Året som gått

När vi tittar tillbaka på 2018 sammanfattar vi det med orden tacksamhet, lycka, utmaning och fantastiska upplevelser. Det är nu ett halvår sedan vi avslutade våra två långturer; Paddlingen längs Nordens längsta vattenväg och löpningen/vandringen längs hela Skåneleden.

Så här i efterhand känner vi oss väldigt tacksamma att vi hade möjligheten att kunna genomföra turerna och att de blev så pass bra och lyckade. Många månader av förberedelser och träning ligger alltid bakom, utan att veta hur den faktiska upplevelsen kommer att bli. Och det är ju såklart tjusningen med att bege sig ut på obeprövade turer. Att veckla ut kartan på köksbordet och drömma sig bort, planera färdvägen, upptäcka och uppleva nya platser, möta människor, prova på nya smakupplevelser, se fiskarna vaka och att bada i solnedgång.

Sommaren 2018 paddlade Niclas, Storm och Linnea Nordens längsta vattenväg, 805 km från Härjedalen till Göteborg. Foto: Amanda Thorén

Oscar och Erika sprang och vandrade hela Skåneleden.

Nyfikenheten av att upptäcka vad som finns bakom nästa krök har alltid varit stark inom oss.

Förutom dessa två större ”projekt” ser vi till att få in natur och utomhusvistelse i vardagslivet. Vi besöker gärna ett naturreservat eller tar på oss längdskidorna för att åka ut i spåren. Det härliga med att vara utomhus, oavsett om det är på en längre expedition eller en ”mindre utflykt” är att det för oss inte handlar om prestation eller att man måste bevisa något. Utan helt och hållet om upplevelsen av att vara ute på tur och att man anpassar vistelsen efter sina (eller gruppens) förmågor. Vi tror att denna ”sköna” inställning kan härledas till kontrasten från vårt tidigare liv när vi spelade fotboll och fokus var på att prestera och att vinna matcher. Allt har sin gilla gång – eller hur man nu brukar säga.

Små vardagsutflykter är minst lika viktiga för oss. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nyfikenheten och upptäckarlusten finns alltid inom oss. Ju mer vi lär oss om naturen desto enklare är det att öppna upp ögonen och se saker man inte sett förut. Foto: Linnea Nilsson-Waara

 

Vi vill önska er ett gott nytt år och hoppas att 2019 bjuder på många utflykter till både gamla och nya platser.

Hälsningar,
Linnea & Erika

Epilog: Paddla Nordens längsta vattenväg

FAKTA

Start: 30 juni 2018 Käringsjön, Härjedalen
Slut: 31 juli 2018 Långedrag (Göteborg)
Antal dagar totalt: 31
Paddlingsdagar: 28
Vilodagar: 3
Antal nätter i tält: 17
Paddlad sträcka: 805 km
Snittsträcka per dag: 28,75 km
Längsta sträcka: Snerta – Fredbo 43 km
Kortaste sträcka: Karlstad – Skoghall 10 km
Farkost:
– Käringsjön – Skoghall Kanadensare Ally kanot
– Skoghall – Göteborg Havskajaker Prijot Touryak 500 och Prijon Touryak 470 LV

 

lrg_dsc03315

Här är vi i Käringsjön, Härledalen och står vi redo att paddla till Göteborg. Foto: Mats Bentzer

 

Det började med att Niclas en blåsig oktoberdag bläddrade i boken ”Nordens längsta vattendrag” för mer än två år sedan. Det slutade med en 31 dagar lång paddeltur från Härjedalen till Göteborg. Den boken är inspirationen till denna tur.

Vintern 2016 presenterade Niclas idén för mig och sommaren 2017 bestämde vi oss för att sluta fundera och börja göra. Paddlingen längs Nordens längsta vattenväg skulle bli verklighet kommande sommar. Så med ett år kvar till start började vi på allvar att planera.

