Paddlingen dag 21. Karlstad – Skoghall, 9,6 km

Först tänkte vi inte paddla alls idag. Planen var att stanna i Karlstad och vänta in mina svärföräldrar. De kommer med kajaker och tillbehör samt tar Storm med hem. Hans resa slutar här innan vi påbörjar Vänern. Det är svårt att rymma en 25-kilos hund i en havskajak.

Framme i Karlstad och genomfört vår sista etapp i kanadensaren. Och sista för denna tur med Storm. Foto: Amanda Thorén

Vädret var fint så framåt 10-tiden tänkte vi att sträckan till Forshaga kunde vi göra innan två av våra största supportrar skulle anlända.

Så efter en lugn morgon, go frukost på Solakoop B&B, bad och lunch på stan packade vi ihop och paddlade iväg.

Det verkar som att alla Karlstadbor badar utomhus idag. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Eftersom att vi har hund är det inte alltid enkelt att hitta boende i städer. Det blir inte enklare i en stad där Boule-SM pågår som det gör i Karlstad just nu. I Forshaga blev vi tipsade om Solakoop B&B. På väg från Forshaga slog jag en pling till vandrarhemmet men inga rum för hund fanns tillgängliga. Jag frågade om tips på andra alternativ. Bosse på andra änden av telefonen föreslog då att vi kunde få sätta upp tältet i deras trädgård. Det tackade vi ja till! När vi kom blev vi direkt erbjudna dusch, handdukar, tvättmaskin och frukost.

Solakoop B&B har underlättat turen för oss. Tusen tack till Bosse med personal! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bosse gillar också att paddla och gav oss bra tips inför den fortsatta färden. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Från en situation som såg rätt hopplös ut för oss förändrades den helt tack vare Bosses fantastiska värdskap och vilja att hjälpa till. Det är vi otroligt tacksamma för.

Precis när vi paddlade igenom centrala Karlstad, i höjd med Stadshotellet, ringde Nya Wermlands Tidning och undrade om vi kunde träffas. Vi bestämde träff på nästa sandbank 100 meter nedströms. Det blev en kul pratstund.

I Karlstad delar Klarälven sig och bildar ett deltalandskap. Paddlingen mot Vänern genom Skoghallsådran, som vi valt, var fin och enkel. Först genom centrala staden, sedan lite villakvarter innan det blev skog. Vi mötte en del fritidsbåtar. Ett par hundra meter innan Vänern lade vi till i en småbåtshamn. Där träffade vi Mats och Kia för vidare färd mot helgens boende.

Två av våra största supportrar på plats i Karlstad. Film: Linnea Nilsson-Waara

Nu har vi paddlat strax över 50 mil och enligt beräkningar återstår cirka 25. Det känns som att första halvleken av två är klar. I den andra halvleken blir det kajak istället för kanadensare. Nya utmaningar väntar. Men först en vilodag imorgon så paddlar vi vidare på söndag. Men då utan vår Storm.

Nya farkoster på plats. Kajaktiv i Dala-Floda med James i spetsen ser till att vi har rätt utrustning för resterande del av Nordens längsta vattenväg. Bland annat ska Vänern korsas. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Skattning 1-5:

Ansträngning: 1

Vyer: 3,5

Lunchstället: 3,5 (inne på Scandic med god mat och efterrätt)

Paddlingen: 4, väldigt mysig paddling genom Karlstad.

Lägret: Övernattar på camping utanför Karlstad.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 20: Forshaga – Karlstad, 20 km

Det är en märklig känsla att glida in i Karlstad. Nu har vi så gott som paddlat hela Klarälven. Det känns som att vi har uppnått ett delmål på Nordens längsta vattenväg.

Idag fick vi se en bäver!!! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det var egentligen bara på ett ställe vi inte kunde paddla (Strängforsarna) då vi blivit avrådda att göra det och fick därmed promenera förbi, annars har hela älven varit superfin att paddla. Kraftverken går såklart inte att ta sig förbi annat än att rulla på kärra. Men där kunde vi följa den populära asfalterade bilfria Klarälvsbanan.

