Paddlingen dag 30. Lilla Edet – Kungälv, 37,3 km

Näst sista dagen på denna tur. Imorse hade vi en sluss och 65 km kvar att passera innan vi når Göteborg. En märklig känsla infinner sig om att snart är detta äventyr, som vi har planerat i ett års tid över.

6 slussar har vi passerat mellan Vänersborg och Göteborg. Denna sträcka är inte riktigt anlagd för kanotister. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det märks också på våra kroppar att de nu har anpassat sig till kajakrörelserna och vi kan paddla längre sträckor utan att behöva gå i land för att sträcka på benen.

Efter att ha paddlat i 30 dagar, vilka skavanker och skador kan man vänta sig att få? För min del hade jag, innan turen startade, en axel som gnällde men i övrigt god form. Annars är det skavsår i händer och på några andra ställen som känns. Värmen har tagit på oss och mycket vatten har gått åt. I övrigt mår vi bra.

I Kungälv finns den välbevarade Bohus fästning. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Dagens destination blev Kungälv som har en intressant historia som bl.a. kan skådas i den välbevarade Bohus fästning. Den började att byggas 1308 för att stärka Norges dåtida sydgräns. I mitten på 1700-talet avvecklas fästningen och är numera en restaurerad ruin belägen på en 40 meter hög klippa på Bagarholmen i Nordre älv.

Efter 37 km paddling smakar maten extra gott. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi bor i Sveriges minsta campingstuga. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag var dan före doppardan vilket betyder att imorgon är äventyrets julafton. Då beräknar vi att paddla in i centrala Göteborg och vidare ut i havet som enligt Fiskeriverket tar vid längs en linje från nordligaste udden på Älvnabben vid Västerberget i Långedrag över Knippelholmens fyr till västra piren vid Arendals småbåtshamn på Hisingen.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2,5

Vyer: 2

Lunchstället: 2,5

Paddlingen: 3,5

Lägret: 4

/Linnea

Paddlingen dag 29. Vänersborg – Lilla Edet 34,3 km

Från marinan i Vänersborg paddlade vi över den lilla Vänernviken Vassbotten och in i den grävda kanalen Karls grav. Denna kanal stod färdig 1752 för att kunna leda sjötrafiken mellan Göta älv och Vänern förbi fallen vid Vargön och Önafors.

Idag har vi gjort bekantskap med både slussar och större fartyg. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Kanalen är nästa 4 km lång och därmed ett imponerande bygge med tanke på vilka resurser som stod till förfogande på 1700-talets mitt.

I Brinkebergskulle som sammanfogar Karls grav med Göta älv fick vi bekanta oss med vår första sluss. Vi tror att det inte är tillåtet att slussa med kanot och har gjort den egna bedömningen att det innebär för mycket risk. Därför har vi inte tagit reda på om det faktiskt är tillåtet eller ej. Innan slussen på den östra stranden fanns en bra brygga att ta upp på. Sedan promenerade vi med kanoten över bron för att ta oss över slussen och satte i några hundra meter söder om slussen på den västra stranden.

Slussled som öppnades år 1800! Foto: Linnea Nilsson-Waara

I Trollhättan väntade ytterligare slussar. Vi plockade upp på västra stranden precis innan Slusscaféet där det fanns en bra brygga. Vi lunchade på caféet och rekommenderar ett besök! För mig som älskar chokladbollar och har hunnit testa en hel del kan jag varmt rekommendera dem från Slusscaféet! Min vän Janne som bor i närheten lyckades tajma in att komma förbi. Han är en inbiten traillöpare och kan de flesta stigarna i området kring Vänersborg och Trollhättan.

Chokladbollarna på Slusscaféet kan vi varmt rekommendera. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Trevligt sällskap av Janne. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Efter lunchen lastade vi kajakerna på vagnar och rullade genom slussområdet. Ett fantastisk ställe där de gamla slussvägarna från 1800 och 1844 finns bevarade. Den som används idag invigdes 1916. Janne, som är hemma i området och dessutom historielärare i grunden gav oss en guidad tur. Området är trevligt och har mycket att erbjuda, även till dig som inte åker båt.