 

Förberedelser under ett års tid

Förberedelserna har innehållit allt ifrån kartstudier, jagat information om de olika vattnen, test av utrustning, paddelträning och inte minst att lära vår hund Storm att trivas i kanoten. Vår ambition har hela tiden varit att ha honom med, men vi var länge osäkra om det skulle fungera. Sista turen innan avfärd hittade han dock lugnet och vi beslutade att han kvalade in. Det är vi glada för. Att långtura med sin hund är en extra dimension.

image4

Paddelträning i kanot och test av torrdräkter genomföre vi under våren. Även att träna Storm på att vara i kanot och vänja sig vid flytvästen. Foto: Roger Strandberg

 

Varierad natur och olika karaktär på vattnet

Naturen längs vår färd har varit varierad. Det började med fjäll. Hemtamt och vackert. När den sista trädfria toppen hamnat bakom våra ryggar i Trysil tog de djupa skogarna i norra Klarälvdalen vid. I takt med minskad fallhöjd ökar älvens kurvor markant. Den låga vattennivån tvingade oss att hålla huvudfåran, den så kallade ”kungsådran”. Det betyder att vi måste följa älvens ytterkant, och därmed den längsta vägen. I Vänern fick vi uppleva fantastisk skärgård men ett myller av små öar, vikar och uddar. De längre passagerna med öppet vatten var extra spännande. Vidare söderut mot jordbruksmarker och en tilltagande civilisation för att avslutas där älven omgärdas av tunga industrier och trafikeras av stora färjor.

Även vattnets karaktär har förändrats drastiskt längs färden. Vi har paddlat allt från stora sjöar, små åar med strida strömmar och forsar till lugnflytande älv. Alla med sina tjusningar och utmaningar. Delar av färdvägen har inte varit möjlig för oss att paddla. Ibland har strida forsar, lågt vatten och den mänskliga påverkan i form av kraftverk och slussar tvingat oss till lyft. Vissa enkla och planerade, andra helt oförberedda och krångliga. En sak är säker. Långa paddlingar kommer nog alltid innebära en del lyft. Det är vi nu mentalt förberedd på.

 

Byte av farkost

Inför korsandet av Vänern bytte vi vår kanadensare mot varsin havskajak och därmed tog Storms resa slut. I en kajak ryms inte 25-kilo hund.

Både jag och Niclas har paddlat tidigare. Både kanadensare, kajak och forsrännarbåt. Men erfarenheten är begränsad. Därför bestämde vi oss att gå en kurs i paddling via Älvdalens Utbildningscentrum när tillfället dök upp. Mycket nyttigt. Men ändå kändes det väldigt spännande att bege sig ut på denna långtur. Lärdomarna har varit många. Men oavsett om jag tar mig fram vandrandes, skidandes, cyklandes eller paddlandes är essensen i att vara på långtur den samma; storslagen natur och det enkla livet. Att fokusera på att röra sig framåt, äta och sova. Ett liv fritt från abstrakta och mentala problem. Fritt från köer, försenad kollektivtrafik, tider att passa och konsumtion. Det är ”hands on” som gäller. Är du hungrig, ät. Är du törstig, drick. Är du kall, klä på dig och rör på kroppen. Problemlösningen är basal. Det är lätt att må bra.

lrg_dsc04692

I Karlstad bytte vi farkost till varsin havskajak. Nu väntade korsning av Vänern. Foto: Linnea Nilsson-Waara

 

Den sista dagen vaknade vi i Kungälv och beräknade 29 kilometrar till havet. Till slutmålet. Innan lunch hade vi avverkat 15 av de 29. Det är lätt att börja slappna av. Tro att det är klart. Men det fanns ett orosmoment kvar mellan oss och slutstationen. Göteborgs hamn. Vältrafikerad av både fritidsbåtar och stora färjor vilket resulterar i vågor från alla håll samtidigt. Dessutom motvind och returvågor som studsar runt mot kanalens branta väggar. Ett kokande bubbel som kräver full koncentration av paddlaren. Sightseeingbåtarna Paddan rör sig snabbt kors och tvärs över vattnet. Likaså kollektivtrafikens båtar. Det känns faktiskt olustigt att vara på platsen. Vill snabbt därifrån. Vid Stenaterminalen stod stora färjor vid hamn. När vi närmade oss slog klockan två och trossarna till Stena Gothica lossas från kajen. Vi retirerar och söker skydd bakom en kaj. Lukten av fiskehamn var påtaglig. Färjan kränger sig loss från kajen, vänder ett halvt varv och sätter iväg mot havet följt av ett pärlband fritidsbåtar som väntat in färjans manöver. När kusten är klar glider vi fram från vårt gömställe och fortsätter ut. Ett ovärderligt redskap är appen Marine Traffic. Där syns alla stora båtar och deras färdväg. Med hjälp av den kan vi planera och undvika att sätta oss i obekväma situationer.

