Höstglöd i Grövelsjön, reportage i Piteå-Tidningen och en 97-årig grattishälsning

Under helgen har vi framfört två musikspelningar på vandringseventet Höstglöd i Grövelsjön. Som vanligt supertrevligt och när vi får publiken att sjunga med trivs vi som absolut bäst! 

Eventet innebär att fjället skiftar i alla dess möjliga höstfärger. Intressanta och inspirerande föreläsningar varvas med adventure camp, musikunderhållning, filmvisning, friluftsutrustningstält, lekfyllda tävlingar, kokkaffe och halv- eller heldagsturer för vandring. Det finns alltså något som tilltalar de flesta!

Linnea och Erika skaftar egna Moraknivar på Höstglöd i Grövelsjön och stöttar samtidigt projektet Stötta Kungsleden.

Ett annat hett tips. Njut av trevlig helgläsning med Piteå-Tidningen om finalen och summeringen av hela vårt fjällprojekt 203 mil till fots. Där finns även intressant data och siffror från vårt äventyr.

Kika in på www.pt.se/helg för att läsa Maris fina slutreportage om oss.

Ja nu har systrarna Waara klättrat i mål!


Dessutom vill vi höja på hatten för vår underbara farmor Mia som i helgen fyllde 97 år! Vilken otroligt inspiration, värme och kärlek denna dam besitter. Vi älskar dig farmor och längtar tills vi ses igen!

Kram så länge!

/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Vilken final vi fick på projektet!

Sista toppen ut, för att fullfölja projektet ”Fjällets guldkorn 200 mil”, var att bestiga Jämtlands högsta bergstopp Storsola, 1728 möh. Det hela slutade med att vi gjorde Syltraversen, vilket innebar högalpin klättring och firning förbi pinacklarna, samt att vi tydligen passerade tre namngivna toppar på vägen.

På väg mot pinacklarna och första delen i Syltraversen att passera.

 
Idén om att göra även Storsylen (som är den högsta toppen i Sylmassivet och ligger på den norska sidan), kom av att Sylarnas fjällstation har guidade turer upp till denna topp och inte till Storsola (som är Jämtlands högsta topp och tekniskt svårare att bestiga). Samtidigt hade vi fått reda på att Napoleon skulle göra Syltraversen och ville ha sällskap, vilket efter några om och men gjorde valet enkelt. Det ska dock poängteras att det inte erbjuds guidade turer längs Syltraversen från fjällstation, men vi såg det som en fin chans till att få uppleva ännu mer av fjällkedjan samtidigt som vi får utmana oss och lämna comfort zone. Erika hade dessutom aldrig klättrat innan denna tur. Än mer imponerade att ta sig igenom traversen. 

Firning krävs nedför andra pinackeln.

Vyer från alla möjliga håll 

Utsikten från topparna är helt fantastiska. Eftersom man går i en halvcirkel får man se vackra vyer från alla möjliga håll. Att gå på kammarna var många gånger väl så spännande, men med lite pep-talk och säkring på vissa ställen tog vi oss igenom. Stolta, trötta och med lite småblessyrer här och där tog vi oss i mål. Samtliga toppar är nu bestigna, likväl som Kungsleden är skidad och Gröna bandet vandrat. Vi känner oss fett nöjda!

Högalpin klättring i skarpt läge.

Firning 15 m.

 

Vill man bestiga Storsylen finns som sagt guidade turer och är man inte en van alpinist skulle vi rekommendera att boka turen. 

Vissa knabbar ser mer skräckinjagande ut än andra.

Syltraversen:

Start/mål: Sylarnas fjällstation. Hit tar mig närmast från Storulvåns fjällstation 16 km enkel väg. 

Tid: 10 h

Distans: 15,7 km. 

Höjdmeter: Fjällstationen 1040 möh – Storsola 1728 och Storsylen 1762 möh.

Svårighetsgrad: 5 av 5

Utrustning: Lätt dagspackning. Klätterutrustning för alpinklättring (kilar mm), samt utrustning för firning.

Fint väder är att rekommendera och prioriterat.

Tack till Napoleon!

Vi kunde inte ha fått ett bättre avslut på denna tur! Tack Napoleon för all coachning och underbart sällskap. Vilken final vi fick på detta fjällprojekt!
Allt gott önskar vi till alla som har följt oss. Slutfilm, inlägg med summering mm kommer lite senare. 

Tack till bästa Napoleon för utmärkt coachning och sällskap.

Kramar

Linnea & Erika

Uppe på Storsylen!

Napoleon vandrar på kammarna som att det är en dans på rosor.

Små blessyrer efter underarmshjälp i klättringen.

Film: Storsola och Syltraversen

Avslutningen på fjällprojektet blev något helt annat än vad vi någonsin hade kunnat föreställa oss. 

Det räckte inte med att bara bestiga Jämtlands högsta punkt Storsola, 1728 m.ö.h. Vi passade nämligen på att göra hela Syltraversen när möjligheten ändå låg framför fötterna! Vid fler än ett tillfälle tänkte vi nog båda – varför gör vi egentligen detta?! 