Ett känt landmärke i Karlstad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag tog vi oss från Forshaga och 20 km till Karlstad. Detta var även Storms sista dag i kanoten (eventuellt kan det bli en kortis imorgon för att ta oss ner till Skoghall). Därefter kommer Niclas föräldrar och möter upp oss med nya farkoster/kajaker som de har hämtat i Dala-Floda och stannar i två nätter så att vi får umgås. På söndag åker Storm hemåt med dem och vi tar oss an Vänern.

Framme i Karlstad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

På listan över ställen att besöka i Karlstad är Lerin museet, ett bageri som har roligt gott surdegsbröd och säkert en massa annat.

Nu bor vi på ett vandrarhem intill Klarälven som har service utöver det vanliga. Fantastisk personal som lät oss tälta i deras trädgård trots att de inte har tältplatser. Vi hade annars bott inne hos dem, men pga att Storm är med så gick det inte. Inte alla ställen man kommer till har hundrum.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2 (mulet idag :))

Vyer: 2,5

Paddlingen: 4, lugnt och stilla vatten.

Lägret: Superfint boende och trevlig personal på vandrarhemmet intill Klarälven.

Ha det bra!

/Linnea

Paddlingen dag 19: Ransätern – Forshaga 37 km

De var elva när vi började. Nu är alla passerade. Inget vattenkraftverk ligger längre mellan oss och Vänern. Känns skönt.

Nedanför Deje kraftverk skådar vi sådana pelare i Klarälven. Undra vad dessa har haft för funktion. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Värmen har varit påtaglig även idag. Men himlen har varit täckt av moln så den starkaste hettan från solen har uteblivit.

Här nere i Klarälvens södra del har älven nu rätat ut sig. Meanderbågarna är färre och även de fina sandstränderna som fanns i innerkurvorna och som tidigare inbjöd till stopp och dopp blir allt färre. Nu är det mestadels tät skog eller brukad jord som utgör strandkant.

Vi kan varmt rekommendera deras varmrökta Gustavalax med färsk potatissallad och hjortroncremé.

Strax efter ettiden kom vi till Deje. Vi plockade upp på östra sidan precis vid cykel- och gångbron. Vi fick hjälp av en trevlig man som bodde precis jämte älven att lyfta upp kanoten. I Deje har vi från flera håll blivit tipsade om att besöka Gamla Kraftverket. Förr en viktig del i Värmlands produktion av elkraft. Idag en viktig del av kulturtrkraften. Konstutställningar, musikscen, stand-up och så vidare, allt ryms. Vi började med lunch på café Culinarum och gick sen på konstrunda med kända och mindre kända konstnärer. Carolina Gynning och Peter Wahlbäck var två som ställde ut sina verk.

Den gamla kraftstationen har verkligen kommit till användning för konstutställningar och mysiga miljöer. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Konstutställningarna i all ära. Många fina verk som berör. Men miljön de exponeras i var speciell. En gammal kraftstation där de gamla generatorerna fanns kvar. 17 meters höjd med traversen hängandes i taket och allmän industrikänsla parade sig väl med färgglada tavlor, keramikhundar och människostora figurer i smält plast. Vi kan varmt rekommendera ett besök!

Även hundar fick följa med på besök. Storm bekantade sig med några som redan var där. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vid 17-tiden paddlade vi vidare för att ta oss ytterligare 12 km till Forshaga. Nu har vi bra läge att nå Karlstad redan imorgon.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 2,5

Lunchplatsen: 4! Från caféet vid gamla kraftstationen.

Paddlingen: 4. Bra. Samma lugna som tidigare dagar.

Lägret: Mysig camping i Forshaga som vi tältar på.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 18: Råda – Ransäter, 40,8 km

Värmeböljan fortsätter och eftersom vi är utomhus hela dagarna känns det hur värmen tar på orken. Storm kämpar på och vi tar regelbundna pauser för att (tvinga) honom till bad och dricka.

Idag gick vi från Råda och 15 km längs Klarälvsbanan. Sicken lyx att få ha en 90 km sammanhängande asfalterad bilfri väg att färdas på. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Klarälvsbanan är tydligt skyltad och lätt att följa. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag avverkade vi en etapp på nästan 41 km varav 15 km bestod av promenad längs den fantastiska Klarälvsbanan. På vår väg mötte vi två cyklister som ofta var ute och cyklade på leden. Förr brukade de cykla in till Karlstad, äta och dricka gott för att sedan ta bussen tillbaka, men numera är det svårt då bussarna (tydligen) inte tillåtet cyklar. Därmed gör de numera kortare turer för att kunna avsluta turen hemmavid.

