto: Sam Andersson.


”Vad gott med pizzabuffé”

Efter cirka 37 km skidåkning kläckte Micke en skön kommentar:

– Vad gott det ska bli med pizzabuffé. Åååå, nu kände jag hur jag fick mycket mer energi.

Det är intressant hur tanken kan föra oss framåt likväl som den kan bromsa upp våra visioner. På mina träningspass jobbar jag mycket med målfokusering och framför allt delmålssträckor.

IMG_1809

Att fylla på med vätska och energi (före, under och efter) är A och O för att orka genomföra passet. Speciellt när det handlar om flera timmars aktivitet. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

IMG_1747

En energibar är extra välkommen och något som jag brukar längta till efter ett tufft träningspass. Foto: Mikael Wiethe.

Idag genomförde vi nästan 43 km och är nu uppe i 73,56 av 100 km. Än är veckan inte slut 🙂

IMG_1825

Varsin semla är inte så dumt att avsluta dagen med 😀


logo-pt

Over and out!
Linnea