Transport av kajak på kärra. Film: Linnea Nilsson-Waara

Delar av Göta älv är smal och det är olämpligt för oss i små kajaker att möta stora båtar på dessa ställen. Tack vare appen Marine Traffic kan vi dock hålla koll på båtar och planera vår framfart.

Vi hade ställt in siktet på Lilla Edet men halvvägs mellan Trollhättan och Lilla Edet drog ett oväder in. Även om vi endast träffades av några få regndroppar så orsakade den starka motvinden att vår fart framåt kraftigt sjönk. Vi började kolla efter tältplatser. Men vips drog ovädret förbi och vinden avtog. Nu är vi i Lilla Edet och imorgon ska vi lyfta förbi turens sista sluss. Turens sista mänskligt skapade hinder.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3,5

Vyer: 2

Lunchstället: 4

Paddlingen: 3,5. Paddlingsbart hela vägen förutom slussarna. Oväder drog in och gav oss större utmaning.

Lägret: 2,5

/Linnea

Paddlingen dag 28. Västra Bockholmen – Vänersborg 28,7 km

Enligt turplaneringen som skapades innan turen skulle dag 28 vara den sista. Men vi är i Vänersborg så det får nog bli paddling ett par dagar till. Skillnaden mellan plan och verklighet är att verkligheten innehållit tre vilodagar.

Helt vindstilla och en magisk morgon att få vakna upp till. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Niclas är redo att ta sig an dagen. Den börjas lugnt men slutade med riktigt besvärliga vågor. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi har upprepade gånger från flera av varandra oberoende källor fått höra att Vänern är en lurig sjö bland båtfolket. Fram till idag har vi inte märkt så mycket av det tack vare bra väderförhållanden. Men idag fick vi en liten smak av Vänerns branta och frekventa vågor. Dagen började magiskt. Helt vindstilla och vid morgondoppet kunde jag se min egen spegelbild i vattnet. Men efter att vi paddlat ett tag började det att blåsa. Fast denna gång inte sydvästligt som tidigare utan nordvästligt. Vinden har idag mestadels kommit snett bakifrån vilket är lite jobbigt att paddla i.

Vi såg en mink simma mot oss. Foto: Linnea Nilsson-Waara

När vi rundat Hallesnipen och kommit ner till en badplats i södra änden låg vinden på rejält. Vi fick sidvind då vi nu skulle västerut. Vänerns låga vattenstånd har gjort att det bildats många grund som ligger precis under vattnet. Vågorna sköljde över dessa och skapade ett inferno av vitt vatten. Vi manövrerade oss fram mellan grund och vågor. Ett sicksackande. Plötsligt kom en stor våg som likt en ångvält sköljde över mig rakt från sidan. Jag tappade balansen och slog runt kajaken. Som tur var nådde jag botten och kunde snabbt vända kajaken rätt och ta mig in i sittbrunnen, dock väl så vattenfylld. Vågorna fortsatte att skölja över men jag lyckades ändå få över kapellet och med framtung kajak ta mig till land. All utrustning var kvar och ingen skada skedd. Kort därefter var det bara att ge sig ut igen och vara fokuserad på resterande kilometrar till Vänersborg. En reflektion från denna händelse är att det visar hur viktigt det är att faktiskt ha tränat på dessa situationer, så att man vet hur man ska agera ifall det händer.

På vägen mot Vänersborg passerade vi detta branta och majestätiska berg. Foto: Niclas Bentzer

Inatt lyxar vi till det med vita lakan och rena handdukar på hotell. Imorgon kommer ett nytt fenomen uppenbara sig längs turen. Nämligen slussar. Vår plan är att rulla förbi med kärra.

/Linnea

Paddlingen dag 27. Långö – Västra Bockholmen 33,3 km

Efter en skön natts sömn och morgonbestyr lämnade vi nattens lägerplats strax innan klockan nio. Vinden låg på från syd och vi hade inte många öar att gömma oss bakom.

Vi styrde ner mot Hindens rev. En rest från senaste inlandsisen i form av en ändmorän som bildar en landformation ut i Vänern och ser ut som ett långt och rakt näs. Totalt fem km lång rakt ut från fastlandet men aldrig bredare än 100 meter. Titta på en karta över Vänern så hittar du det snabbt. Hindens rev ligger lite i vår färdväg och innebär en lång extrasväng på nästan en mil. Men på ett smalt ställe lyfte vi kajakerna över till andra sidan och besparade oss i alla fall fem km paddling. Vid fikat passade Lars på att demonstrera esmimåsväng och samtidigt ta sig ett bad.