Vi mötte ett Olle och Marit som var ute på cykeltur. De färdas ofta längs Klarälvsbanan. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nästa ställe att besöka blev Munkfors bruk. Här hade vi fått tips av flertalet värmlänningar att besöka Fröken Ruts café. Och så blev det. Denna dag blev det kall läsk och glass på menyn. Vi passade även på att kolla in den gamla brandstationen som uppvisade olika typer av släckare från olika årtal. Vi hade kunnat stanna mycket längre på detta ställe då både miljön och atmosfären år supermysig att vistas i likväl som alla intressanta museum som finns att besöka. Inte att förglömma Lars Lerins hemviste.

Niclas handlar glass och kall dricka från Fröken Ruts café. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Munkfors bruk med omnejd är väl värt ett besök. Fröken Ruts café finns i byggnaden. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Välkommen in till toaletten som var formen av ett utedass! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Brandstationen var intressant att besöka och se alla olika vattensläckare som har funnits genom åren. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Från Munkfors fortsatte färden vidare mot Ransäter. På var och varannan strand såg vi människor som badade och solade trots att klockan blivit efter sex. Närmare Ransäter såg vi plötsligt flera människor som var i vattnet och badade med sina hästar. Det såg väldigt inbjudande ut, både för djuren och människorna. Målet för dagen var just Ransäter där vi hade fått tipset att bo på campingen som ligger alldeles intill Klarälven. Mycket fint ställe.

Detta ser inbjudande ut för både häst och människor. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon siktar vi på att ta oss till Deje och titta på den Gamla kraftstationen.

Skattning 1-5:

Ansträngning 3,5

Vyer: 2,5

Lunchstället: 3

Paddlingen: 3, promenad ca 15 km från Råda innan ilägg av kanot.

Därefter fin paddling till Munkfors och sedan lyft förbi kraftverket.

Lägret: Bor på Storängarnas camping i Ransäter.

Ha det bra.

Linnea

Paddlingen dag 17: Ekshärad – Råda, 21 km

Efter en lugn och skön morgon med inmundigande av en riktig frukost på Sun dance ranch fortsatte vi att paddla söderut längs Klarälven. Vädret fortsätter att visa sig från sin bästa sida. Samtidigt läser vi om att det råder skogsbränder på flera håll i Sverige och förfaras över den torka som råder. Måtte det snart vända och börja regna (önskvärt är regn på natten och solsken på dagen)!

Gott med riktig frukost. Vanligtvis äter vi våra ”påsfrukostar” som är enkla och fungerar bra. Men ibland är det gott med en riktig frukost och riktigt kaffe. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Klockan 9.45 rattade vi in P4 Norrbotten för att höra Erika och Oscar berätta om deras löpning och vandring på 100 mil längs Skåneleden. Man blir mäkta imponerad över vad de gör och glädjs med att de njuter av sin tid i de skånska landskapet.

Komiskt nog hade radio-teamen, denna gång från Värmland stämt träff med oss så vid lunchtid var det vår tur att berätta om hur paddlingen går, vad som sådde fröet och hur Storm (hunden) har anpassat sig till livet som kanothund.

Vi fick en pratstund med P4 Värmland.

Idag har vi paddlat ca 13 km innan vi blev tvungna att ta upp kanoten för fortsatt promenad. Nu börjar kraftverks-rajden på riktigt. Därmed har vi promenerat ca 9 km och kommer att spendera natten på en camping här i Råda. Lyckligtvis kunde vi promenera största delen på den nedlagda järnvägen som numera är omgjord till en asfalterad bilfri väg som är perfekt för cykling, promenad och rullskidor. Den heter Klarälvsbanan och dess sträckning går mellan Karlstad och Hagfors 90 km. Från Hagfors och norrut till Sysslebäck tar Klarälvsleden vid och består av grus och asfalt som lämpar sig för vandring och cykling. Klarälvsleden är totalt 120 km lång.

