Löpningen dag 42-43: Sista vilodagen

Dag 42: Vedema-Finja, 12 km

Denna dag bjöd på den hittills kortaste etappen på vår Skåneresa. Den landade på 12 km och startade från Vedema strövområde med Finja som mål för dagen. Vedema strövområde är något som vi verkligen rekommenderar dig att besök om du är i trakterna. Förutom Skåneleden finns även många lokala slingor välja på. Vindskydd och rastplatser är också utplacerade på olika ställen. I Finja, alldeles intill Skåneleden, bor Oscars moster och mormor. Stoppet där har varit efterlängtat. Vilken lycka det var att få träffa de båda igen.

 

Fina stigar att springa på i Vedema Strövområde. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

Rofyllda Barsjön med rastplats i Vedema strövområde. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Är balansen som den ska vara?! Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Titta noga. Vad hittar du uppe i det mittersta trädet? Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Hasselnötterna går äntligen att äta! Vi har väntat hela sommaren. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

Det är första gången som Erika smakar färska hasselnötter. ”Gott! Konsistensen var lite som morot” var hennes kommentar om mellanmålet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

Dag 43: Vilodag

Igår hade vi vår sista vilodag på Skåneledenresan och den kändes verkligen efterlängtad efter sju sammanhängande dagar av vandring och löpning i denna extrema värme som nu råder. Dagen spenderades till att umgås med moster och mormor, samt kolla karta, matstopp och kommande boenden längs de cirka 18 milen som återstår av vår resa.

Att bara vara tillsammans. Det är kvalitetstid med mormor. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Idag fortsätter vi söderut längs Finjaleden mot Brönnestad. Även det förväntas vara en kort etapp, men vi mår inte dåligt för det. Värmen ska tydligen gå upp mot över 30 grader idag också.

 

Imorgon, onsdag, planerar vi att prata på P4 Radio Norrbotten omkring 07.15-tiden. Lyssna gärna.

 

Vi ses!

/Erika och Oscar.

 

Paddlingen dag 30. Lilla Edet – Kungälv, 37,3 km

Näst sista dagen på denna tur. Imorse hade vi en sluss och 65 km kvar att passera innan vi når Göteborg. En märklig känsla infinner sig om att snart är detta äventyr, som vi har planerat i ett års tid över.

6 slussar har vi passerat mellan Vänersborg och Göteborg. Denna sträcka är inte riktigt anlagd för kanotister. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det märks också på våra kroppar att de nu har anpassat sig till kajakrörelserna och vi kan paddla längre sträckor utan att behöva gå i land för att sträcka på benen.

Efter att ha paddlat i 30 dagar, vilka skavanker och skador kan man vänta sig att få? För min del hade jag, innan turen startade, en axel som gnällde men i övrigt god form. Annars är det skavsår i händer och på några andra ställen som känns. Värmen har tagit på oss och mycket vatten har gått åt. I övrigt mår vi bra.

I Kungälv finns den välbevarade Bohus fästning. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Dagens destination blev Kungälv som har en intressant historia som bl.a. kan skådas i den välbevarade Bohus fästning. Den började att byggas 1308 för att stärka Norges dåtida sydgräns. I mitten på 1700-talet avvecklas fästningen och är numera en restaurerad ruin belägen på en 40 meter hög klippa på Bagarholmen i Nordre älv.

Efter 37 km paddling smakar maten extra gott. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi bor i Sveriges minsta campingstuga. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag var dan före doppardan vilket betyder att imorgon är äventyrets julafton. Då beräknar vi att paddla in i centrala Göteborg och vidare ut i havet som enligt Fiskeriverket tar vid längs en linje från nordligaste udden på Älvnabben vid Västerberget i Långedrag över Knippelholmens fyr till västra piren vid Arendals småbåtshamn på Hisingen.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2,5

Vyer: 2

Lunchstället: 2,5

Paddlingen: 3,5

Lägret: 4

/Linnea

Paddlingen dag 29. Vänersborg – Lilla Edet 34,3 km

Från marinan i Vänersborg paddlade vi över den lilla Vänernviken Vassbotten och in i den grävda kanalen Karls grav. Denna kanal stod färdig 1752 för att kunna leda sjötrafiken mellan Göta älv och Vänern förbi fallen vid Vargön och Önafors.