DSC05198

I Göteborgs hamn fick vi gå in och ta skydd i väntan på att Sten Line-färjan skulle bege sig iväg. Foto: Linnea Nilsson-Waara

 

Till dig som funderar på att paddla Nordens längsta vattenväg är min rekommendation att överväga att svänga höger i Kungälv och istället följa Nordre älv ut till havet och på så sätt undvika Göteborgs hamn.

Minnet är nog positivt selektivt. Det tråkiga och jobbiga verkar försvinna först ur medvetandet. Kvar blir det lustfyllda och ljusa. Så i denna stund framstår hamnen i Göteborg som det tuffaste hindret på vägen mot havet, fysiskt och mentalt. Även om lågt vatten tvingat oss till otaliga lyft av eländig karaktär balanserades på spetsiga klippblock, med stor ryggsäck och 20 kilo kanot och myggen obarmhärtigt bitandes på kroppen. Men sanningen är den att de lite jobbigare perioderna faktiskt är viktiga under en tur. Och även i det civiliserade livet. De gör att stunderna när allt flyter på som de ska, blir extra njutbara. Kalla det balans, ying & yang eller vad du vill. Det behövs kontraster för att förstärka upplevelsen. För att förstärka livet!

Svemester, nära och kära!

Vi är oerhört tacksamma att få ha delat detta äventyr tillsammans. Vi slår verkligen ett slag för att upptäcka mer av vårt avlånga land och att göra det med dem som du gillar mest.

LRG_DSC03354

Semester med familjen och att vara på hemmaplan (i Sverige) är att rekommendera.

Så tänk dig noga för innan du bestämmer dig för att bläddra i en bok, för det kan resultera in en nyfikenhet som inte kan tystas utan som kräver ditt fulla engagemang för att tillgodoses.

/Linnea

Paddlingen, etapp 5: film från målgången

Här följer den sista etappen från paddlingen längs Nordens längsta vattenväg. Från Vänersborg till Göteborg. För er som funderar att paddla denna sträcka rekommenderar vi att man vid Kungälv tar Nordre älv istället för Göta älv. Sista milen i Göteborgs hamn var rätt så stökig med tunga och stora fartyg att zick-zacka mellan. Turbulenta vågor på vattnet.

Men vi klarade det! Hela resan var varit ett fantastiskt äventyr.

/Linnea

Paddlingen dag 31. Kungälv – havet utanför Göteborg, 28,6 km

Vi hade planerat detta äventyr i över ett års tid. Idag gick vi i mål och har därmed paddlat Nordens längsta vattenväg, 805 km (enligt våra klockor). Från dess källa i Käringsjön som ligger i Härjedalen till havet utanför Göteborg.

Upploppet innan vi når havet utanför Göteborg. Zick-zack mellan Stena Line färjor och andra fartyg gjorde det hela lite mer spännande. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Känslorna är många. Under hela dagen har det legat en viss nervositet och vemodighet i luften, samtidigt som vi verkligen har tagit tillvara på att njuta av varje paddlingsminut som är kvar. Det vi har sysslat med under en månads tid kommer snart kommer att upphöra. Vi älskar båda att vara ute på tur. Enkelheten som det innebär och att få umgås med varandra. Vi vet båda att snart är detta över. I alla fall för nu.

Vi trivs med tillvaron att vara ute och på tur tillsammans.

Målgången kändes speciell. Våra vänner Anders och Christina välkomnade oss till Göteborg och detta fina mottagande glömmer vi aldrig. Efter ett tag dök vår vän Johan som bor på Tjörn upp. Han kom enkom för att hämta oss och köra våra kajaker till Kajaktivs filial som ligger på Tjörn. Vilken hjälte!

Anders och Christina Ejdervik gav oss ett varmt och minnesvärt välkomnande vid målgången. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Hela turen sammanfattar vi som fantastisk. Visst har det många gånger varit kämpigt, både fysiskt och psykiskt. Speciellt när Storm smet och vi trodde att han var förlorad, eller då vi har fått bära kanoten i flera kilometer i obanad fjällterräng. Anspänningen inför när vi skulle korsa Vänern fanns också där som ett litet orosmoment. Och inte minst alla fantastiska landskap som vi har färdats genom.