Skoparkering till badet, eller inför vadet över till sandbanken. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon fortsätter färden och vi kommer att promenera ca 14 km innan vi kan lägga i kanoten för några kilometers paddling till Munkfors.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2

Vyer: 2,5

Lunchstället: 2

Paddlingen: 4 (fin paddling hela vägen till Edebäck)

Lägret: Camping i Råda. Finns badplats här och caféstuga, samt trädklättringsmöjligheter.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 16: Fastnäs – Ekshärad, 26 km

Idag har vi paddlat i den del av Klarälven som mest förtjänar epitetet ”meander-paradiset”. Meander eller meanderlopp är benämningen på en flodådra som slingrar sig fram i ett flackt landskap. Fenomenet uppstår genom att vattnet ständigt eroderar (nöter ner och förflyttar jorden) ner marken i ytterkurvorna samtidigt som det sker sedimentation i innerkurvorna dit jordmassor förflyttas och blir kvar.

Här kan skymtas en form av meanderbåge. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Kurvorna som bildas kallas meanderslingor och landmassan som omges av en slinga kallas meandernäs. Ibland är meanderslingorna så snäva att det känns som att man nästa ska möta sig själv och det är svårt att hålla rätt på väderstreck. Solen vandrar runt en åt alla håll. Bra för solbrännan. Även om kurvorna gör att hela sträckan blir längre så innebär dem en mental lättnad. Hade det bara varit en enda lång raksträcka så långt ögat når hade det blivit jobbigt.

Den vackra kyrkan i Ekshärad. Foto: Linnea Nilsson-WaaraDe utmärkande gravkorsen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Efter ca 20 kilometers paddling anlände vi i Ekshärad. Eller ”Exär”som det benämns lokalt. Vi har fått flera tips om saker att kolla in. Vi började med att promenera till kyrkan som ligger mitt i samhället. En vacker träkyrka i korsmodell som är timrad och täckt med spån. Unikt för kyrkogården som omgärdar byggnaden är att många gravar har smyckats med gravkors i järn istället för monument i sten. Korsen är utformade som livsträd och har löst hängande löv. Gravkorsen har en lång tradition och går att finna så långt tillbaka som 1700-talet och används än idag.

Hantverksgatan i Ekshärad har fint hantverk att visa upp och till försäljning. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Norr om kyrkan finns de gamla kyrkstallarna bevarade och restaurerade. Små rödfärgade timmerstugor som ursprungligen nyttjades som hästgarage av kyrkans besökare. Där bedrivs idag hantverksarbete som säljs under sommaren i en traditionell hantverksgata.

Nödvändiga bad är bra. Även för en hund. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Efter lunch på Ica Indianen, där två gamla kollegor från Grövelsjön som nu jobbar på Vildmark i Värmland träffades på, gick vi åter till den parkerade kanoten på östra sidan älven. Vi tog ett nödvändigt bad innan vidare färd söderut.

Sun dance ranch. Jättemysigt ställe i Ekshärad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Slutdestination för dagen var Sun Dance Ranch söder om Ekshärad. En hästgård med westerninriktning som drivs av Anita och Anders. I en hage invid älven står ett tiotal hästar och betar fridfullt. Från gårdsplanen och hagen invid stallet stiger dammet mot himlen när hovar och fötter rör upp partiklar. En uteservering som är inramad av ett staket gränsar i andra ändan till en byggnad med texten Saloon ovanför. Fattas bara en sådan där torkad buske som blåser förbi, som det alltid gör i västernfilmer med Clintan. Western är det genomgående temat på hela gården och det är så bra gjort att vi direkt får känslan av att vi lämnar Värmland och förflyttas i tid och rum.

På Sun dance ranch finns 20 hästar, boende och mat samt massvis med andra aktiviteter. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Inne i saloonen träffar vi på Anita som tar oss med på en rundtur på gården och berättar engagerat om allt som finns, hur det har utvecklats över tid och om framtidens planer. Hunden Sioux som rör sig löst på gården hänger på. Ridning och hästaktiviteter är så klart den givna anledningen till att människor besöker gården. Men även andra aktiviteter som att köra fyrhjuling, paddling och guidade djurspaningar tillsammans med möjligheten att bo i stuga eller på camping lockar gäster. Många kommer också för att äta och dricka på saloonen. Vissa kvällar serveras livemusik till middagen. Här hade vi kunnat tillbringa många fler nätter och har nu ytterligare en bra anledning för att återvända till Ekshärad.

