Paddlingen dag 21. Karlstad – Skoghall, 9,6 km

21 juli, 201821 juli, 2018Lämna en kommentar

Först tänkte vi inte paddla alls idag. Planen var att stanna i Karlstad och vänta in mina svärföräldrar. De kommer med kajaker och tillbehör samt tar Storm med hem. Hans resa slutar här innan vi påbörjar Vänern. Det är svårt att rymma en 25-kilos hund i en havskajak.

Framme i Karlstad och genomfört vår sista etapp i kanadensaren. Och sista för denna tur med Storm. Foto: Amanda Thorén

Vädret var fint så framåt 10-tiden tänkte vi att sträckan till Forshaga kunde vi göra innan två av våra största supportrar skulle anlända.

Så efter en lugn morgon, go frukost på Solakoop B&B, bad och lunch på stan packade vi ihop och paddlade iväg.

Det verkar som att alla Karlstadbor badar utomhus idag. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Eftersom att vi har hund är det inte alltid enkelt att hitta boende i städer. Det blir inte enklare i en stad där Boule-SM pågår som det gör i Karlstad just nu. I Forshaga blev vi tipsade om Solakoop B&B. På väg från Forshaga slog jag en pling till vandrarhemmet men inga rum för hund fanns tillgängliga. Jag frågade om tips på andra alternativ. Bosse på andra änden av telefonen föreslog då att vi kunde få sätta upp tältet i deras trädgård. Det tackade vi ja till! När vi kom blev vi direkt erbjudna dusch, handdukar, tvättmaskin och frukost.

Solakoop B&B har underlättat turen för oss. Tusen tack till Bosse med personal! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bosse gillar också att paddla och gav oss bra tips inför den fortsatta färden. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Från en situation som såg rätt hopplös ut för oss förändrades den helt tack vare Bosses fantastiska värdskap och vilja att hjälpa till. Det är vi otroligt tacksamma för.

Precis när vi paddlade igenom centrala Karlstad, i höjd med Stadshotellet, ringde Nya Wermlands Tidning och undrade om vi kunde träffas. Vi bestämde träff på nästa sandbank 100 meter nedströms. Det blev en kul pratstund.

I Karlstad delar Klarälven sig och bildar ett deltalandskap. Paddlingen mot Vänern genom Skoghallsådran, som vi valt, var fin och enkel. Först genom centrala staden, sedan lite villakvarter innan det blev skog. Vi mötte en del fritidsbåtar. Ett par hundra meter innan Vänern lade vi till i en småbåtshamn. Där träffade vi Mats och Kia för vidare färd mot helgens boende.

Två av våra största supportrar på plats i Karlstad. Film: Linnea Nilsson-Waara

Nu har vi paddlat strax över 50 mil och enligt beräkningar återstår cirka 25. Det känns som att första halvleken av två är klar. I den andra halvleken blir det kajak istället för kanadensare. Nya utmaningar väntar. Men först en vilodag imorgon så paddlar vi vidare på söndag. Men då utan vår Storm.

Nya farkoster på plats. Kajaktiv i Dala-Floda med James i spetsen ser till att vi har rätt utrustning för resterande del av Nordens längsta vattenväg. Bland annat ska Vänern korsas. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Skattning 1-5:

Ansträngning: 1

Vyer: 3,5

Lunchstället: 3,5 (inne på Scandic med god mat och efterrätt)

Paddlingen: 4, väldigt mysig paddling genom Karlstad.

Lägret: Övernattar på camping utanför Karlstad.

Ha det bra!

Linnea

Löpningen dag 32-33: Skånes Grand Canyon

20 juli, 201820 juli, 2018Lämna en kommentar

Dag 32: Jularp-Röstånga, 28 km

Vi lämnar ett molnigt och svalt Jularp för att bege oss vidare västerut. Oscars feberfrossa släppte under natten för att istället bytas ut mot huvudvärk, nack- och ryggont.

Vi märker ganska snabbt att löpning blir helt uteslutet idag, eftersom det guppar i huvudet för varje steg han tar. Ju närmare Röstånga vi kommer desto mer kuperat blir det. Ljusglimtarna på denna sträcka är Natthall med dess utsikt över Rönne Å, samt bokskogen omkring Jällatorpet.