Paddlingen på ett spegelblankt Femunden och Storms utveckling är några av höjdpunkterna från denna tur. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Några höjdpunkter från turen. Ett spegelblankt Femunden med fjället som utsikt toppar listan. Norra Klarälven med den dramatiska dalgången och fina paddlingssträckorna likaså. Skärgården kring Vänern får höga betyg. Slusscaféet i Trollhättan med de magnifika chokladbollarna. Jag kan fortsätta hur länge som helst. Den största behållningen, liksom vid alla andra turer är ändå mötena med människor. Både de som vi redan känner som kommer och hejjar på oss till nya bekantskaper vi stöter på.

Det kommer en utförligare sammanställning framöver. Nu ska vi njuta av allt vi har fått vara med om och vila rumporna från att sitta 10 timmar per dag.

Tack till alla som har stöttat och hejjat på oss! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Stort tack till alla som på olika sätt har stöttat oss, både via sociala medier och i verkliga livet.

Kramar Linnea & Niclas

Paddlingen dag 30. Lilla Edet – Kungälv, 37,3 km

Näst sista dagen på denna tur. Imorse hade vi en sluss och 65 km kvar att passera innan vi når Göteborg. En märklig känsla infinner sig om att snart är detta äventyr, som vi har planerat i ett års tid över.

6 slussar har vi passerat mellan Vänersborg och Göteborg. Denna sträcka är inte riktigt anlagd för kanotister. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det märks också på våra kroppar att de nu har anpassat sig till kajakrörelserna och vi kan paddla längre sträckor utan att behöva gå i land för att sträcka på benen.

Efter att ha paddlat i 30 dagar, vilka skavanker och skador kan man vänta sig att få? För min del hade jag, innan turen startade, en axel som gnällde men i övrigt god form. Annars är det skavsår i händer och på några andra ställen som känns. Värmen har tagit på oss och mycket vatten har gått åt. I övrigt mår vi bra.

I Kungälv finns den välbevarade Bohus fästning. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Dagens destination blev Kungälv som har en intressant historia som bl.a. kan skådas i den välbevarade Bohus fästning. Den började att byggas 1308 för att stärka Norges dåtida sydgräns. I mitten på 1700-talet avvecklas fästningen och är numera en restaurerad ruin belägen på en 40 meter hög klippa på Bagarholmen i Nordre älv.

Efter 37 km paddling smakar maten extra gott. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi bor i Sveriges minsta campingstuga. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag var dan före doppardan vilket betyder att imorgon är äventyrets julafton. Då beräknar vi att paddla in i centrala Göteborg och vidare ut i havet som enligt Fiskeriverket tar vid längs en linje från nordligaste udden på Älvnabben vid Västerberget i Långedrag över Knippelholmens fyr till västra piren vid Arendals småbåtshamn på Hisingen.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2,5

Vyer: 2

Lunchstället: 2,5

Paddlingen: 3,5

Lägret: 4

/Linnea

Paddlingen dag 28. Västra Bockholmen – Vänersborg 28,7 km

Enligt turplaneringen som skapades innan turen skulle dag 28 vara den sista. Men vi är i Vänersborg så det får nog bli paddling ett par dagar till. Skillnaden mellan plan och verklighet är att verkligheten innehållit tre vilodagar.

Helt vindstilla och en magisk morgon att få vakna upp till. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Niclas är redo att ta sig an dagen. Den börjas lugnt men slutade med riktigt besvärliga vågor. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi har upprepade gånger från flera av varandra oberoende källor fått höra att Vänern är en lurig sjö bland båtfolket. Fram till idag har vi inte märkt så mycket av det tack vare bra väderförhållanden. Men idag fick vi en liten smak av Vänerns branta och frekventa vågor. Dagen började magiskt. Helt vindstilla och vid morgondoppet kunde jag se min egen spegelbild i vattnet. Men efter att vi paddlat ett tag började det att blåsa. Fast denna gång inte sydvästligt som tidigare utan nordvästligt. Vinden har idag mestadels kommit snett bakifrån vilket är lite jobbigt att paddla i.