Sådana här dagar är man extra tacksam över. På morgonen blåste det en del men avtog under dagen. Foto: David Erixson

Lars visar hur man gör en eskimåsväng.

Det har varit en trivsam kvintett att vara ute och paddla tillsammans med. Fantastiskt kul. Men efter lunch paddlade Håkan in mot land där han parkerat sin cykel. Han tog det på sin lott att trampa de 35 km upp till bilen i Spiken. David och Lars fortsatte paddla med oss ytterligare ett par km innan våra vägar skiljdes på ett litet skär i Vänern.

Hela gänget samlat. Trivsamma dagar har vi haft ihop. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi tog sikte på Videskär som skulle bli vårt sista stopp innan den fem km långa överfarten till Vänersnäs. I området har Regementet F7 skjutområde ute i vattnet så sök information vad som gäller innan du rör dig i och runt området!

Kvällens läger. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Kvällsdopp. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu sitter vi på en klippa i Vänersnäs skärgård och har precis sett solen gå ner i öst. Vi är mätta, varma, torra och lyckliga. Imorgon siktar vi på Vänersborg. Då är Vänern slut och Göta älv tar vid. Den lilla skylten hos Per-Roger och Kerstin i Käringsjön var alltså sann. Vattnet skulle föra oss till Göta älv.

/Linnea

Paddlingen dag 26. Lurö – Långö (Kållandsö naturreservat), 39 km

Dagen som vi har sett fram emot med skräckblandad förtjusning. Dagen då vi ska korsa Vänern.

Ett vrak just utanför Lurö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Igår bytte jag hastigt några ord med en man som bodde på Värmlandsnäs. Jag nämnde att vi idag skulle paddla till Lurö och dagen efter planerade att fortsätta mot Kållandsö. Mannens spontana svar var att om vi paddlar inomskärs bland öarna till Lurö så går det bra, men till Kållandsö svarade han bara ”paddla till Kållandsö?! I den där lille (han menade alltså kajaken). Det kommer aldrig att gå”.

Med dessa ord i bakhuvudet sätter det såklart tankar i rullning om detta verkligen är vettigt att göra. Ni ska veta att jag har stor respekt för vatten och vi har gjort en hel del research innan vårt val av färdväg, så säkerheten ligger alltid som första prio inför beslut. Just idag hade vi tur med vädret och då kände vi oss redo att bara köra de 12,5 km som krävdes för att ta oss till Kållandsö.

Vår färdväg från Lurö till Kållandö.

Vi vaknade lite tidigare än vanligt och åt frukost på det jättefina vandrarhemmet som ligger på Husön (som sitter ihop med Lurö). Till frukosten var det nybakade scones, hemma-inlagd gurka, omelett och en massa annat smarrigt.

Vi hade som plan att först paddla till sydöstra spetsen på Lurö för att sedan hålla oss på östsidan om fågelskyddsområdet som ligger söder om Lurö. Där ligger dessutom de få öar som finns på vägen mot Kållandsö. Vi gjorde ett stopp på St. Mellanskär där vi gick iland för att sträcka på benen. Det tog oss 2,5 h att ta oss över och på andra sidan väntade en överraskning.

En överraskning väntade på Kållandsö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Gott att pausa med fika och goda vänner. Foto: David Erixson

Nickas och David gillar att tura ihop. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi fortsatte mot Spiken och dit hade Lars, Håkan och Deluxe-David anlänt som nu gör följe med oss i dagarna två. Hela dagen har varit väldigt fin med bl.a. bad, sköna fikastopp och vi lyckades även knåpa ihop 39 km paddling. Nu befinner vi oss på en liten ö med utsikt mot väst och har fått skåda en vacker solnedgång.