Krispigt och färgsprakande i naturen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

I rampljuset. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Svarta svanar i Skåne. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Tack Edith och Niclas för de goda lunchkorvarna! Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Ljuvligt pari närmare Röstånga. Foto: Erika Nilsson-Waara.

En enastående utsikt från Natthall över paddlarna på Rönne Å. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Tilltugg längs vägen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Natten spenderar vi på Röstånga Gästgivaregård, som ligger alldeles intill Skåneleden. I byns matvarubutik passade vi även på att komplettera med bars och nötter inför morgondagen.

Dagens etapp gick till Röstånga Gästgivaregård. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Det märks att Gästgivaregården har anor från 1647. Atmosfären är både trivsam och gammeldags med olika detaljer som sätter sin säregna prägel på varje rum. Enligt tradition serveras gås och svartsoppa under jul, vilket tydligen är ganska känt i trakterna. Vi hoppas få uppleva det i framtiden.

Rejäl frukost före avfärd mot Klåveröd. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi hoppas återkomma för den traditionsenliga gåsmiddagen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 33: Röstånga-Klåveröd, 18 km

Det känns lite som att kliva in i en modifierad värld av Narnia med en touch av Grand Canyon. Tiden känns stilla och civilisationen långt borta. En flock rådjur med dess kid travar elegant uppför de lövbeklädda branterna. Den sägenomspunna och bottenlösa Odensjöns kolsvarta utseende vittnar om mystik.

Bakom träden hittar vi den lilla Odensjön med ett imponerande djup på hela 21 meter. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Det är nu andra gången som våra fötter träder in i Söderåsens nationalpark. Senast var för 1,5 år sedan tillsammans med Linnea, som en del i vår Nationalparksresa. Det blogginlägget hittar du HÄR!

All anledning att vara glad när vi entrar Söderåsens nationalpark.

Om du trodde att Skåne bara var platt kommer Söderåsen att ge dig helt nya insikter. Här möts du av vida utsikter över djupa sprickdalar, mäktiga rasbranter och porlande vattenbäckar. Den dramatiska naturen uppstod på dinosauriernas tid när kontinentalplattorna kraftigt kolliderade med varandra.

Fötterna trivs på detta underlag. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Här kan man stå länge.

En sten finns alltid lättIllgänglig för rumpan att vila på. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skåneleden tar oss fram på höjder blandat med dalgångar och det finns även rikligt med lokala slingor att välja på för dig som vill uppleva ännu mer. Idag hade vi medvetet valt att göra en kortare etapp på 18 km, eftersom vi ville ge mer utrymme till att stanna upp och njuta av nationalparken innan vi anlände till Klåveröds vandrarhem och café, där vi nu spenderar natten.

Mitt på åsen hittar vi Klåveröds vandrarhem och café. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Väl framme välkomnas vi hjärtligt av Marie, Lars och deras dotter Hanna. Familjen brinner för rörelse i naturen med en särskilt förkärlek till mountainbiking. Deras visioner och drömmar handlar om att uppmuntra fler till att möta och upptäcka naturen via rörelse och aktivitet i alla dess former. Vi blir otroligt glada av pratstunden och känner att vi har träffat likasinnade.

Oscar välkomnas av Hanna i caféet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Oscar tillagar spagetti och köttfärssås, som får 5 av 5 möjliga tomater. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Röstånga och Klåveröd är två fenomenala utgångspunkter för att uppleva vackra Söderåsen från olika håll.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Paddlingen dag 20: Forshaga – Karlstad, 20 km

19 juli, 2018Lämna en kommentar

Det är en märklig känsla att glida in i Karlstad. Nu har vi så gott som paddlat hela Klarälven. Det känns som att vi har uppnått ett delmål på Nordens längsta vattenväg.

Idag fick vi se en bäver!!! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det var egentligen bara på ett ställe vi inte kunde paddla (Strängforsarna) då vi blivit avrådda att göra det och fick därmed promenera förbi, annars har hela älven varit superfin att paddla. Kraftverken går såklart inte att ta sig förbi annat än att rulla på kärra. Men där kunde vi följa den populära asfalterade bilfria Klarälvsbanan.

