Etikett: nature

Paddlingen dag 17: Ekshärad – Råda, 21 km

Lämna en kommentar

Efter en lugn och skön morgon med inmundigande av en riktig frukost på Sun dance ranch fortsatte vi att paddla söderut längs Klarälven. Vädret fortsätter att visa sig från sin bästa sida. Samtidigt läser vi om att det råder skogsbränder på flera håll i Sverige och förfaras över den torka som råder. Måtte det snart vända och börja regna (önskvärt är regn på natten och solsken på dagen)!

Gott med riktig frukost. Vanligtvis äter vi våra ”påsfrukostar” som är enkla och fungerar bra. Men ibland är det gott med en riktig frukost och riktigt kaffe. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Klockan 9.45 rattade vi in P4 Norrbotten för att höra Erika och Oscar berätta om deras löpning och vandring på 100 mil längs Skåneleden. Man blir mäkta imponerad över vad de gör och glädjs med att de njuter av sin tid i de skånska landskapet.

Komiskt nog hade radio-teamen, denna gång från Värmland stämt träff med oss så vid lunchtid var det vår tur att berätta om hur paddlingen går, vad som sådde fröet och hur Storm (hunden) har anpassat sig till livet som kanothund.

Vi fick en pratstund med P4 Värmland.

Idag har vi paddlat ca 13 km innan vi blev tvungna att ta upp kanoten för fortsatt promenad. Nu börjar kraftverks-rajden på riktigt. Därmed har vi promenerat ca 9 km och kommer att spendera natten på en camping här i Råda. Lyckligtvis kunde vi promenera största delen på den nedlagda järnvägen som numera är omgjord till en asfalterad bilfri väg som är perfekt för cykling, promenad och rullskidor. Den heter Klarälvsbanan och dess sträckning går mellan Karlstad och Hagfors 90 km. Från Hagfors och norrut till Sysslebäck tar Klarälvsleden vid och består av grus och asfalt som lämpar sig för vandring och cykling. Klarälvsleden är totalt 120 km lång.

Skoparkering till badet, eller inför vadet över till sandbanken. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon fortsätter färden och vi kommer att promenera ca 14 km innan vi kan lägga i kanoten för några kilometers paddling till Munkfors.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2

Vyer: 2,5

Lunchstället: 2

Paddlingen: 4 (fin paddling hela vägen till Edebäck)

Lägret: Camping i Råda. Finns badplats här och caféstuga, samt trädklättringsmöjligheter.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 15: Munkebol – Fastnäs, 34,6 km

Lämna en kommentar

Kanske turens varmaste dag. Vi har fått stanna ett par gånger för att bada och svalka oss. Det börjar att kännas riktigt skönt i vattnet så till och med Niclas törs doppa sig. Även Storm har badat mer än tassarna idag.

Vädret har varit mycket fint idag men väl så varmt. Vi fick stanna flera gånger för att svalka oss. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Storm kontrollerar paddeltagen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fram till Branäs har vi nästan varit själva på vattnet, förutom i Femundsmarka och därefter någon enstaka båt med fiskare. Men efter Branäs har vi fått sällskap. Väldigt mycket sällskap. Främst av flottar som bär turister nedströms. Vi tror att vi har passerat cirka ett 40-tal. Ett häftigt koncept på en upplevelse. Att själv få bygga sin flotte och sedan sakta glida i vattnets hastighet nedströms. De flesta verkar njuta, barn som vuxna. Kanske inte så svårt i detta väder.

Älven är välbesökt av alla flottar som stilla glider med strömmen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu har vi slagit upp tältet på Alevi Camping. En charmig camping precis vid älven med egen sandstrand. Här finns både stugor, ställplatser och tältplatser. Fräscha faciliteter och en hel del kringaktiviteter som pingis, boule, kanotuthyrning och lekplats.

Ale i camping ligger väldigt fint längs med Klarälven. Foto: Niclas Bentzer

Vi passade även på att prova några kast. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon har vi siktet inställt på Ekshärad. Där har vi fått massa tips på saker att se och göra!

Ansträgning: 3 (pga värmen)

Lunchstället: 2

Paddlingen: 3 Stilla och platt vatten. Rätt så enformigt men vi är glada att kunna paddla.

Vyer: 2,5

Lägret: 4 Jättefin camping i Fastnäs

Ha det bra!