Ansträngning: 2

Vyer: 2,5

Lunchstället: 4 (Ica restaurangen satt fint)

Paddingen: 4. Väl så monoton, men vi är glada att vi kan paddla större delen av dagen.

Lägret: Bor på Sun dance ranch i jättemysig stuga och miljö. Bra mat och dricka.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 15: Munkebol – Fastnäs, 34,6 km

Kanske turens varmaste dag. Vi har fått stanna ett par gånger för att bada och svalka oss. Det börjar att kännas riktigt skönt i vattnet så till och med Niclas törs doppa sig. Även Storm har badat mer än tassarna idag.

Vädret har varit mycket fint idag men väl så varmt. Vi fick stanna flera gånger för att svalka oss. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Storm kontrollerar paddeltagen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fram till Branäs har vi nästan varit själva på vattnet, förutom i Femundsmarka och därefter någon enstaka båt med fiskare. Men efter Branäs har vi fått sällskap. Väldigt mycket sällskap. Främst av flottar som bär turister nedströms. Vi tror att vi har passerat cirka ett 40-tal. Ett häftigt koncept på en upplevelse. Att själv få bygga sin flotte och sedan sakta glida i vattnets hastighet nedströms. De flesta verkar njuta, barn som vuxna. Kanske inte så svårt i detta väder.

Älven är välbesökt av alla flottar som stilla glider med strömmen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu har vi slagit upp tältet på Alevi Camping. En charmig camping precis vid älven med egen sandstrand. Här finns både stugor, ställplatser och tältplatser. Fräscha faciliteter och en hel del kringaktiviteter som pingis, boule, kanotuthyrning och lekplats.

Ale i camping ligger väldigt fint längs med Klarälven. Foto: Niclas Bentzer

Vi passade även på att prova några kast. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon har vi siktet inställt på Ekshärad. Där har vi fått massa tips på saker att se och göra!

Ansträgning: 3 (pga värmen)

Lunchstället: 2

Paddlingen: 3 Stilla och platt vatten. Rätt så enformigt men vi är glada att kunna paddla.

Vyer: 2,5

Lägret: 4 Jättefin camping i Fastnäs

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 14: Sysslebäck – Munkebol, 35,6 km

Gårdagens punkterade däck stod överst på listan över saker att göra idag. Gummiverkstan i Sysslebäck öppnade redan 8.00 på morgonen och det fanns slang av rätt dimension! Nu kunde vi andas ut. Den där kanotkärran är ovärderlig. Jag skulle säga att den nästan är viktigare än vår ena paddel. Men som tur är har vi allt fungerande nu. Vi införskaffade även en extra slang för framtida behov. Bra start på dagen!

Spännande besök på Utmarksmuséet. Foto: Linnea Nilsson-Waara

En mindre bra sak som hann hända innan innan vi begav oss var att vattendunken helt plötslig var borta. Niclas hade ställt den utanför toan och när han kom ut var den borta! Niclas gick runt och frågade folk om de hade sett en dunk. När han återvände till mig och Storm på stranden hade han inte hittat den. Förutom dunken har vi bara två flaskor var på totalt ca 1,5 liter. Det är för lite för att klara dricka och matlagning under en dag. Är det något som kan vara lite stressande på tur är det att ha brist på vatten.

Envis som jag är ville jag ta en sista koll – helt plötsligt stod den där. På en stubbe och väntade. Vem som gjort vad känns just nu oviktigt, det viktiga var att vi fick den åter.

Där stod vattendunken och ”väntade”. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi paddlade ett par kilometer nedströms. En bit efter Vingängsjön lade vi till på en liten sandstrand jämte en vit eka. Vi följde stigen ett par hundra meter och hamnade inom kort i Ransby och Utmarksmuseét. Där finns Pilgrimstapeten att beskåda. En 40 meter lång bonad broderad på linneväv med garn av ull. Bonaden skildrar Pilgrimsleden från Hammarö till Nidaros (dagens Trondheim) dit människor vandrade för att besöka Nidarosdomen och Olav den Heliges grav.