Idag har vi gjort bekantskap med både slussar och större fartyg. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Kanalen är nästa 4 km lång och därmed ett imponerande bygge med tanke på vilka resurser som stod till förfogande på 1700-talets mitt.

I Brinkebergskulle som sammanfogar Karls grav med Göta älv fick vi bekanta oss med vår första sluss. Vi tror att det inte är tillåtet att slussa med kanot och har gjort den egna bedömningen att det innebär för mycket risk. Därför har vi inte tagit reda på om det faktiskt är tillåtet eller ej. Innan slussen på den östra stranden fanns en bra brygga att ta upp på. Sedan promenerade vi med kanoten över bron för att ta oss över slussen och satte i några hundra meter söder om slussen på den västra stranden.

Slussled som öppnades år 1800! Foto: Linnea Nilsson-Waara

I Trollhättan väntade ytterligare slussar. Vi plockade upp på västra stranden precis innan Slusscaféet där det fanns en bra brygga. Vi lunchade på caféet och rekommenderar ett besök! För mig som älskar chokladbollar och har hunnit testa en hel del kan jag varmt rekommendera dem från Slusscaféet! Min vän Janne som bor i närheten lyckades tajma in att komma förbi. Han är en inbiten traillöpare och kan de flesta stigarna i området kring Vänersborg och Trollhättan.

Chokladbollarna på Slusscaféet kan vi varmt rekommendera. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Trevligt sällskap av Janne. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Efter lunchen lastade vi kajakerna på vagnar och rullade genom slussområdet. Ett fantastisk ställe där de gamla slussvägarna från 1800 och 1844 finns bevarade. Den som används idag invigdes 1916. Janne, som är hemma i området och dessutom historielärare i grunden gav oss en guidad tur. Området är trevligt och har mycket att erbjuda, även till dig som inte åker båt.

Transport av kajak på kärra. Film: Linnea Nilsson-Waara

Delar av Göta älv är smal och det är olämpligt för oss i små kajaker att möta stora båtar på dessa ställen. Tack vare appen Marine Traffic kan vi dock hålla koll på båtar och planera vår framfart.

Vi hade ställt in siktet på Lilla Edet men halvvägs mellan Trollhättan och Lilla Edet drog ett oväder in. Även om vi endast träffades av några få regndroppar så orsakade den starka motvinden att vår fart framåt kraftigt sjönk. Vi började kolla efter tältplatser. Men vips drog ovädret förbi och vinden avtog. Nu är vi i Lilla Edet och imorgon ska vi lyfta förbi turens sista sluss. Turens sista mänskligt skapade hinder.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3,5

Vyer: 2

Lunchstället: 4

Paddlingen: 3,5. Paddlingsbart hela vägen förutom slussarna. Oväder drog in och gav oss större utmaning.

Lägret: 2,5

/Linnea

Löpningen dag 40-41: Passerar 80 mil och arga getingar

Dag 40: Hovgården-Vittsjö, 23 km

Idag hade vi en kortare etapp framför oss så vi unnade oss två längre matstopp på vägen. Vi kom oss iväg strax efter sjutiden och då var luften härligt sval. Erika lyckades återigen trampa på en kopparorm. Hennes ormradar verkar vara helt ur spel denna sommar. Som tur är så är de harmlösa.

Matstopp i Verums vindskydd. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dagens finaste parti var naturreservatet med fin lövskog och löparvänligt underlag runt om Vittsjön. Orten innehåller en intressant historia om Snapphanarna och slaget mellan Danmark och Sverige.