Linnea

Löpningen dag 26-27: Otippat släktkalas och ny delled påbörjad

Lämna en kommentar

Dag 26: På norra delen av Österlen, mitt ute på landsbygden i naturskön miljö, ligger Lilla Rygården. Där valde vi att lägga en vilodag. Vi har alltså gjort en liten ändring i schemat.

Gården passar bra för oss som springer och vandrar. Förutom sängplats serveras alla måltider i deras charmiga restaurang och café, som innehåller konst, tavlor, samt samisk slöjd och handbroderade kläder från Uganda.

Menyn har ett lokalproducerat och ekologiskt fokus. Gröten till frukosten och renköttet till middagen får en stor tumme upp!

Frukostbuffé är alltid välkommet för att fylla magen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Caféet och restaurangen med en öppen planlösning var en fröjd att få sitta i. Foto: Erika Nilsson-Waara.

På kvällen blev vi även bjudna på släktkalas med smörgås- och gräddtårta. Hur underbart är inte det!?

Charmiga och gamla stenfasader är något som är vanligt i Skåne. Här på Lilla Rygården. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vattenbufflar är ett ovanligare djur att skåda i Skåne. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 27: Med fulltankad kropp är vi redo att ta oss vidare. För att slippa färdas samma sträcka tillbaka till Alunbruket får vi skjuts av snälla Lars-Olov.

I Alunbruket finns Skånes äldsta kaffestuga och den har även fått White-Guide utmärkelse.

Alunbrukets kaffestuga är den äldsta i Skåne. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Sträckan mellan Alunbruket och Agusa låg på ca 9 km. Etappen är fint kuperad och går på stig, där leden tar dig upp på åsryggarna i en härlig bokskog.

Kullarna är bra för oss då vi får en annan variation påmuskelaktiveringen. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Denna dag möter vi konstigt nog fler vandrare än vanligt. Det känns extra kul, då vi hittills tycker en sådan fin vandringsled bör utnyttjas mer.

Dagens sista 16 km blev något slätstrukna; skogsvägar med tryckande sol och inga möjligheter till att fylla på med vatten, men till slut når vi dagens slutdestinationen Brännestad.

Inatt sover vi hos Oscars faster. Att vandra och springa runt hela Skåne ger oss ett perfekt tillfälle att träffa släkt och vänner för att få lite mer kvalitetstid tillsammans.

Man får se sig för var man trampar så man inte träffar dessa små krabatar. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Mysiga och mjuka skogsstigar är alltid uppskattat. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi ses!

/Oscar och Erika

Paddlingen dag 14: Sysslebäck – Munkebol, 35,6 km

Lämna en kommentar

Gårdagens punkterade däck stod överst på listan över saker att göra idag. Gummiverkstan i Sysslebäck öppnade redan 8.00 på morgonen och det fanns slang av rätt dimension! Nu kunde vi andas ut. Den där kanotkärran är ovärderlig. Jag skulle säga att den nästan är viktigare än vår ena paddel. Men som tur är har vi allt fungerande nu. Vi införskaffade även en extra slang för framtida behov. Bra start på dagen!

Spännande besök på Utmarksmuséet. Foto: Linnea Nilsson-Waara

En mindre bra sak som hann hända innan innan vi begav oss var att vattendunken helt plötslig var borta. Niclas hade ställt den utanför toan och när han kom ut var den borta! Niclas gick runt och frågade folk om de hade sett en dunk. När han återvände till mig och Storm på stranden hade han inte hittat den. Förutom dunken har vi bara två flaskor var på totalt ca 1,5 liter. Det är för lite för att klara dricka och matlagning under en dag. Är det något som kan vara lite stressande på tur är det att ha brist på vatten.

Envis som jag är ville jag ta en sista koll – helt plötsligt stod den där. På en stubbe och väntade. Vem som gjort vad känns just nu oviktigt, det viktiga var att vi fick den åter.

Där stod vattendunken och ”väntade”. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi paddlade ett par kilometer nedströms. En bit efter Vingängsjön lade vi till på en liten sandstrand jämte en vit eka. Vi följde stigen ett par hundra meter och hamnade inom kort i Ransby och Utmarksmuseét. Där finns Pilgrimstapeten att beskåda. En 40 meter lång bonad broderad på linneväv med garn av ull. Bonaden skildrar Pilgrimsleden från Hammarö till Nidaros (dagens Trondheim) dit människor vandrade för att besöka Nidarosdomen och Olav den Heliges grav.