Ett känt landmärke i Karlstad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag tog vi oss från Forshaga och 20 km till Karlstad. Detta var även Storms sista dag i kanoten (eventuellt kan det bli en kortis imorgon för att ta oss ner till Skoghall). Därefter kommer Niclas föräldrar och möter upp oss med nya farkoster/kajaker som de har hämtat i Dala-Floda och stannar i två nätter så att vi får umgås. På söndag åker Storm hemåt med dem och vi tar oss an Vänern.

Framme i Karlstad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

På listan över ställen att besöka i Karlstad är Lerin museet, ett bageri som har roligt gott surdegsbröd och säkert en massa annat.

Nu bor vi på ett vandrarhem intill Klarälven som har service utöver det vanliga. Fantastisk personal som lät oss tälta i deras trädgård trots att de inte har tältplatser. Vi hade annars bott inne hos dem, men pga att Storm är med så gick det inte. Inte alla ställen man kommer till har hundrum.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2 (mulet idag :))

Vyer: 2,5

Paddlingen: 4, lugnt och stilla vatten.

Lägret: Superfint boende och trevlig personal på vandrarhemmet intill Klarälven.

Ha det bra!

/Linnea

Paddlingen dag 19: Ransätern – Forshaga 37 km

19 juli, 201818 juli, 2018Lämna en kommentar

De var elva när vi började. Nu är alla passerade. Inget vattenkraftverk ligger längre mellan oss och Vänern. Känns skönt.

Nedanför Deje kraftverk skådar vi sådana pelare i Klarälven. Undra vad dessa har haft för funktion. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Värmen har varit påtaglig även idag. Men himlen har varit täckt av moln så den starkaste hettan från solen har uteblivit.

Här nere i Klarälvens södra del har älven nu rätat ut sig. Meanderbågarna är färre och även de fina sandstränderna som fanns i innerkurvorna och som tidigare inbjöd till stopp och dopp blir allt färre. Nu är det mestadels tät skog eller brukad jord som utgör strandkant.

Vi kan varmt rekommendera deras varmrökta Gustavalax med färsk potatissallad och hjortroncremé.

Strax efter ettiden kom vi till Deje. Vi plockade upp på östra sidan precis vid cykel- och gångbron. Vi fick hjälp av en trevlig man som bodde precis jämte älven att lyfta upp kanoten. I Deje har vi från flera håll blivit tipsade om att besöka Gamla Kraftverket. Förr en viktig del i Värmlands produktion av elkraft. Idag en viktig del av kulturtrkraften. Konstutställningar, musikscen, stand-up och så vidare, allt ryms. Vi började med lunch på café Culinarum och gick sen på konstrunda med kända och mindre kända konstnärer. Carolina Gynning och Peter Wahlbäck var två som ställde ut sina verk.

Den gamla kraftstationen har verkligen kommit till användning för konstutställningar och mysiga miljöer. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Konstutställningarna i all ära. Många fina verk som berör. Men miljön de exponeras i var speciell. En gammal kraftstation där de gamla generatorerna fanns kvar. 17 meters höjd med traversen hängandes i taket och allmän industrikänsla parade sig väl med färgglada tavlor, keramikhundar och människostora figurer i smält plast. Vi kan varmt rekommendera ett besök!

Även hundar fick följa med på besök. Storm bekantade sig med några som redan var där. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vid 17-tiden paddlade vi vidare för att ta oss ytterligare 12 km till Forshaga. Nu har vi bra läge att nå Karlstad redan imorgon.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 2,5

Lunchplatsen: 4! Från caféet vid gamla kraftstationen.

Paddlingen: 4. Bra. Samma lugna som tidigare dagar.

Lägret: Mysig camping i Forshaga som vi tältar på.

Ha det bra!

Linnea

Löpningen dag 30-31: Bo i en grotta

18 juli, 201818 juli, 2018Lämna en kommentar

Dag 30: Ibland har man dagar där energin är låg och så var det igår. Oscar kampades med ihållande huvudvärk och stegen kändes stundtals blytunga.

Vi beräknade även fel på distansen. Istället för dryga 20 km från Ekholmsrasten till Jularp slutade den på 30 km. Det är bara att gilla läget.