Njutbart. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Grusvägar är vanligt förekommande. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Naturreservatet runt Vittsjön. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Natten spenderar vi på Vittsjö Camping i en mysig liten stuga. Trevliga ägaren Stefan framhåller den friska luften och det rena vattnet som viktiga ingredienser till att man lever så länge i Vittsjö.

Vittsjö Camping. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vår mysiga lilla stuga för natten. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 41: Vittsjö-Vedema, 25 km

Idag går vi in på den sjätte dagen utan vila och börjar nu känna av mattheten i fötter och ben.

Solskydd varje morgon innan avfärd. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi passerar många skogspartier. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Efter en mil når vi ett litet delmål på vägen, Hårsjö, punkten där vi valde att starta hela Skåneleden den 18: juni. Man kan nästan säga att vi har gjort hela Skåne runt och på tvären. Nu står vi vid startlinjen igen, men istället för att färdas västerut kommer vi att gå söderut i riktning mot Trelleborg. Detta innebär även att vi är klara med Kust till Kust-leden och tar oss nu an den

allra sista delleden, Nord till Syd.

Fläcken där allt startade. Vi är här igen, men denna gång fördas vi söderut. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Sträckan bjuder på en hel del grusväg med fläckvisa skogspartier. Vid Olastorps vindskydd tog vi vårt lunchstop, som även idag blev färdmacka plus lite nötter. Idag hade vi även laddat med extra vätska, vilket behövdes.

Smörgås och nötter blev dagens lunch i Olastorp vindskydd. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

På vägen därifrån lyckas vi trampa på ett getingbo, som resulterade i getingstick på Oscars ena ankel. Om ni vandrar eller springer där i närheten så fanns getingboet under en bro strax efter vindskyddet i södergående riktning.

Getingstucken. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vissa partier är mycket snåriga att ta sig fram genom. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Idag övernattar vi på ett Air-BnB-boende, som fungerar riktigt bra när vi har svårt att hitta boende på mindre orter längs med leden. Ikväll äter vi gott, då värden Jonas tillagar Pasta Bolognese. Oj vad vi ser framemot detta!

Vårt fina sovrum inatt. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi vill även säga stort grattis till pappa Jan som fyller år idag. Han är en stor anledning till vårt intresse för natur och friluftsliv. Det är vi evigt tacksamma för.

Hipp hipp hurra på pappa Jans födelsedag! Foto: Erika Nilsson-Waara.

Idag passerade vi 80 mil och imorgon fortsätter vi mot Finja.

Vi ses!

Erika och Oscar

Paddlingen dag 28. Västra Bockholmen – Vänersborg 28,7 km

Enligt turplaneringen som skapades innan turen skulle dag 28 vara den sista. Men vi är i Vänersborg så det får nog bli paddling ett par dagar till. Skillnaden mellan plan och verklighet är att verkligheten innehållit tre vilodagar.

Helt vindstilla och en magisk morgon att få vakna upp till. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Niclas är redo att ta sig an dagen. Den börjas lugnt men slutade med riktigt besvärliga vågor. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi har upprepade gånger från flera av varandra oberoende källor fått höra att Vänern är en lurig sjö bland båtfolket. Fram till idag har vi inte märkt så mycket av det tack vare bra väderförhållanden. Men idag fick vi en liten smak av Vänerns branta och frekventa vågor. Dagen började magiskt. Helt vindstilla och vid morgondoppet kunde jag se min egen spegelbild i vattnet. Men efter att vi paddlat ett tag började det att blåsa. Fast denna gång inte sydvästligt som tidigare utan nordvästligt. Vinden har idag mestadels kommit snett bakifrån vilket är lite jobbigt att paddla i.