Bonaden har broderats av 10 kvinnor från Norra Värmland. Initiativtagare och projektledare för arbetet var Gunnar Svensson. Inspirationen att berätta historien genom en lång bonad kommer från den franska förlagan Bayeuxtapeten som är 70 meter lång och skildrar slaget vid Hastings. Han bor själv inte kvar på orten men det gör dottern Michelle som ofta är på plats och för statistik över antalet besökare. Säsongens dagsrekord ligger på 44 besökare.

Michelle Svensson är dotter till initiativtagaren för Pilgrimstapeten. Michelle vistas ofta på Utmarksmuseét och för bland annat statistik över antalet besökare. Foto: Niclas Bentzer

Pilgrimstapeten finns i denna fina byggnad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bonader är ett fantastiskt sätt att berätta en lång historia. Genom att följa bonaden i rummet rör man sig kronologiskt från Hammarö till Olav den Heliges grav längs Pilgrimsleden genom Klarälvdalen. Bonadens bilder, texter och symboler gör det hela väldigt levande. Vi kände igen flera av platserna då vår resa till stor del sammanfaller med Pilgrimernas, fast åt olika håll. Så för oss blev det också en ”resa i resan”, en möjlighet att minnas och reflektera över vad de senaste dagarna inneburit.

En värmländsk specialitet, mini-moccisar. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Efteråt gick vi på Café Utmarka och åt lunch. Goda piroger med sallad. Till efterrätt smakade vi den lokala specialiteten ”mini-moccisar”. En enportionsvariant av en moccatårta. Ett besök på Utmarksmuseet rekommenderas starkt! Förutom spännande och lärorika utställningar jobbar här en otroligt engagerad, hjälpsam och trevlig personal.

På Café Utmarka träffade vi också Ingemar ”Snuppe” Dahlström. Han har bott i Ransby hela sitt liv och känner platsen väl. Han har själv paddlat till Karlstad flera gånger. ”Snuppe” tipsade om naturcampingen vid Munkebol. Och tack vare ”Snuppe” ligger vi nu här i tältet på en vacker plats intill Klarälven. Det finns flera vindskydd, dass och möjlighet att fylla på dricksvatten.

Vacker naturcamping i Munkebol. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Campingen ligger alldeles intill Klarälven. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Själva paddlingen idag har mestadels bestått av platt vatten på en lugn älv. Några små ”stryk” innan Vingängssjön. Landskapsbilden har förändrat sedan igår. Klarälvdalens dalgång har breddat upp sig och botten består nu av sand istället för av sten som tidigare. I det låga vattnet blottar sig sandbankar och det är inte svårt att hitta sin egna privata badstrand. När vi passerade Branäs fick vi också se ett vanligt fenomen på denna del av Klarälven, flottarna som förflyttar turister söderut i vattnets hastighet. En rofylld semester för den som söker lugnet.

På denna sträcka såg vi flertalet flottar glida med strömmen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Ansträngning: 2

Vyer: 3

Lunchstället: 4, jättegod pirog och efterrätt på Utmarks caféet

Paddlingen: 4, jättefin i lugnt och platt vatten. Vi höll en fart på ca 7 km/h

Lägret: 4, superfin naturcamping i Munkebol

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 13: Höljes – Sysslebäck, 30,6 km

Idag inträffade det som vi har bävat för under hela turen. Morgonen började bra. Vi vaknade upp i stugan på Höljes camping och åt en lyxigare frukost än genomsnittet tack vare Eva och Bernt. Vädret kändes skönt med lätta moln som gjorde att solen kändes mindre het än de senaste dagarna.

Räddarna i nöden, Bernt och Eva ser till att vi får luft i hjulet till kanotkärran. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi gjorde en halvleksintervju med P4 Västerbotten och berättade hur det går för oss på turen. Intervjun kan du höra genom att klicka här.

Detta var en ny upplevelse vad gäller väder. Regn har vi knappt sett på hela turen.