På morgonen hade vi besök från radioreportern Jack Lantz på P4 Malmöhus. Han traskade med oss en bit. Radioprogrammet handlade om att kora Skånes finaste plats och det blev samtidigt radiopremiär för Oscar.

Jack från P4 Malmöhus slår följe en bit.

Vi bär våra löparryggsäckar medan Jack bär sin radioryggsäck. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Sträckan hade varierat underlag med allt från bokskog och lövstig till grusväg med öppen himmel. Vädret var mulet men fortfarande varmt och enormt kvavt. Det fanns inga matställen längs vägen så lunchen fick bli färdmacka. Vi fick även slut på vatten de sista kilometrarna.

Rotigt och kuperat. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Färdmacka till lunch. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Trötta ben på fin grön mossa. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 31: Tro det eller ej! Idag vaknade vi till ljudet av regndroppar. Det är det första ihållande regnet sedan starten i mitten av juni. Skåne behöver detta!

Natten har varit tuff för Oscar. Han har frekvent hostat och harklat. Igår somnade han troligen med feber. Idag mår han bättre och därför känns dagens vila särskilt bra.

Ett av våra absoluta delmål längs vägen har varit att bo på Grottbyns camping. Varför? Jo… Grottbyn består nämligen inte bara av camping och stugor. Såsom namnet antyder kan man verkligen bo i en grotta! För oss känns det unikt och oss veterligen finns det ingen annan likande plats i Sverige. Rätta oss gärna om vi har missat något.

Grottor, en del av Grottbyns camping.Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi bor i grottan Gandalf. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Det är nästan som att kliva in i en saga långt tillbaka i tiden. Byn ger en känsla av ett Hobbiton på Nya Zeeland i kombination med Stenåldern och Vikingatiden. Grottorna har namngivits efter de olika karaktärerna i Sagan om ringen. I grottaken finns inristade röda målningar av dåtidens vilda djur. Bara det är ett konstverk. Annan kuriosa är att vi sover i komposterbara sängkläder.

Frukost i Grottan. Notera de röda inristade målningarna i taket. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Trevlig pratstund med Emma och Eleonor på Grottbyn. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Grottbyn ligger i nära anslutning till Skånes djurpark och den passade vi på besöka idag. Tydligen har regnet bidragit till att fler djur än vanligt orkar sig fram, vilket gjorde att vi kunde se de flesta av djuren.

Vissa dagar kan vi starkt identifiera oss med denna filur. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Imorgon fortsätter vi mot Röstånga, förhoppningsvis med återfunna och nya krafter.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Paddlingen dag 18: Råda – Ransäter, 40,8 km

17 juli, 2018Lämna en kommentar

Värmeböljan fortsätter och eftersom vi är utomhus hela dagarna känns det hur värmen tar på orken. Storm kämpar på och vi tar regelbundna pauser för att (tvinga) honom till bad och dricka.

Idag gick vi från Råda och 15 km längs Klarälvsbanan. Sicken lyx att få ha en 90 km sammanhängande asfalterad bilfri väg att färdas på. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Klarälvsbanan är tydligt skyltad och lätt att följa. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag avverkade vi en etapp på nästan 41 km varav 15 km bestod av promenad längs den fantastiska Klarälvsbanan. På vår väg mötte vi två cyklister som ofta var ute och cyklade på leden. Förr brukade de cykla in till Karlstad, äta och dricka gott för att sedan ta bussen tillbaka, men numera är det svårt då bussarna (tydligen) inte tillåtet cyklar. Därmed gör de numera kortare turer för att kunna avsluta turen hemmavid.

Vi mötte ett Olle och Marit som var ute på cykeltur. De färdas ofta längs Klarälvsbanan. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nästa ställe att besöka blev Munkfors bruk. Här hade vi fått tips av flertalet värmlänningar att besöka Fröken Ruts café. Och så blev det. Denna dag blev det kall läsk och glass på menyn. Vi passade även på att kolla in den gamla brandstationen som uppvisade olika typer av släckare från olika årtal. Vi hade kunnat stanna mycket längre på detta ställe då både miljön och atmosfären år supermysig att vistas i likväl som alla intressanta museum som finns att besöka. Inte att förglömma Lars Lerins hemviste.