Vacker solnedgång utanför vårt läger. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Lars, David och Håkan är inbitna paddlare. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bad är aldrig fel. Foto: David Erixson

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 4

Lunchstället: 4

Paddlingen: 5, idag är första dagen vi inte paddlar i stark motvind. Väldigt fin paddling i Kållandsö skärgård.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 24. Vassudden – Gaperhults 36,7 km

Det sägs att fjäll och hav påminner om varandra. Att det ger samma känsla att befinna sig i de så vitt skilda landskapen. Jag kan förstå det. De öppna vidderna. Människan blir liten i förhållande till naturen. Så den eviga vinden förstås. Det blåser nog för jämnan.

Den lilla grodan som visade sig vara en fripassagerare. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag har vi paddlat i nästan rak motvind hela dagen. Niclas började att beklaga sig över något killade honom på benet nere i sittbrunnen. Jäkla fluga, tänkte han. Vid första rasten kollade han in i sittbrunnen och till sin förvåning upptäckte han att en fripassagerare hade hängt med. Den förmodade fluga visade sig vara en groda. En groda som nu bor på en ny ö i Vänern.

I vikarna är det rätt så vindstilla. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Ikväll tältar vi i Gaperhults hamn. Då vi inte riktigt lyckades nå Ekenäs idag (campingen) så började vi att få brist på vatten. Som tur är så är människor väldigt snälla och hjälpsamma. I Gaperhults fick vi fylla på med vatten från en privatperson likaså fick vi även tälta på privat mark (ibland är det svårt att hitta bra tältplats i anslutning till vattnet).

Nu har vi cirka 22 km kvar ut till Lurö. Vädret ser lovande ut för morgondagen så vi siktar dit ut. Ska bli kul att uppleva Lurö skärgård.

Med jämna mellanrum sköljer vågor över oss. Som tur är har vi kapellen som gör att vi håller oss hyfsat torra. Foto: Niclas Bentzer

Skattning 1-5:

Ansträngning: 4

Vyer: 3

Lunchstället: 4

Paddlingen: 2,5. Tufft idag pga motvinden. Men det har ändå gått bra.

/Linnea

Paddlingen dag 21. Karlstad – Skoghall, 9,6 km

Först tänkte vi inte paddla alls idag. Planen var att stanna i Karlstad och vänta in mina svärföräldrar. De kommer med kajaker och tillbehör samt tar Storm med hem. Hans resa slutar här innan vi påbörjar Vänern. Det är svårt att rymma en 25-kilos hund i en havskajak.

Framme i Karlstad och genomfört vår sista etapp i kanadensaren. Och sista för denna tur med Storm. Foto: Amanda Thorén

Vädret var fint så framåt 10-tiden tänkte vi att sträckan till Forshaga kunde vi göra innan två av våra största supportrar skulle anlända.

Så efter en lugn morgon, go frukost på Solakoop B&B, bad och lunch på stan packade vi ihop och paddlade iväg.

Det verkar som att alla Karlstadbor badar utomhus idag. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Eftersom att vi har hund är det inte alltid enkelt att hitta boende i städer. Det blir inte enklare i en stad där Boule-SM pågår som det gör i Karlstad just nu. I Forshaga blev vi tipsade om Solakoop B&B. På väg från Forshaga slog jag en pling till vandrarhemmet men inga rum för hund fanns tillgängliga. Jag frågade om tips på andra alternativ. Bosse på andra änden av telefonen föreslog då att vi kunde få sätta upp tältet i deras trädgård. Det tackade vi ja till! När vi kom blev vi direkt erbjudna dusch, handdukar, tvättmaskin och frukost.

Solakoop B&B har underlättat turen för oss. Tusen tack till Bosse med personal! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bosse gillar också att paddla och gav oss bra tips inför den fortsatta färden. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Från en situation som såg rätt hopplös ut för oss förändrades den helt tack vare Bosses fantastiska värdskap och vilja att hjälpa till. Det är vi otroligt tacksamma för.

Precis när vi paddlade igenom centrala Karlstad, i höjd med Stadshotellet, ringde Nya Wermlands Tidning och undrade om vi kunde träffas. Vi bestämde träff på nästa sandbank 100 meter nedströms. Det blev en kul pratstund.