Vad var det då som vi hade bävat för och som hände imorse? Jo. Efter ca 800 metets promenad med kanotkärran tyckte vi att den gick tyngre att dra och att ena hjulet såg ut att ha lite luft. Mycket riktigt var det punktering. Ajaj! Men Bernt, som har jobbat på Clas Ohlsson, har många bra grejer. Bland annat hade han med sig en starthjälp till bilar som också var utrustad med USB uttag för att ladda diverse saker, lampa och en luftpump med bilventil. Så vi plockade raskt av det platta hjulet från kanotkärra och småsprang åter till campingen. Tack vare Bernt fylldes däcket åter med luft och nu var det bara att hålla tummarna att det inte var helt punka. Tyvärr var så fallet.

Inte nog med att däcket var på upphällningen så hade även regnet börjat ösa ner. För första gången på turen fick vi nyttja regnkläder.

Däcket höll luften ett par kilometer om vi småsprang. Vi kände oss som militärer som springer med tunga ryggsäckar och var ute på övning. Eva och Bernt agerade följebil de 8 km vi behövde promenera/springa och med jämna mellanrum fick de pumpa i luft för att däcket skulle hålla. Hur vi skulle ha löst detta utan deras hjälp vet jag inte. Stort tack för all hjälp!

Vackra vyer på paddlingen längs Klarälven. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Paddlingen från söder om Strängforsarna och till Sysslebäck var superfin. Några hanterbara forsar stötte vi på, men inget som inte var paddlingsbart. Ganska bra fart på vattnet här i norra delen av Klarälven då terrängen tappar en del höjd. Dalgången är ganska trång och bergen reser dig på båda sidorna om vattnet. Det är vackert!

Efter hand avtog regnet och vi fick stanna till och klä av oss. Direkt när solen kommer fram blir det otroligt hett. Nästan så att det regn som kom åter hinner dunstas innan det hinner komma växter och djur till godo.

Väl framme i Sysslebäck bokade vi in oss i en stuga på Sysslebäck fiskecamping och stugby. Fräsch och naturskön camping precis vid älven. Massor av aktiviteter som fiske, bad, pingis och minigolf. Perfekt för barnfamiljen. Under dagen har det regnat och det känns skönt att få komma in och torka, samt slippa knotten på kvällen.

Campingen är superfin. Här finns allt från olika aktiviteter till att du kan beställa nybakt bröd till frukost. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Minigolf finns att spela på campingen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Hyra kanoter. Foto: Linnea Nilsson-Waara

I Sysslebäck finns Naturpralinen. Där avnjöt vi hemmagjord glass. Nougat, lakrits och pina colada var riktiga höjdare. Även pralinerna var otroligt goda. Atmosfären var ”hemma hos”. Råvarorna lokala och ekologiska. Bland annat hade hjortron plockats för ett par dagar sedan för att säkra framtida godsaker. Även vinbär och hallon som används i produktionen plockas på hemmaplan.

Niclas hittar till Naturpralinen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det finns mycket att välja på; allt från hemmagjord glass till praliner.

På kvällen hade vi bokat bord på Nedergårdens vilt och natur. Även där är det fokus på lokalproducerad mat. På menyn finns älg, hjort, lamm, nöt, fisk och vegetariska alternativ. Vi värmde upp med en plocktallrik med rökt älg, lammkorv, parmaskinka och knäckebröd bakat av ”damen där borta”. Till varmrätt blev det varsin burgare. Jag beställde hjortburgaren ”Deer Wärmland” medan Niclas körde på älgburgare. Fantastiskt gott! Som ofta sker på mindre orter, mer sällan i större städer enligt min uppfattning, hamnade vi i trevligt samtal med bordsgrannarna. Tiden flög iväg och plötsligt har solen trillat ner bakom Karlsåsens kam.

Riktigt god och vällagad mat på Nedergårdens vilt och natur. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Sammanfattningsvis har Sysslebäck varit en otroligt positiv överraskning. Ett ställe jag inte ens visste att jag ville åka till kan jag nu utan problem tänka mig att återvända till. Med eller utan kanot.

Ansträngning: 3

Vyer: 3

Lunchställe: Åt sen frukost så vi pausade enbart för fika.

Lägret: Jättefin camping i Sysslebäck.

Paddlingen: 5! Superfin söder om Strängforsarna till Sysslebäck.

Ha det bra!

Linnea