Niclas handlar glass och kall dricka från Fröken Ruts café. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Munkfors bruk med omnejd är väl värt ett besök. Fröken Ruts café finns i byggnaden. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Välkommen in till toaletten som var formen av ett utedass! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Brandstationen var intressant att besöka och se alla olika vattensläckare som har funnits genom åren. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Från Munkfors fortsatte färden vidare mot Ransäter. På var och varannan strand såg vi människor som badade och solade trots att klockan blivit efter sex. Närmare Ransäter såg vi plötsligt flera människor som var i vattnet och badade med sina hästar. Det såg väldigt inbjudande ut, både för djuren och människorna. Målet för dagen var just Ransäter där vi hade fått tipset att bo på campingen som ligger alldeles intill Klarälven. Mycket fint ställe.

Detta ser inbjudande ut för både häst och människor. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon siktar vi på att ta oss till Deje och titta på den Gamla kraftstationen.

Skattning 1-5:

Ansträngning 3,5

Vyer: 2,5

Lunchstället: 3

Paddlingen: 3, promenad ca 15 km från Råda innan ilägg av kanot.

Därefter fin paddling till Munkfors och sedan lyft förbi kraftverket.

Lägret: Bor på Storängarnas camping i Ransäter.

Ha det bra.

Linnea

Paddlingen dag 17: Ekshärad – Råda, 21 km

16 juli, 2018Lämna en kommentar

Efter en lugn och skön morgon med inmundigande av en riktig frukost på Sun dance ranch fortsatte vi att paddla söderut längs Klarälven. Vädret fortsätter att visa sig från sin bästa sida. Samtidigt läser vi om att det råder skogsbränder på flera håll i Sverige och förfaras över den torka som råder. Måtte det snart vända och börja regna (önskvärt är regn på natten och solsken på dagen)!

Gott med riktig frukost. Vanligtvis äter vi våra ”påsfrukostar” som är enkla och fungerar bra. Men ibland är det gott med en riktig frukost och riktigt kaffe. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Klockan 9.45 rattade vi in P4 Norrbotten för att höra Erika och Oscar berätta om deras löpning och vandring på 100 mil längs Skåneleden. Man blir mäkta imponerad över vad de gör och glädjs med att de njuter av sin tid i de skånska landskapet.

Komiskt nog hade radio-teamen, denna gång från Värmland stämt träff med oss så vid lunchtid var det vår tur att berätta om hur paddlingen går, vad som sådde fröet och hur Storm (hunden) har anpassat sig till livet som kanothund.

Vi fick en pratstund med P4 Värmland.

Idag har vi paddlat ca 13 km innan vi blev tvungna att ta upp kanoten för fortsatt promenad. Nu börjar kraftverks-rajden på riktigt. Därmed har vi promenerat ca 9 km och kommer att spendera natten på en camping här i Råda. Lyckligtvis kunde vi promenera största delen på den nedlagda järnvägen som numera är omgjord till en asfalterad bilfri väg som är perfekt för cykling, promenad och rullskidor. Den heter Klarälvsbanan och dess sträckning går mellan Karlstad och Hagfors 90 km. Från Hagfors och norrut till Sysslebäck tar Klarälvsleden vid och består av grus och asfalt som lämpar sig för vandring och cykling. Klarälvsleden är totalt 120 km lång.

Skoparkering till badet, eller inför vadet över till sandbanken. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon fortsätter färden och vi kommer att promenera ca 14 km innan vi kan lägga i kanoten för några kilometers paddling till Munkfors.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2

Vyer: 2,5

Lunchstället: 2

Paddlingen: 4 (fin paddling hela vägen till Edebäck)

Lägret: Camping i Råda. Finns badplats här och caféstuga, samt trädklättringsmöjligheter.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 16: Fastnäs – Ekshärad, 26 km

16 juli, 201816 juli, 2018Lämna en kommentar

Idag har vi paddlat i den del av Klarälven som mest förtjänar epitetet ”meander-paradiset”. Meander eller meanderlopp är benämningen på en flodådra som slingrar sig fram i ett flackt landskap. Fenomenet uppstår genom att vattnet ständigt eroderar (nöter ner och förflyttar jorden) ner marken i ytterkurvorna samtidigt som det sker sedimentation i innerkurvorna dit jordmassor förflyttas och blir kvar.