Bonaden har broderats av 10 kvinnor från Norra Värmland. Initiativtagare och projektledare för arbetet var Gunnar Svensson. Inspirationen att berätta historien genom en lång bonad kommer från den franska förlagan Bayeuxtapeten som är 70 meter lång och skildrar slaget vid Hastings. Han bor själv inte kvar på orten men det gör dottern Michelle som ofta är på plats och för statistik över antalet besökare. Säsongens dagsrekord ligger på 44 besökare.

Michelle Svensson är dotter till initiativtagaren för Pilgrimstapeten. Michelle vistas ofta på Utmarksmuseét och för bland annat statistik över antalet besökare. Foto: Niclas Bentzer

Pilgrimstapeten finns i denna fina byggnad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bonader är ett fantastiskt sätt att berätta en lång historia. Genom att följa bonaden i rummet rör man sig kronologiskt från Hammarö till Olav den Heliges grav längs Pilgrimsleden genom Klarälvdalen. Bonadens bilder, texter och symboler gör det hela väldigt levande. Vi kände igen flera av platserna då vår resa till stor del sammanfaller med Pilgrimernas, fast åt olika håll. Så för oss blev det också en ”resa i resan”, en möjlighet att minnas och reflektera över vad de senaste dagarna inneburit.

En värmländsk specialitet, mini-moccisar. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Efteråt gick vi på Café Utmarka och åt lunch. Goda piroger med sallad. Till efterrätt smakade vi den lokala specialiteten ”mini-moccisar”. En enportionsvariant av en moccatårta. Ett besök på Utmarksmuseet rekommenderas starkt! Förutom spännande och lärorika utställningar jobbar här en otroligt engagerad, hjälpsam och trevlig personal.

På Café Utmarka träffade vi också Ingemar ”Snuppe” Dahlström. Han har bott i Ransby hela sitt liv och känner platsen väl. Han har själv paddlat till Karlstad flera gånger. ”Snuppe” tipsade om naturcampingen vid Munkebol. Och tack vare ”Snuppe” ligger vi nu här i tältet på en vacker plats intill Klarälven. Det finns flera vindskydd, dass och möjlighet att fylla på dricksvatten.

Vacker naturcamping i Munkebol. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Campingen ligger alldeles intill Klarälven. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Själva paddlingen idag har mestadels bestått av platt vatten på en lugn älv. Några små ”stryk” innan Vingängssjön. Landskapsbilden har förändrat sedan igår. Klarälvdalens dalgång har breddat upp sig och botten består nu av sand istället för av sten som tidigare. I det låga vattnet blottar sig sandbankar och det är inte svårt att hitta sin egna privata badstrand. När vi passerade Branäs fick vi också se ett vanligt fenomen på denna del av Klarälven, flottarna som förflyttar turister söderut i vattnets hastighet. En rofylld semester för den som söker lugnet.

På denna sträcka såg vi flertalet flottar glida med strömmen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Ansträngning: 2

Vyer: 3

Lunchstället: 4, jättegod pirog och efterrätt på Utmarks caféet

Paddlingen: 4, jättefin i lugnt och platt vatten. Vi höll en fart på ca 7 km/h

Lägret: 4, superfin naturcamping i Munkebol

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 13: Höljes – Sysslebäck, 30,6 km

2 kommentarer

Idag inträffade det som vi har bävat för under hela turen. Morgonen började bra. Vi vaknade upp i stugan på Höljes camping och åt en lyxigare frukost än genomsnittet tack vare Eva och Bernt. Vädret kändes skönt med lätta moln som gjorde att solen kändes mindre het än de senaste dagarna.

Räddarna i nöden, Bernt och Eva ser till att vi får luft i hjulet till kanotkärran. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi gjorde en halvleksintervju med P4 Västerbotten och berättade hur det går för oss på turen. Intervjun kan du höra genom att klicka här.

Detta var en ny upplevelse vad gäller väder. Regn har vi knappt sett på hela turen.

