Projektet ”200 mil av Fjällets Guldkorn” gick ut på att upptäcka och uppleva fjället ur vit-, grön- och toppvy. Syftet med projektet var att förmedla tips, kunskap och inspiration så att fler människor ges möjlighet till att uppleva vårt vackra fjällandskap.

Fjället är nära förknippat med både träning, hälsa och välbefinnande och är en fin miljö att vistas i förutsatt att du har goda kunskaper och är rätt rustad för fjället. Vår vision är att fortsätta förmedla kunskap och hålla inspirationsföreläsningar runt om i landet. Piteå-Tidningens reporter Mari Gustafsson, mailade oss jättebra frågor om projektet vilka vi besvarar i detta inlägg.

Projektet var indelat i tre etapper under olika årstider och från olika vyer.

1. Kungsleden (turskidåkning med pulka från Hemavan till Abisko) 484 km.
2. Gröna bandet (vandring Treriksröset till Grövelsjön) 1380 km.
3. Den högsta fjälltoppen i våra fyra fjällandskap (löpning, vandring och eller klättring av Kebnekaise, Storsola/Syltraversen, Helags och Storvätteshågna) 168 km. 

Berätta om allra sista delen av äventyret?

Svar: Vi valde att bestiga Kebnekaise precis innan starten av Gröna bandet, eftersom de tre återstående fjälltopparna befinner sig relativt nära Grövelsjön och var smidigast att vänta med. Så direkt efter målgången av Gröna bandet bytte vi ut kängorna mot löparskorna för att kunna färdas lätt på de tre återstående fjälltopparna. Då vi båda två är passionerade löpare var känslan obeskrivlig av att nu äntligen kunna springa igen. Finalen av fjälltopparna skulle bli Jämtlands högsta topp Storsola, som också ingår som en del i bergsmassivet Syltraversen. Den högsta toppen i Sylmassivet är Storsylen, som ligger på den norska sidan. Allt slutade med att vi gjorde hela Syltraversen, vilket innebar högalpin klättring med klätterutrustning och dessutom klättringspremiär för Erikas del. Vi är båda eniga om att finalen av projektet blev bokstavligt talat en riktig höjdare och precis den utmaning som vi gillar – det vill säga när vi ligger på gränsen till vad vi klarar av och efteråt känner att vi har vuxit med uppgiften. Med oss hade vi en klättererfarne Napoleon Wallin, som hjälpte oss på bästa sätt.

Härligt att få löpa på fjället.

Hur känns det nu när det är klart?

Svar: Det är en härlig känsla att projektet nu är klart. Samtidigt har en känsla av tomhet infunnit sig. Vi har levt med projektet och alla dess förberedelser i snart ett års tid och det har hela tiden följt med oss parallellt med vardagslivet. Då utmaningar är bland det bästa som finns var vi eniga om att projektet skulle ligga på en sådan nivå att vi på förhand inte var helt säkra på om vi skulle klara av uppgiften, men ändå ha känslan av att det skulle vara genomförbart. En annan härlig känsla, som vi nu har med oss är insikten i att våra kroppar ganska snabbt kan anpassa sig och klara av mer än vad vi tror. Tar vi hand om kropparna på ett vettigt sätt läker de skapligt trots att de vissa stunder kan kännas helt slut när dagens etapp är avklarad. Vi är även tacksamma för alla fina möten med människor, som vi har fått vara med om längs vägen.

Det finns så mycket vackert att fota på fjället.

”Fjället inbjuder till en slags harmoni där människan kommer ner i varv och ges utrymme till att vara ”här och nu”. Det är en sinnesstämning som vi tyvärr inte är lika självklar i dagens moderna samhälle.” Erika & Linnea Nilsson-Waara

Hösten är en fantastisk tid för fjällvandring. 

Och sedan kan man ha lite faktapunkter.

3300 … kcal i snitt per dag har systrarna förbrukat.