I Karlstad delar Klarälven sig och bildar ett deltalandskap. Paddlingen mot Vänern genom Skoghallsådran, som vi valt, var fin och enkel. Först genom centrala staden, sedan lite villakvarter innan det blev skog. Vi mötte en del fritidsbåtar. Ett par hundra meter innan Vänern lade vi till i en småbåtshamn. Där träffade vi Mats och Kia för vidare färd mot helgens boende.

Två av våra största supportrar på plats i Karlstad. Film: Linnea Nilsson-Waara

Nu har vi paddlat strax över 50 mil och enligt beräkningar återstår cirka 25. Det känns som att första halvleken av två är klar. I den andra halvleken blir det kajak istället för kanadensare. Nya utmaningar väntar. Men först en vilodag imorgon så paddlar vi vidare på söndag. Men då utan vår Storm.

Nya farkoster på plats. Kajaktiv i Dala-Floda med James i spetsen ser till att vi har rätt utrustning för resterande del av Nordens längsta vattenväg. Bland annat ska Vänern korsas. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Skattning 1-5:

Ansträngning: 1

Vyer: 3,5

Lunchstället: 3,5 (inne på Scandic med god mat och efterrätt)

Paddlingen: 4, väldigt mysig paddling genom Karlstad.

Lägret: Övernattar på camping utanför Karlstad.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 20: Forshaga – Karlstad, 20 km

Det är en märklig känsla att glida in i Karlstad. Nu har vi så gott som paddlat hela Klarälven. Det känns som att vi har uppnått ett delmål på Nordens längsta vattenväg.

Idag fick vi se en bäver!!! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det var egentligen bara på ett ställe vi inte kunde paddla (Strängforsarna) då vi blivit avrådda att göra det och fick därmed promenera förbi, annars har hela älven varit superfin att paddla. Kraftverken går såklart inte att ta sig förbi annat än att rulla på kärra. Men där kunde vi följa den populära asfalterade bilfria Klarälvsbanan.

Ett känt landmärke i Karlstad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag tog vi oss från Forshaga och 20 km till Karlstad. Detta var även Storms sista dag i kanoten (eventuellt kan det bli en kortis imorgon för att ta oss ner till Skoghall). Därefter kommer Niclas föräldrar och möter upp oss med nya farkoster/kajaker som de har hämtat i Dala-Floda och stannar i två nätter så att vi får umgås. På söndag åker Storm hemåt med dem och vi tar oss an Vänern.

Framme i Karlstad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

På listan över ställen att besöka i Karlstad är Lerin museet, ett bageri som har roligt gott surdegsbröd och säkert en massa annat.

Nu bor vi på ett vandrarhem intill Klarälven som har service utöver det vanliga. Fantastisk personal som lät oss tälta i deras trädgård trots att de inte har tältplatser. Vi hade annars bott inne hos dem, men pga att Storm är med så gick det inte. Inte alla ställen man kommer till har hundrum.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2 (mulet idag :))

Vyer: 2,5

Paddlingen: 4, lugnt och stilla vatten.

Lägret: Superfint boende och trevlig personal på vandrarhemmet intill Klarälven.

Ha det bra!

/Linnea

Paddlingen dag 19: Ransätern – Forshaga 37 km

De var elva när vi började. Nu är alla passerade. Inget vattenkraftverk ligger längre mellan oss och Vänern. Känns skönt.

Nedanför Deje kraftverk skådar vi sådana pelare i Klarälven. Undra vad dessa har haft för funktion. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Värmen har varit påtaglig även idag. Men himlen har varit täckt av moln så den starkaste hettan från solen har uteblivit.

Här nere i Klarälvens södra del har älven nu rätat ut sig. Meanderbågarna är färre och även de fina sandstränderna som fanns i innerkurvorna och som tidigare inbjöd till stopp och dopp blir allt färre. Nu är det mestadels tät skog eller brukad jord som utgör strandkant.

Vi kan varmt rekommendera deras varmrökta Gustavalax med färsk potatissallad och hjortroncremé.