Här kan skymtas en form av meanderbåge. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Kurvorna som bildas kallas meanderslingor och landmassan som omges av en slinga kallas meandernäs. Ibland är meanderslingorna så snäva att det känns som att man nästa ska möta sig själv och det är svårt att hålla rätt på väderstreck. Solen vandrar runt en åt alla håll. Bra för solbrännan. Även om kurvorna gör att hela sträckan blir längre så innebär dem en mental lättnad. Hade det bara varit en enda lång raksträcka så långt ögat når hade det blivit jobbigt.

Den vackra kyrkan i Ekshärad. Foto: Linnea Nilsson-WaaraDe utmärkande gravkorsen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Efter ca 20 kilometers paddling anlände vi i Ekshärad. Eller ”Exär”som det benämns lokalt. Vi har fått flera tips om saker att kolla in. Vi började med att promenera till kyrkan som ligger mitt i samhället. En vacker träkyrka i korsmodell som är timrad och täckt med spån. Unikt för kyrkogården som omgärdar byggnaden är att många gravar har smyckats med gravkors i järn istället för monument i sten. Korsen är utformade som livsträd och har löst hängande löv. Gravkorsen har en lång tradition och går att finna så långt tillbaka som 1700-talet och används än idag.

Hantverksgatan i Ekshärad har fint hantverk att visa upp och till försäljning. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Norr om kyrkan finns de gamla kyrkstallarna bevarade och restaurerade. Små rödfärgade timmerstugor som ursprungligen nyttjades som hästgarage av kyrkans besökare. Där bedrivs idag hantverksarbete som säljs under sommaren i en traditionell hantverksgata.

Nödvändiga bad är bra. Även för en hund. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Efter lunch på Ica Indianen, där två gamla kollegor från Grövelsjön som nu jobbar på Vildmark i Värmland träffades på, gick vi åter till den parkerade kanoten på östra sidan älven. Vi tog ett nödvändigt bad innan vidare färd söderut.

Sun dance ranch. Jättemysigt ställe i Ekshärad. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Slutdestination för dagen var Sun Dance Ranch söder om Ekshärad. En hästgård med westerninriktning som drivs av Anita och Anders. I en hage invid älven står ett tiotal hästar och betar fridfullt. Från gårdsplanen och hagen invid stallet stiger dammet mot himlen när hovar och fötter rör upp partiklar. En uteservering som är inramad av ett staket gränsar i andra ändan till en byggnad med texten Saloon ovanför. Fattas bara en sådan där torkad buske som blåser förbi, som det alltid gör i västernfilmer med Clintan. Western är det genomgående temat på hela gården och det är så bra gjort att vi direkt får känslan av att vi lämnar Värmland och förflyttas i tid och rum.

På Sun dance ranch finns 20 hästar, boende och mat samt massvis med andra aktiviteter. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Inne i saloonen träffar vi på Anita som tar oss med på en rundtur på gården och berättar engagerat om allt som finns, hur det har utvecklats över tid och om framtidens planer. Hunden Sioux som rör sig löst på gården hänger på. Ridning och hästaktiviteter är så klart den givna anledningen till att människor besöker gården. Men även andra aktiviteter som att köra fyrhjuling, paddling och guidade djurspaningar tillsammans med möjligheten att bo i stuga eller på camping lockar gäster. Många kommer också för att äta och dricka på saloonen. Vissa kvällar serveras livemusik till middagen. Här hade vi kunnat tillbringa många fler nätter och har nu ytterligare en bra anledning för att återvända till Ekshärad.

Ansträngning: 2

Vyer: 2,5

Lunchstället: 4 (Ica restaurangen satt fint)

Paddingen: 4. Väl så monoton, men vi är glada att vi kan paddla större delen av dagen.