Vad var det då som vi hade bävat för och som hände imorse? Jo. Efter ca 800 metets promenad med kanotkärran tyckte vi att den gick tyngre att dra och att ena hjulet såg ut att ha lite luft. Mycket riktigt var det punktering. Ajaj! Men Bernt, som har jobbat på Clas Ohlsson, har många bra grejer. Bland annat hade han med sig en starthjälp till bilar som också var utrustad med USB uttag för att ladda diverse saker, lampa och en luftpump med bilventil. Så vi plockade raskt av det platta hjulet från kanotkärra och småsprang åter till campingen. Tack vare Bernt fylldes däcket åter med luft och nu var det bara att hålla tummarna att det inte var helt punka. Tyvärr var så fallet.

Inte nog med att däcket var på upphällningen så hade även regnet börjat ösa ner. För första gången på turen fick vi nyttja regnkläder.

Däcket höll luften ett par kilometer om vi småsprang. Vi kände oss som militärer som springer med tunga ryggsäckar och var ute på övning. Eva och Bernt agerade följebil de 8 km vi behövde promenera/springa och med jämna mellanrum fick de pumpa i luft för att däcket skulle hålla. Hur vi skulle ha löst detta utan deras hjälp vet jag inte. Stort tack för all hjälp!

Vackra vyer på paddlingen längs Klarälven. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Paddlingen från söder om Strängforsarna och till Sysslebäck var superfin. Några hanterbara forsar stötte vi på, men inget som inte var paddlingsbart. Ganska bra fart på vattnet här i norra delen av Klarälven då terrängen tappar en del höjd. Dalgången är ganska trång och bergen reser dig på båda sidorna om vattnet. Det är vackert!

Efter hand avtog regnet och vi fick stanna till och klä av oss. Direkt när solen kommer fram blir det otroligt hett. Nästan så att det regn som kom åter hinner dunstas innan det hinner komma växter och djur till godo.

Väl framme i Sysslebäck bokade vi in oss i en stuga på Sysslebäck fiskecamping och stugby. Fräsch och naturskön camping precis vid älven. Massor av aktiviteter som fiske, bad, pingis och minigolf. Perfekt för barnfamiljen. Under dagen har det regnat och det känns skönt att få komma in och torka, samt slippa knotten på kvällen.

Campingen är superfin. Här finns allt från olika aktiviteter till att du kan beställa nybakt bröd till frukost. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Minigolf finns att spela på campingen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Hyra kanoter. Foto: Linnea Nilsson-Waara

I Sysslebäck finns Naturpralinen. Där avnjöt vi hemmagjord glass. Nougat, lakrits och pina colada var riktiga höjdare. Även pralinerna var otroligt goda. Atmosfären var ”hemma hos”. Råvarorna lokala och ekologiska. Bland annat hade hjortron plockats för ett par dagar sedan för att säkra framtida godsaker. Även vinbär och hallon som används i produktionen plockas på hemmaplan.

Niclas hittar till Naturpralinen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det finns mycket att välja på; allt från hemmagjord glass till praliner.

På kvällen hade vi bokat bord på Nedergårdens vilt och natur. Även där är det fokus på lokalproducerad mat. På menyn finns älg, hjort, lamm, nöt, fisk och vegetariska alternativ. Vi värmde upp med en plocktallrik med rökt älg, lammkorv, parmaskinka och knäckebröd bakat av ”damen där borta”. Till varmrätt blev det varsin burgare. Jag beställde hjortburgaren ”Deer Wärmland” medan Niclas körde på älgburgare. Fantastiskt gott! Som ofta sker på mindre orter, mer sällan i större städer enligt min uppfattning, hamnade vi i trevligt samtal med bordsgrannarna. Tiden flög iväg och plötsligt har solen trillat ner bakom Karlsåsens kam.

Riktigt god och vällagad mat på Nedergårdens vilt och natur. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Sammanfattningsvis har Sysslebäck varit en otroligt positiv överraskning. Ett ställe jag inte ens visste att jag ville åka till kan jag nu utan problem tänka mig att återvända till. Med eller utan kanot.

Ansträngning: 3

Vyer: 3

Lunchställe: Åt sen frukost så vi pausade enbart för fika.

Lägret: Jättefin camping i Sysslebäck.

Paddlingen: 5! Superfin söder om Strängforsarna till Sysslebäck.

Ha det bra!

Linnea

Stenshuvud nationalpark

1 kommentar

”Mångfaldens pärla på Österlen.” Så lyder texten i informationsbladet om den lilla nationalparken som ligger allra längst Österut på den Skånska kustremsan. Och varför kallas den egentligen för Stenshuvud? Häng med så får ni veta mer.