Klicka på länken för att se den mäktiga avslutningen: https://youtu.be/5tU_1t4KXBw

Erika och Linnea har precis klättrat uppför Jämtlands högsta punkt Storsola.

Håll utkik efter nästa blogginlägg som beskriver Syltraversen mer utförligt. 

Kramar från oss!

/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Bestigning av Helags, 1796 möh

Det är förståeligt varför National Geographics har listat Helags som en av de tio finaste topparna att bestiga. Berget kännetecknas av ett musselliknande utseende och med ett röse högst uppe på toppen. 

Vackra Helags.

Från Helags fjällstationen skådar man den vertikala väggen klart och tydligt och man förstår varför fjällstationen placerades just här. 

På väg mot Fjällstationen och laddar upp inför morgondagen.


Vår näst sista topp att bestiga

Helags var för oss den tredje och näst sista av fjälltopparna att bestiga. Vi fick rekommendationen att göra högervarv, främst pga. utsiktsaspekten. Detta innebar en flackare väg upp och sedan lite brantare nedåt. Nedfarten var lite mer spännande att ta sig an och en regnig dag hade vi nog valt att gå samma väg tillbaka som vi kom oss upp från. Dock hade vi tur med vädret och körde på gameplan med högervarv. 

Renar finns nära stationen.

Dit ska vi. Upp på Helags.

 


Utsikt över våra gamla fotspår

Utsikten från toppen är fantastisk. För bara en vecka sedan vandrade vi förbi detta berg och nu stod vi uppe på toppen och kunde beskåda vår tidigare färdväg. Vi såg långt ut över vidderna och kan verkligen rekommendera en topptur upp på Helags. 

Uppe på toppen fick vi skriva in oss i gästboken.

oändlig utsikt från toppen.

Blockig terräng att gå i.

 


Bestigning av Helags:

Start/mål: Helags fjällstation (närmsta access från bilväg är Kläppen, vilket innebär 12 km vandring till fjällstationen).

Tid: 3 h 15 min i raskt tempo (normalt tar turen 5-6 h).

Distans: 9 km (1043-1798 höjdmeter mellan stationen och toppen).

Utrustning: Lätt dagspackning. 

Svårighetsgrad: 3 av 5. 

Kramer från oss!

Linnea & Erika

På morgonen låg moln runt toppen, vilka försvann när vi närmade oss toppen.

Mäkta stolta att vara uppe på toppen.

Väskan har varit lätt och löpsteget likaså. Härligt att få byta om till traillöparkit.

Bestigning av Storvätteshågna, 1204 möh

I torsdags gick vi i mål på Gröna bandet efter 53 dagar ute på tur. Mottagandet i Grövelsjön var helt fantastiskt och vi kände oss som Leonardo Di Caprio när han, i filmen Titanic, vandrade in i salongen på röda mattan, bland massor med människor som stod och applåderade. 

Målgången är ett minne för livet! Tack Grövelsjöns fjällstation för att ni ordnade detta varma mottagande. 


Att va på topp är gott. Och extra fint är det att få dela upplevelsen med varandra. Här med sällskap av Niclas.

En vilodag och på med löpargrejerna

Efter en vilodag på fjällstationen bytte vi gröna bandet-utrustningen till löparkit. Trailskor och lätt ryggsäck. Vi startade från fjällstationen, sprang förbi de vackra Fosksjöarna och sedan upp på Storvätteshågnas topp. Vädret var stundtals dimmigt och regnet låg i luften. Känslan att komma upp är ändå oslagbar. Ansträngningen och utsikten man bjuds på där uppe är verkligen vacker. Just Dalarnas fjälltoppar är jämfört med Sarek och den norska sidan ”små kullar”, men desto längre utsikt över fjällets mäktiga vidder har du.


På väg mot toppen. Löpargrejerna på. 

Bestigning av Storvätteshågna, 1204 möh:

Start/mål: Grövelsjöns fjällstation

Distans: 19 km (samma väg ToR)

Tid: 2,5 h (löpning)

Packning: Löparryggsäck med proviant för en dagstur. Förstärkningsplagg, karta, kompass, regnkläder och vantar, samt vattenflaska och första hjälpen.

Fantastisk utsikt trots tunga moln i luften.

”Fjället i norr och söder skiljer sig åt, med höga bergsmassiv i Sarek och 360-graders utsikter över milsvidderna i Dalarna. Det är tjusningen med hela fjällkedjan – dess olika ansikten”. /Linnea

Löpning och bestigning av Storvätteshågna 

Nu är den andra av totalt fyra fjälltoppar avklarade! Idag tog vi äntligen på oss löparskorna för att springa uppför Dalarnas högsta punkt Storvätteshågna, 1204 m.ö.h. Dagens etapp utgick från Grövelsjön och blev totalt 19 km på 2,5 timmar.