Vi såg en mink simma mot oss. Foto: Linnea Nilsson-Waara

När vi rundat Hallesnipen och kommit ner till en badplats i södra änden låg vinden på rejält. Vi fick sidvind då vi nu skulle västerut. Vänerns låga vattenstånd har gjort att det bildats många grund som ligger precis under vattnet. Vågorna sköljde över dessa och skapade ett inferno av vitt vatten. Vi manövrerade oss fram mellan grund och vågor. Ett sicksackande. Plötsligt kom en stor våg som likt en ångvält sköljde över mig rakt från sidan. Jag tappade balansen och slog runt kajaken. Som tur var nådde jag botten och kunde snabbt vända kajaken rätt och ta mig in i sittbrunnen, dock väl så vattenfylld. Vågorna fortsatte att skölja över men jag lyckades ändå få över kapellet och med framtung kajak ta mig till land. All utrustning var kvar och ingen skada skedd. Kort därefter var det bara att ge sig ut igen och vara fokuserad på resterande kilometrar till Vänersborg. En reflektion från denna händelse är att det visar hur viktigt det är att faktiskt ha tränat på dessa situationer, så att man vet hur man ska agera ifall det händer.

På vägen mot Vänersborg passerade vi detta branta och majestätiska berg. Foto: Niclas Bentzer

Inatt lyxar vi till det med vita lakan och rena handdukar på hotell. Imorgon kommer ett nytt fenomen uppenbara sig längs turen. Nämligen slussar. Vår plan är att rulla förbi med kärra.

/Linnea

Paddlingen dag 27. Långö – Västra Bockholmen 33,3 km

Efter en skön natts sömn och morgonbestyr lämnade vi nattens lägerplats strax innan klockan nio. Vinden låg på från syd och vi hade inte många öar att gömma oss bakom.

Vi styrde ner mot Hindens rev. En rest från senaste inlandsisen i form av en ändmorän som bildar en landformation ut i Vänern och ser ut som ett långt och rakt näs. Totalt fem km lång rakt ut från fastlandet men aldrig bredare än 100 meter. Titta på en karta över Vänern så hittar du det snabbt. Hindens rev ligger lite i vår färdväg och innebär en lång extrasväng på nästan en mil. Men på ett smalt ställe lyfte vi kajakerna över till andra sidan och besparade oss i alla fall fem km paddling. Vid fikat passade Lars på att demonstrera esmimåsväng och samtidigt ta sig ett bad.

Sådana här dagar är man extra tacksam över. På morgonen blåste det en del men avtog under dagen. Foto: David Erixson

Lars visar hur man gör en eskimåsväng.

Det har varit en trivsam kvintett att vara ute och paddla tillsammans med. Fantastiskt kul. Men efter lunch paddlade Håkan in mot land där han parkerat sin cykel. Han tog det på sin lott att trampa de 35 km upp till bilen i Spiken. David och Lars fortsatte paddla med oss ytterligare ett par km innan våra vägar skiljdes på ett litet skär i Vänern.

Hela gänget samlat. Trivsamma dagar har vi haft ihop. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi tog sikte på Videskär som skulle bli vårt sista stopp innan den fem km långa överfarten till Vänersnäs. I området har Regementet F7 skjutområde ute i vattnet så sök information vad som gäller innan du rör dig i och runt området!

Kvällens läger. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Kvällsdopp. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu sitter vi på en klippa i Vänersnäs skärgård och har precis sett solen gå ner i öst. Vi är mätta, varma, torra och lyckliga. Imorgon siktar vi på Vänersborg. Då är Vänern slut och Göta älv tar vid. Den lilla skylten hos Per-Roger och Kerstin i Käringsjön var alltså sann. Vattnet skulle föra oss till Göta älv.

/Linnea

Paddlingen dag 26. Lurö – Långö (Kållandsö naturreservat), 39 km

Dagen som vi har sett fram emot med skräckblandad förtjusning. Dagen då vi ska korsa Vänern.

Ett vrak just utanför Lurö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Igår bytte jag hastigt några ord med en man som bodde på Värmlandsnäs. Jag nämnde att vi idag skulle paddla till Lurö och dagen efter planerade att fortsätta mot Kållandsö. Mannens spontana svar var att om vi paddlar inomskärs bland öarna till Lurö så går det bra, men till Kållandsö svarade han bara ”paddla till Kållandsö?! I den där lille (han menade alltså kajaken). Det kommer aldrig att gå”.