Strax efter ettiden kom vi till Deje. Vi plockade upp på östra sidan precis vid cykel- och gångbron. Vi fick hjälp av en trevlig man som bodde precis jämte älven att lyfta upp kanoten. I Deje har vi från flera håll blivit tipsade om att besöka Gamla Kraftverket. Förr en viktig del i Värmlands produktion av elkraft. Idag en viktig del av kulturtrkraften. Konstutställningar, musikscen, stand-up och så vidare, allt ryms. Vi började med lunch på café Culinarum och gick sen på konstrunda med kända och mindre kända konstnärer. Carolina Gynning och Peter Wahlbäck var två som ställde ut sina verk.

Den gamla kraftstationen har verkligen kommit till användning för konstutställningar och mysiga miljöer. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Konstutställningarna i all ära. Många fina verk som berör. Men miljön de exponeras i var speciell. En gammal kraftstation där de gamla generatorerna fanns kvar. 17 meters höjd med traversen hängandes i taket och allmän industrikänsla parade sig väl med färgglada tavlor, keramikhundar och människostora figurer i smält plast. Vi kan varmt rekommendera ett besök!

Även hundar fick följa med på besök. Storm bekantade sig med några som redan var där. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vid 17-tiden paddlade vi vidare för att ta oss ytterligare 12 km till Forshaga. Nu har vi bra läge att nå Karlstad redan imorgon.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 2,5

Lunchplatsen: 4! Från caféet vid gamla kraftstationen.

Paddlingen: 4. Bra. Samma lugna som tidigare dagar.

Lägret: Mysig camping i Forshaga som vi tältar på.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 18: Råda – Ransäter, 40,8 km

Värmeböljan fortsätter och eftersom vi är utomhus hela dagarna känns det hur värmen tar på orken. Storm kämpar på och vi tar regelbundna pauser för att (tvinga) honom till bad och dricka.

Idag gick vi från Råda och 15 km längs Klarälvsbanan. Sicken lyx att få ha en 90 km sammanhängande asfalterad bilfri väg att färdas på. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Klarälvsbanan är tydligt skyltad och lätt att följa. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag avverkade vi en etapp på nästan 41 km varav 15 km bestod av promenad längs den fantastiska Klarälvsbanan. På vår väg mötte vi två cyklister som ofta var ute och cyklade på leden. Förr brukade de cykla in till Karlstad, äta och dricka gott för att sedan ta bussen tillbaka, men numera är det svårt då bussarna (tydligen) inte tillåtet cyklar. Därmed gör de numera kortare turer för att kunna avsluta turen hemmavid.

Vi mötte ett Olle och Marit som var ute på cykeltur. De färdas ofta längs Klarälvsbanan. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nästa ställe att besöka blev Munkfors bruk. Här hade vi fått tips av flertalet värmlänningar att besöka Fröken Ruts café. Och så blev det. Denna dag blev det kall läsk och glass på menyn. Vi passade även på att kolla in den gamla brandstationen som uppvisade olika typer av släckare från olika årtal. Vi hade kunnat stanna mycket längre på detta ställe då både miljön och atmosfären år supermysig att vistas i likväl som alla intressanta museum som finns att besöka. Inte att förglömma Lars Lerins hemviste.

Niclas handlar glass och kall dricka från Fröken Ruts café. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Munkfors bruk med omnejd är väl värt ett besök. Fröken Ruts café finns i byggnaden. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Välkommen in till toaletten som var formen av ett utedass! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Brandstationen var intressant att besöka och se alla olika vattensläckare som har funnits genom åren. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Från Munkfors fortsatte färden vidare mot Ransäter. På var och varannan strand såg vi människor som badade och solade trots att klockan blivit efter sex. Närmare Ransäter såg vi plötsligt flera människor som var i vattnet och badade med sina hästar. Det såg väldigt inbjudande ut, både för djuren och människorna. Målet för dagen var just Ransäter där vi hade fått tipset att bo på campingen som ligger alldeles intill Klarälven. Mycket fint ställe.

Detta ser inbjudande ut för både häst och människor. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon siktar vi på att ta oss till Deje och titta på den Gamla kraftstationen.

Skattning 1-5:

Ansträngning 3,5

Vyer: 2,5

Lunchstället: 3

Paddlingen: 3, promenad ca 15 km från Råda innan ilägg av kanot.

Därefter fin paddling till Munkfors och sedan lyft förbi kraftverket.

Lägret: Bor på Storängarnas camping i Ransäter.

Ha det bra.

Linnea