Stenshuvud ligger i Simrishamns kommun och är en av två nationalparker i Skåne. Den är 400 hektar stor, varav cirka 80 hektar är hav.

Vid Rörums entré till Stenshuvud nationalpark. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Gårdagens besök gjorde jag och Oscar i löpmundering. Det fyllde två syften. Dels ingår den i vår Nationalparksresa och dels i vårt pågående sommaräventyr, som handlar om att springa hela Skåneleden i ett och samma svep. Skåneleden ringlar sig nämligen genom nationalparken. Det tackar vi för.

Oscar och Erika besöker nationalparken Stenshuvud i samband med deras löpprojekt längs Skåneleden.

Vi tog oss in från södra sidans entré via Rörum. På vägen mot Naturum möttes vi av betande djur, torrängar, bokskog och skogar med robusta klätterväxter som gav oss en känsla av tropiken.

Robusta klätterväxter runt träden ger en tropisk känsla. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Miljön övergår i bokskog. Foto: Erika Nilsson-Waara.

I Naturum kan du lära dig mer om alla djur och nationalparken. Personalen är behjälpliga med att ge tips på vad du bör se och göra i parken. Vi blev absolut rekommenderade att besöka de tre utkiksplatserna eller Stens huvuden; det södra, det östra och det norra.

I Naturum får du svar på det mesta om nationalparken. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Det finns mycket att titta på. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Terrängen till huvudena var något steniga och förhållandevis branta, men rätt så lättvandrade. Från det östra huvudet fick du en underbar havsutsikt medan vi skymtade kopiösa mängder med gröna trädtoppar från den norra toppen, som också är den högsta med sina 97 höjdmeter över havet. Den norra blev vår favorit.

Stens tre huvuden; det norra, östra och södra. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Oscar på det södra huvudet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Erika på det östra huvudet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Erika på det norra huvudet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

När vi närmade oss Hälleviks entré/utgång på den norra sidan av parken skedde snabbt en radikal förändring från alkärr till mystisk barrskog. Vi fick känslan av att befinna oss i Ronja Rövardotters hemskogar.

Vacker barrskog i slutet av nationalparken. Foto: Erika Nilsson-Waara.

En rogivande naturupplevelse i vacker skog. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Nationalparken är rätt liten till ytan om man jämför med andra parker i Sverige. Just därför är det så häftigt att så mycket ryms på denna lilla yta. Den variationsrika miljön har uppkommit genom människans nyttjande av området. Namnet härstammar från benämningen av en hög sten. Enligt sägen har jätten Sten en ingång till sin bostad genom en av huvudenas branter.

Nationalparken passar ypperligt för dig som vill känna på en stor variation av natur och djurliv. Du behöver inte gå långt för att se mycket. Det enda som vi inte kunde hitta var fjällmiljö, vilket har sin naturliga förklaring. Utsiktsposterna på huvudena bör du även besöka för att se vackra Östersjön och den mäktiga skogen från ett ovan perspektiv.

Läs gärna mer på www.sverigesnationalparker.se där en del av denna information är hämtad.

Tack från oss!

/Erika och Oscar

Paddlingen dag 12: Lutnes- Höljes 24,3 km

Lämna en kommentar

En farhåga vi har haft inför denna tur och fortfarande är kallas för mygg och knott. De där små hemska rackarna som biter så hårt att det svider till på huden. Du blir inte av med dem hur du än gör. De är immuna mot myggmedel, ibland ser man dem t.o.m ta en uppfriskande simtur i myggmedlet som är insmort på din kropp. Hur som… denna morgon inleddes med knott-party och vi skippade helt enkelt att äta frukost.

Morgonens sena frukost på Långflons köpcenter satt väldigt fint i magen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Istället packade vi ihop så fort som möjligt och gick vidare med siktet inställt på Långflons köpcentrum. Promenaden var nödvändig för att komma förbi Lutnes kraftverk.

Linnea och Storm vid riksröset mellan Norge och Sverige. Foto: Niclas Bentzer

Väl framme i Långflon lyxade vi till det med en räkmacke-frukost och så hämtade vi ut vår andra depålåda som vi tidigare hade sänt ut med Bussgods. Tack till Långflons köpcentrum som tagit emot och förvarat den!