Klicka på länken för att se filmklippet om hur det gick till: https://youtu.be/Ig0qHNsO58U

Erika, Linnea och Niclas står på toppen av Storvätteshågna, 1204 m.ö.h. den 10 september 2016. Foto.

Dimman låg lite på, men trots detta hade vi en skaplig utsikt och luften var både sval och go att springa i.

Nu väntar de två återstående topparna Helags och Storsola, som får besök av oss redan de närmsta dagarna. Och givetvis med löparmunderingen på!

Kramar från oss så länge!

/Erika och Linnea Nilsson-Waara.

Fint reportage om vårt fjällprojekt i DT

Idag uppmärksammas vårt fjällprojekt i DT. Kika gärna in för att ta del av Nisse Schmidts fina artikel.

Klicka på länken för att läsa: http://www.dt.se/dalarna/alvdalen/framme-efter-138-mils-vandring-fran-treriksroset-till-grovelsjon


Igår sprang vi upp till Dalarnas högsta punkt Storvätteshågna. Håll utkik efter morgondagens inlägg för att se hur vi gjorde det. Idag fortsätter vi vidare mot Helags och Storsola, de två återstående fjälltopparna i vårt fjällprojekt. 

Kramar från oss så länge!

/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Filmklipp: Se målgången av Gröna bandet i Grövelsjön

Den sista etappen mellan Vålådalen och Grövelsjön, 170 km på fem dagar, som också innebar målgång av Gröna bandet är nu avklarad! Den totala sträckan blev 138 mil som vi genomförde på 53 dagar år 2016.

Erika och Linnea framför Gröna och Vita bandets Hall of Fame.

Målgången var i det närmaste episk och överraskade oss båda! Klicka på länken för att se filmklippet: https://youtu.be/wPWPR9LGwfc

Idag väntar en bestigning av Storvätteshågna. Denna gång tar vi på oss löparskorna och lättare väskor för att upptäcka Grövelsjön och Dalarna från toppvy!

Kramar från oss så länge!

/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Målgången Gröna bandet

Det tog oss 138 mil och 53 dagar att ta oss från Treriksröset till Grövelsjön. Vi har haft en fantastisk resa och mottagandet vi fick på fjällstationen var mer än vad vi hade kunnat tro. En stor skara människor som samlats utanför ”den blå dörren”, musik som spelades, champange, fotografering och massor med grattishälsningar. 

Vilken målgång vi fick vara med om!


Gröna bandet är därmed avklarat och nu väntar de tre återstående fjälltopparna; Helags, Storsola och Storvätteshågna innan projektet är helt klart. Då har vi fått uppleva fjället ur olika årstider och perspektiv. 

Fler bilder från Gröna bandet kommer.

Vilken häftig känsla att få lägga handen på Den Blå Dörren. Gröna bandet är nu avklarat!


Vår färd ingraverad i vacker träkosa.

Etapp 8: Jänsmässholmen – Vålådalen, 166 km

Av 165 vandrade kilometrar har vi räknat ut att tio har varit fjäll och resterande del väg. Detta kan tyckas trist eftersom Gröna bandet handlar om att vandra i fjället. Vi har valt att ha en positiv inställning till vägvandringen där överraskningarna har varit flertalet positiva möten med människor. 

Kärt möte med grundarna av Fjällfararnas Vita-Gröna band. Torkel och Annica Ideström.


Bland andra träffade vi pionjärerna och grundarna av Fjällfararnas vita och gröna band, Torkel och Annica Ideström. 

Äntligen fick vi träffa löparguden Daniel ”Roxen” Roxvret. Gröna bandare som har tagit sig fram genom fjällkedjan i galet tempo.

Bandare hjälper bandare. Omplåstring och nylonstrumpa fungerar till mycket.


När vi var framme i Vålådalen och precis skulle börja att äta vår middag ringde det från reception om att Linnea hade ett paket att hämta ut. Detta paket visade sig vara hennes pojkvän Niclas, som utan annonsering hade kört upp för att överraska henne. Nu är vi fulladdade av ny energi för vår sista etapp till Grövelsjön.

Finaste överraskningen man kan få. Linneas pojkvän Niclas hade åkt upp till Vålådalen och satte hennes fötter i gungning.


Se även filmklippet från denna etapp: https://www.youtube.com/watch?v=olXmcSvZjF8

Vackra Kallsjön.

Vandring genom all slags terräng.

Belgisk våffla i Kallsedet sätter guldkant på tillvaron.

Överraskning i en av våra depålådor.

Lunchpauserna kan väljas med omsorg.

I Huså bodde vi på fina hyttgården.

Mycket vägvandring har det bmivit på denna etapp.

Fin bild tagen av Thomas Nyberg.

Sista punkten att hålla sig väster om/passera genom.

Ett av alla fina möten längs denna etapp. Kalle med familj.

Vilken fin överraskning som dök upp i Vålådalen. Niclas Bentzer.


Linnea & Erika