600 … stycken energibars har systrarna förtärt.

203 … mil har systrarna färdats till fots.

110 … timmars behov av återhämtning har systrarnas sportklockor nästan konstant visat på

82 … dagar har systrarna spenderat på fjället.

30 … km i snitt per dag har systrarna färdats.

10 … timmar per dag har de varit igång.

9 … gånger har systrarna trubadurat längs resan.

5 … gånger om har de bestigit Mount Everest höjdmässigt.

Vilken jubelbild skulle ni välja för att illustrera känslan av att ha gått i mål?

Svar: Jubelbilden får nog vara när vi står på den sista fjälltoppen (dock ej Storsola, men den högsta toppen i Sylmassivet – Storsylen i Norge) med Sverigeflaggan bredvid oss. Bilden symboliserar glädje och att vi har nått toppen och därmed finalen av projektet. De tre målgångsbilderna av varje etapp kan ju uttryckas i att vi nådde våra mål ”porten, dörren och toppen”.

Här följer fler segrarbilder från vårt äventyr!

Känslan av att ha klarat av en tuff utmaning. Uppe på Storsylen.

1. Porten= Kungsledenporten i Abisko.
2. Dörren= målgången av Gröna bandet.
3. Toppen= den återstående toppen av de totalt fyra fjälltopparna.

I mål efter 21 dagar ute på skidor. Kungsleden från Hemavan till Abisko.

Handen på den blå dörren och därmed har vi genomfört Gröna bandet, Treriksröset till Grövelsjön, 138 mil på 53 dagar.

Vi gillar ju målsättningar och för oss var dessa tre faktorer målgångssnören på olika sätt.

Här kommer även länkar till tre utvalda filmklipp från vårt äventyr.

Kungsleden: https://youtu.be/4EytXgYGqr0

Gröna bandet: https://youtu.be/wPWPR9LGwfc

Fjälltopp Syltraversen: https://youtu.be/5tU_1t4KXBw

Tack till alla som på olika sätt har stöttat oss. Håll utkik på hemsidan för framtida projekt. Inom den närmsta tiden kommer vi ge lite utrymme till återhämtning och vardagsliv från långturerna. Dock innehåller vårt vardagsliv en aktiv livsstil, med massor av friluftsliv och träning. Sedan blir det att återgå till ritbordet igen.

Tack och kramar från oss!

Starten på Gröna bandet.

Varje dag har inte varit solsken. Dimma kan även te sig vackert.

Traillöpning på fjället är en fantastisk upplevelse. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Uppe på Helags.

För att genomföra Syltraversen behövdes klätterutrustning.

Njut varje minut!

Sällskap på vår vandring av getter och kor.

Helags fjällstation.

Här någonstans på Wall of fame i Grövelsjön kommer våra namn att hamna.

Kärt möte med pionjärerna av Gröna bandet, Torkel och Annica Ideström.

Daniel Roxen Roxvret. En inspirerande man som genomförde Gröna bandet löpandes på 23 dagar!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Norgefararleden är vacker att vandra.

Sköna lunchpauserna på fjället.

Erika fyller på sin matpåse med kallt vatten.

Fjället i mystiska moln.

Polarullen lägger sig som ett täcke över fjällets vidder.

Porten på Kungsleden i Hemavan. Härligt känsla att vara i mål.

Pältsatoppen i bakgrunden.

Fina vandringsstigar mellan Ammarnäs och Hemavan.

Uppe på toppen med Åsa och Oscar.

Uppe på Kebnekaises sydtopp.

Memoreringsstund på fjället.

På båtlederna längs Kungsleden rodde vi.

Tältmys.

Blicken framåt.

Porten till Kebnekaise-leden.

På vår resa har vi trubadurat och delat med oss av vår musik.

Lapporten i bakgrunden.

Här startade sommarens äventyr. Tåget upp till Abisko och första målet blev att bestiga Kebnekaise.

Kramar Linnea och Erika