Vi såg en mink simma mot oss. Foto: Linnea Nilsson-Waara

När vi rundat Hallesnipen och kommit ner till en badplats i södra änden låg vinden på rejält. Vi fick sidvind då vi nu skulle västerut. Vänerns låga vattenstånd har gjort att det bildats många grund som ligger precis under vattnet. Vågorna sköljde över dessa och skapade ett inferno av vitt vatten. Vi manövrerade oss fram mellan grund och vågor. Ett sicksackande. Plötsligt kom en stor våg som likt en ångvält sköljde över mig rakt från sidan. Jag tappade balansen och slog runt kajaken. Som tur var nådde jag botten och kunde snabbt vända kajaken rätt och ta mig in i sittbrunnen, dock väl så vattenfylld. Vågorna fortsatte att skölja över men jag lyckades ändå få över kapellet och med framtung kajak ta mig till land. All utrustning var kvar och ingen skada skedd. Kort därefter var det bara att ge sig ut igen och vara fokuserad på resterande kilometrar till Vänersborg. En reflektion från denna händelse är att det visar hur viktigt det är att faktiskt ha tränat på dessa situationer, så att man vet hur man ska agera ifall det händer.

På vägen mot Vänersborg passerade vi detta branta och majestätiska berg. Foto: Niclas Bentzer

Inatt lyxar vi till det med vita lakan och rena handdukar på hotell. Imorgon kommer ett nytt fenomen uppenbara sig längs turen. Nämligen slussar. Vår plan är att rulla förbi med kärra.

/Linnea

Paddlingen dag 27. Långö – Västra Bockholmen 33,3 km

Efter en skön natts sömn och morgonbestyr lämnade vi nattens lägerplats strax innan klockan nio. Vinden låg på från syd och vi hade inte många öar att gömma oss bakom.

Vi styrde ner mot Hindens rev. En rest från senaste inlandsisen i form av en ändmorän som bildar en landformation ut i Vänern och ser ut som ett långt och rakt näs. Totalt fem km lång rakt ut från fastlandet men aldrig bredare än 100 meter. Titta på en karta över Vänern så hittar du det snabbt. Hindens rev ligger lite i vår färdväg och innebär en lång extrasväng på nästan en mil. Men på ett smalt ställe lyfte vi kajakerna över till andra sidan och besparade oss i alla fall fem km paddling. Vid fikat passade Lars på att demonstrera esmimåsväng och samtidigt ta sig ett bad.

Sådana här dagar är man extra tacksam över. På morgonen blåste det en del men avtog under dagen. Foto: David Erixson

Lars visar hur man gör en eskimåsväng.

Det har varit en trivsam kvintett att vara ute och paddla tillsammans med. Fantastiskt kul. Men efter lunch paddlade Håkan in mot land där han parkerat sin cykel. Han tog det på sin lott att trampa de 35 km upp till bilen i Spiken. David och Lars fortsatte paddla med oss ytterligare ett par km innan våra vägar skiljdes på ett litet skär i Vänern.

Hela gänget samlat. Trivsamma dagar har vi haft ihop. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi tog sikte på Videskär som skulle bli vårt sista stopp innan den fem km långa överfarten till Vänersnäs. I området har Regementet F7 skjutområde ute i vattnet så sök information vad som gäller innan du rör dig i och runt området!

Kvällens läger. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Kvällsdopp. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu sitter vi på en klippa i Vänersnäs skärgård och har precis sett solen gå ner i öst. Vi är mätta, varma, torra och lyckliga. Imorgon siktar vi på Vänersborg. Då är Vänern slut och Göta älv tar vid. Den lilla skylten hos Per-Roger och Kerstin i Käringsjön var alltså sann. Vattnet skulle föra oss till Göta älv.

/Linnea

Löpningen dag 38-39: Tuffa dagar

Dag 38: Granatorpet-Källstorp, 31 km

Idag korar vi den hittills tuffaste etappen på resan. Varför?! Jo. Dagens snittemperatur låg på 31 grader. Vi möter nu inga andra vandrare på leden och dagens drivkraft stavas pannben.