Med dessa ord i bakhuvudet sätter det såklart tankar i rullning om detta verkligen är vettigt att göra. Ni ska veta att jag har stor respekt för vatten och vi har gjort en hel del research innan vårt val av färdväg, så säkerheten ligger alltid som första prio inför beslut. Just idag hade vi tur med vädret och då kände vi oss redo att bara köra de 12,5 km som krävdes för att ta oss till Kållandsö.

Vår färdväg från Lurö till Kållandö.

Vi vaknade lite tidigare än vanligt och åt frukost på det jättefina vandrarhemmet som ligger på Husön (som sitter ihop med Lurö). Till frukosten var det nybakade scones, hemma-inlagd gurka, omelett och en massa annat smarrigt.

Vi hade som plan att först paddla till sydöstra spetsen på Lurö för att sedan hålla oss på östsidan om fågelskyddsområdet som ligger söder om Lurö. Där ligger dessutom de få öar som finns på vägen mot Kållandsö. Vi gjorde ett stopp på St. Mellanskär där vi gick iland för att sträcka på benen. Det tog oss 2,5 h att ta oss över och på andra sidan väntade en överraskning.

En överraskning väntade på Kållandsö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Gott att pausa med fika och goda vänner. Foto: David Erixson

Nickas och David gillar att tura ihop. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi fortsatte mot Spiken och dit hade Lars, Håkan och Deluxe-David anlänt som nu gör följe med oss i dagarna två. Hela dagen har varit väldigt fin med bl.a. bad, sköna fikastopp och vi lyckades även knåpa ihop 39 km paddling. Nu befinner vi oss på en liten ö med utsikt mot väst och har fått skåda en vacker solnedgång.

Vacker solnedgång utanför vårt läger. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Lars, David och Håkan är inbitna paddlare. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bad är aldrig fel. Foto: David Erixson

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 4

Lunchstället: 4

Paddlingen: 5, idag är första dagen vi inte paddlar i stark motvind. Väldigt fin paddling i Kållandsö skärgård.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 25. Gaperhults hamn – Lurö (Stenstaka Gård) 23,1 km

Du känner säkert igen känslan när man väl befinner sig på en plats som tidigare begrundats på kartan åtskilliga gånger. Tills kartan blivit helt nött. En plats man sett fram emot alternativt bävat för att komma till. Idag var en sådan dag för oss. Lurö skärgård. Vi har längtat hit och samtidigt varit lite nervösa. Första paddlingen med lite längre passager med öppet vatten.

Idag har vi tråcklat oss fram. Främst mellan öarna för att ta oss till Lurö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi startade dagen med att fortsätta paddla söderut efter Värmlandsnäs, ner till dess sydspets. Därifrån började vi leta oss ut i bland ett myller av öar och skär. Det är en utmaning att orientera sig fram. Svårt att avgöra avstånd och djup. Öar som ligger på olika avstånd flyter samman på håll och bildar helt andra formationer. Det gäller att stanna ofta. Läsa karta och vara noga med kompasskursen.

Det har blåst en hel del idag, men i vikarna hittade vi skydd. Foto: Niclas Bentzer

Dagen har varit lite blåsig men öarna ger en hel del skydd och bryter ofta vågorna så att dessa minskas ner litegrann. Inatt bor vi på STF Lurö Vandrarhem. Det var fullbokat men vi fick två madrasser på golvet ovanför restaurangen. Blir toppen!

Nu bor vi på STF Lurö. Väldigt fräscht med dusch och toaletter. Ikväll ska vi lyxa till det med middag. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu väntar en liten promenad på ön. Sen dusch och middag på restaurangen. Det ser vi fram emot.

Är det bastus vi skådar?! Foto: Niclas Bentzer

Imorgon paddlar vi söderut mot Koållandsö. Vädret ser bra ut med låga vindstyrkor på 2-4 meter per sekund. Det är bra för nu väntar ännu längre passager på öppet vatten utan möjlighet till skydd i omgivningen.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 4

Lunchstället: 3

Paddlingen: 3,5. Rätt så blåsigt och bitvis tungt men har ändå gått bra idag.

Lägret: 4, STF på Lurö.

/Linnea