Lägret: Bor på Sun dance ranch i jättemysig stuga och miljö. Bra mat och dricka.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 15: Munkebol – Fastnäs, 34,6 km

15 juli, 201816 juli, 2018Lämna en kommentar

Kanske turens varmaste dag. Vi har fått stanna ett par gånger för att bada och svalka oss. Det börjar att kännas riktigt skönt i vattnet så till och med Niclas törs doppa sig. Även Storm har badat mer än tassarna idag.

Vädret har varit mycket fint idag men väl så varmt. Vi fick stanna flera gånger för att svalka oss. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Storm kontrollerar paddeltagen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fram till Branäs har vi nästan varit själva på vattnet, förutom i Femundsmarka och därefter någon enstaka båt med fiskare. Men efter Branäs har vi fått sällskap. Väldigt mycket sällskap. Främst av flottar som bär turister nedströms. Vi tror att vi har passerat cirka ett 40-tal. Ett häftigt koncept på en upplevelse. Att själv få bygga sin flotte och sedan sakta glida i vattnets hastighet nedströms. De flesta verkar njuta, barn som vuxna. Kanske inte så svårt i detta väder.

Älven är välbesökt av alla flottar som stilla glider med strömmen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu har vi slagit upp tältet på Alevi Camping. En charmig camping precis vid älven med egen sandstrand. Här finns både stugor, ställplatser och tältplatser. Fräscha faciliteter och en hel del kringaktiviteter som pingis, boule, kanotuthyrning och lekplats.

Ale i camping ligger väldigt fint längs med Klarälven. Foto: Niclas Bentzer

Vi passade även på att prova några kast. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Imorgon har vi siktet inställt på Ekshärad. Där har vi fått massa tips på saker att se och göra!

Ansträgning: 3 (pga värmen)

Lunchstället: 2

Paddlingen: 3 Stilla och platt vatten. Rätt så enformigt men vi är glada att kunna paddla.

Vyer: 2,5

Lägret: 4 Jättefin camping i Fastnäs

Ha det bra!

Linnea

Löpningen dag 26-27: Otippat släktkalas och ny delled påbörjad

14 juli, 201814 juli, 2018Lämna en kommentar

Dag 26: På norra delen av Österlen, mitt ute på landsbygden i naturskön miljö, ligger Lilla Rygården. Där valde vi att lägga en vilodag. Vi har alltså gjort en liten ändring i schemat.

Gården passar bra för oss som springer och vandrar. Förutom sängplats serveras alla måltider i deras charmiga restaurang och café, som innehåller konst, tavlor, samt samisk slöjd och handbroderade kläder från Uganda.

Menyn har ett lokalproducerat och ekologiskt fokus. Gröten till frukosten och renköttet till middagen får en stor tumme upp!

Frukostbuffé är alltid välkommet för att fylla magen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Caféet och restaurangen med en öppen planlösning var en fröjd att få sitta i. Foto: Erika Nilsson-Waara.

På kvällen blev vi även bjudna på släktkalas med smörgås- och gräddtårta. Hur underbart är inte det!?

Charmiga och gamla stenfasader är något som är vanligt i Skåne. Här på Lilla Rygården. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vattenbufflar är ett ovanligare djur att skåda i Skåne. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 27: Med fulltankad kropp är vi redo att ta oss vidare. För att slippa färdas samma sträcka tillbaka till Alunbruket får vi skjuts av snälla Lars-Olov.

I Alunbruket finns Skånes äldsta kaffestuga och den har även fått White-Guide utmärkelse.

Alunbrukets kaffestuga är den äldsta i Skåne. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Sträckan mellan Alunbruket och Agusa låg på ca 9 km. Etappen är fint kuperad och går på stig, där leden tar dig upp på åsryggarna i en härlig bokskog.

Kullarna är bra för oss då vi får en annan variation påmuskelaktiveringen. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Denna dag möter vi konstigt nog fler vandrare än vanligt. Det känns extra kul, då vi hittills tycker en sådan fin vandringsled bör utnyttjas mer.

Dagens sista 16 km blev något slätstrukna; skogsvägar med tryckande sol och inga möjligheter till att fylla på med vatten, men till slut når vi dagens slutdestinationen Brännestad.

Inatt sover vi hos Oscars faster. Att vandra och springa runt hela Skåne ger oss ett perfekt tillfälle att träffa släkt och vänner för att få lite mer kvalitetstid tillsammans.