Värmen är stundtals outhärdlig. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi är just nu på Kust till Kust-leden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dagens räddning var kall dricka och mat på Trollabadet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Sträckan placerar sig tyvärr inte på några topplistor. Hettan drar visserligen ner betyget, men snåriga passager och mängder av långa skogs- och grusvägar får gärna komma i lagom dos.

Höjdpunkten för dagen var Karins medskickade blåbär och att få besöka Oscars kusin Markus med familj på kvällen.

Karins blåbär förgyllde dagen på bästa sätt. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 39: Källstorp-Hovgården, 24 km

Idag hade meteorologerna lovat 33 grader varmt så vi satsade på att starta tidigare än vanligt för att ta tillvara på den svala morgonluften.

Sträckan har mestadels gått på grus- och skogsvägar. Lunchstoppet gjorde vi i Osby på mysiga Pecorino. I övrigt stötte vi på fem kopparormar och en huggorm. Det gillar vi inte.

Grusvägar i mängder. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Utsikt över Osby från Klinten. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Mysigt lunchstopp på Pecorino. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Asfalten var så varm idag att vi tillslut kände hur sulorna började klistra sig mot underlaget. Imorgon tågar vi vidare mot Vittsjö.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Paddlingen dag 26. Lurö – Långö (Kållandsö naturreservat), 39 km

Dagen som vi har sett fram emot med skräckblandad förtjusning. Dagen då vi ska korsa Vänern.

Ett vrak just utanför Lurö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Igår bytte jag hastigt några ord med en man som bodde på Värmlandsnäs. Jag nämnde att vi idag skulle paddla till Lurö och dagen efter planerade att fortsätta mot Kållandsö. Mannens spontana svar var att om vi paddlar inomskärs bland öarna till Lurö så går det bra, men till Kållandsö svarade han bara ”paddla till Kållandsö?! I den där lille (han menade alltså kajaken). Det kommer aldrig att gå”.

Med dessa ord i bakhuvudet sätter det såklart tankar i rullning om detta verkligen är vettigt att göra. Ni ska veta att jag har stor respekt för vatten och vi har gjort en hel del research innan vårt val av färdväg, så säkerheten ligger alltid som första prio inför beslut. Just idag hade vi tur med vädret och då kände vi oss redo att bara köra de 12,5 km som krävdes för att ta oss till Kållandsö.

Vår färdväg från Lurö till Kållandö.

Vi vaknade lite tidigare än vanligt och åt frukost på det jättefina vandrarhemmet som ligger på Husön (som sitter ihop med Lurö). Till frukosten var det nybakade scones, hemma-inlagd gurka, omelett och en massa annat smarrigt.

Vi hade som plan att först paddla till sydöstra spetsen på Lurö för att sedan hålla oss på östsidan om fågelskyddsområdet som ligger söder om Lurö. Där ligger dessutom de få öar som finns på vägen mot Kållandsö. Vi gjorde ett stopp på St. Mellanskär där vi gick iland för att sträcka på benen. Det tog oss 2,5 h att ta oss över och på andra sidan väntade en överraskning.

En överraskning väntade på Kållandsö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Gott att pausa med fika och goda vänner. Foto: David Erixson

Nickas och David gillar att tura ihop. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi fortsatte mot Spiken och dit hade Lars, Håkan och Deluxe-David anlänt som nu gör följe med oss i dagarna två. Hela dagen har varit väldigt fin med bl.a. bad, sköna fikastopp och vi lyckades även knåpa ihop 39 km paddling. Nu befinner vi oss på en liten ö med utsikt mot väst och har fått skåda en vacker solnedgång.

Vacker solnedgång utanför vårt läger. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Lars, David och Håkan är inbitna paddlare. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bad är aldrig fel. Foto: David Erixson

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 4

Lunchstället: 4

Paddlingen: 5, idag är första dagen vi inte paddlar i stark motvind. Väldigt fin paddling i Kållandsö skärgård.

Ha det bra!

Linnea