Bra tips på ställen att besöka

Vi passade även på att gå igenom alla bra tips vi har fått på ställen att besöka längs Klarälven. Responsen har varit otroligt stor och vi inser att tiden inte kommer att räcka till för att uppleva allt Klarälven har att erbjuda. Därmed har vi en god anledning för att återvända!

Äntligen i Värmland. Vi är förväntansfulla över alla platser vi kommer att besöka. Foto: Niclas Bentzer

Från Långflon paddlade vi in i Höljessjön. Denna sjö har inte funnits tidigare utan kommit till av att kraftverket har bildats. Eftersom det råder torka och lågvatten kunde vi se en husgrund och massvis med stubbar som avslöjade att det tidigare har varit bebyggelse och skog där sjön nu ligger.

Spännande paddling över sjön Höljes. Här har tidigare varit skog och spår av husgrund syns. Foto: Niclas Bentzer

En husgrund kommer fram i lågvattnet. Foto: Niclas Bentzer

Efter 8,5 km paddling började vi att se den gigantiska Höljesdammen, som har sitt utsläpp ca 4 km söder om dammen. Ordinarie strömfåra låg torr. Här blev det naturligtvis promenad med kanotkärran i ca 8 km tills vi nådde Höljes.

Ikväll spenderar vi natten på campingen och har fått trevligt besök av Niclas faster Eva och farbror Bernt. Vi har blivit bortskämda med middag, god dryck och boende i stuga. Vilken lyx! Stort tack!

Imorgon fortsätter färden med siktet inställt på Sysslebäck.

Höljes kraftverk är en gigantisk damm. Den tappar mycket fallhöjd. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Ansträngning: 3

Vyer: 2

Lunchställe: blev sen frulle så vi skippade lunchen

Paddlingen: 2, mycket promenad pga kraftverken. Då vi väl kunde paddla så var det fin paddling över Höljessjön

Lägret: Vi bor på Höljes camping. Väldigt fin och enkel camping med det man behöver.

Ha det bra!

Linnea

Löpningen dag 22-23: En av Sveriges mest fantastiska stränder

Lämna en kommentar

Igår hade vi vilodag på STF Backåkra Vandrarhem. Det behövde våra sargade kroppar. Massage, töjning, tvättning och påfyllning med mat var det primära syftet med dagen.

Vi passade även på att besöka Dag Hammarskjölds gård. Där satt vi en stund vid hans minnesplats för att känna på vindarna och doften av havet.

På vilodagen besökte vi Dag Hammarskjölds gård. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Dag Hammarskjölds minnesplats. Foto: Erika Nilsson-Waara.

En av Sveriges finaste stränder

Idag gjorde vi 25 km mellan Backåkra och Brantevik. Den största delen går på stranden längs med havet. Vi gick även genom Sandhammarens naturreservat, som troligen är en av Sveriges bästa sandstränder. Sanden har dock en förmåga att ta sig in i både skor och strumpor så på de mjukare partierna gick vi upp mot skogen för att lättare ta oss framåt.

En av Sveriges finaste stränder. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Lunchstoppet gjorde vi på en fiskrestaurang i Skillinge. Dagens fångst är en delikatess.

Dagens havsfångst serveras i Skillinge. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vacker blandning mellan stenar och gräs intill havet söder om Brantevik. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Hemma vid havet

Nu vi befinner vi oss i Brantevik på Brantevik/Råkulle STF Vandrarhem. Byn är pittoresk och kulturell med några restauranger att tillgå för oss som behöver mycket mat.

När vi kliver in på vandrarhemmet får vi direkt känslan av att komma hem. Förutom gården och inredningen är det värdparet Sussi och Hans som ger oss den känslan. De välkomnar oss med öppna armar och vi sitter länge bara för att pratas vid. Vandrarhemmet fungerar även utmärkt som ett basecamp mitt på Österlen, när du vill besöka turistattraktionerna Ales Stenar, Glimmingehus och nationalparken Stenshuvud.

Framme i Brantevik efter dagens 25:a. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Hans och Sussi. Vilket föredömligt värdpar! Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Skön avkoppling framför VM-matchen mellan Frankrike och Belgien.

Imorgon beger vi oss i riktning mot just Stenshuvud med Kivik som mål. Då kan vi också bocka av ytterligare en nationalpark i vår Nationalparksresa.

Vi ses!

/Erika och Oscar