Bergstugan Fröå Gruva

Bergstugans servering vid Fröå Gruva, med utsikt över majestätiska Åreskutan är ett givet besöksmål för dig som vill äta gott och samtidigt kunna välja på alla de olika alternativ som finns för att ta dig dit. Hit går nämligen skidspår, vandringsleder, skoterspår och bilväg. Detta gör stugan väldigt tillgänglig oavsett vilka fysiska förutsättningar du har.

DSC00558

Bergstugan ligger vackert belägen med Åreskutan i fokus. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Serveringen erbjuder fika, våfflor, lunchbuffé, soppa och middagar. Missa inte att smaka av deras hembakade bröd! För att hitta hit kör du av från E14 vid Björnänge och följer skyltningen längs 7 km bilväg. Det går även att parkera vid Björnens skidspårscentral och därifrån är det cirka 4 km skidåkning i relativt flack terräng.

DSC00476

Fin skidåkning i anslutning till Bergstugan. Vi valde köra bil hela vägen till Bergstugan och därefter åka ”milsspåret”/grön markering för att sedan avsluta turen med god mat. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fröå Gruva är en gammal nedlagd koppargruva och har sin historia från mitten av 1700-talet till 1919. Hit åker vi gärna tillbaka till sommaren för att lära oss mer och kanske boka en guidad tur.

/Linnea

DSC00564

Bergstugan är populärt besöksmål för både stora och små. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Lyckans läger – Det jämtländska svaret på total avkoppling

Kan du tänka dig att bo i en primitiv stuga mitt ute på fjället, utan varken elektricitet eller rinnande vatten men som erbjuder total avkoppling och tystnad. Då kanske Lyckans läger utanför Edsåsdalen kan vara något för dig?

IMG_2321

Skymningsljus över Lyckans läger. Två 4-bäddsstugor finns för uthyrning. Nedanför stugorna ligger lilla Offsjön och där finns en vedeldad bastu. Foto: Linnea Nilsson-Waara

 

Vi anländer till Köjagården som ligger i Edsåsdalen, Jämtland för att kvittera ut nyckel till stugan. Sedan kör vi ytterligare några hundra meter med bilen innan vi når parkeringen till anslutningsspåret som ska ta oss till Lyckans läger. Tillsammans med mina vänner Alexandra och Kristina ska vi spendera hela helgen på denna orörda plats, äta god mat, åka skidor, fotografera, basta, dricka vin, surra om livet och bara va´!

IMG_2256

Från Edsåsdalens skidparkering är det ca 5,5 km till Lyckans läger. Terrängen dit är lätt uppför och går mestadels genom skog. Hela sträckan följer kryssleder, men skyltningen är inte jättebra. Karta och kompass krävs (som vanligt när man är ute på fjället). Foto: Linnea Nilsson-Waara

Följa skoterleden och sedan ”vika av”

Med varsin ryggsäck och en pulka, fylld med den goda maten och flaskor med vatten, påbörjar vi skidåkningen mot Lyckans läger. Vägen dit är inte helt tydligt skyltad. Vi följer till största del den skoterled som är utritad på kartan – innan vi närmar oss stugan svänger vi av skoterleden och fortsätter följa en annan kryssled. Sträckan innebär totalt 5,5 km skidåkning i sydvästlig riktning med lätt stigning hela vägen. Ditvägen tog 1 h 40 min inklusive en massa fotostopp. Vi konstaterar att hemvägen kommer att bli lätt 😉 Just denna kväll är det stor fullmåne och jag har svårt att hålla fingrarna borta från kameran.

IMG_2308

Breathtaking! Fullmåne i midvintertid. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Stugans enkla faciliteter

Stugan värms upp av en kamin och du hämtar veden från en vedbod. Porslin, bestick, kastruller, diskmedel, kortlek, våningssängar med madrasser, täcke och kuddar med mera finns. Vi har tagit med oss sovpåsar (ej sovsäckar). Stugan håller värmen mycket bra och det finns ingen risk för att frysa, snarare tvärtom så är det svårt att reglera temperaturen med eldning i kamin. När dagsljuset har lagt sig är det månens sken och stearinljus som ser till att öka på mysfaktorn ännu mera. Nedanför stugan ligger lilla Offsjön och där finns en vedeldad bastu. Mat lagas på gasolköket. Behoven gör du på vanligt utedass. Noterbart är att det också finns en isborr i vedbon´. Jag var sugen på att ta med mig pimpelspöet, men insåg att det blir för mycket att bära med sig isborr för att kunna fiska. Hade jag vetat att det fanns en isborr på plats så hade pimpelspöet och mask fått följa med. Nåväl… nu vet jag detta till nästa gång.

IMG_2355

Stugan är enkelt inredd med de nödvändigaste faciliteterna för att kunna äta, sova och må gott. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Dagstur på lördagen

På lördagen var vädret lite mer ruggigt och regndroppar kom och gick. Vi delade upp dagens skidåkning i två kortare turer. En sväng blev av innan lunch och den andra just innan mörkret. Det finns lite olika alternativ på ”rundor” man kan göra från stugan, både längs kryssled eller genom att bara åka ut på fjället. Älgslingan verkar vara populär.

IMG_2387

Skidåkning i intensivt snöfall är inga problem så länge vinden håller sig lugn. Hemvägen från Edsåsdalen var precis en sådan dag. Helt underbar! Här ses min vän Kristina njuta av snöflingorna. Foto: Linnea Nilsson-Waara

På söndagen städade vi ur stugan, packade ihop våra saker, låste alla uthus och fick en njutfull skidåkning tillbaka i intensivt snöfall. Känslan av att det nu är vinter infann sig totalt!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tack till Alexandra och Kristina för att jag med kort varsel fick förmånen att haka på er. Detta må vi göra till en adventstradition 🙂

Vinterkramar till er alla!

Linnea

Topptur i Jotunheimen

I veckan är jag och mina klasskamrater i hjärtat av Jotunheimen, Norge och toppturar. Vi kommer att vara borta i nio dagar och schemat innehåller topptur upp på fem fjälltoppar. I Jotunheimen råder ingen brist på 2000-meters och högre. 

Igår var vi upp på Surtningstinden. Jättefin dag och fantastiskt åk i pudersnö. Ännu behöver jag träna på åkningen och dagar som dessa är det extra fint att vara ute.

Bivackbygge har vi också hunnit genomföra. Gårdagens natt spenderades i en sådan. 

Lavinutbildning kommer troligtvis också att hållas under veckan.

Här följer bilder från senaste dagarna. 

 

Ida och jag uppe på Surtningstinden, 1998 möh.

  

Toppbestigning av Surtningstinden. Sista 25 höjdmetrarna fick vi boot-hikea.


  

Fin puderåkning ner från Surtningstinden.

  

Solen tar på. Solskydd, keps och mössa.

  

Frihetskänslan och vårt läger i bakgrunden.

  
 

Fikastund är guld i mun.  
På väg in i hjärtat av Jotunheimen. 

Ha det!

/Linnea

Vad pågår just nu efter Kungsleden?

Det är nu tio dagar sedan vi gick över mållinjen i Abisko, vilket innebar att vi hade avverkat Kungsleden och dess 484 km på 21 dagar. Direkt efteråt börjar det viktiga, mastiga och roliga efterarbetet.

En intressant aspekt med vårt fjällprojekt är att arbetet runt i kring tar mer tid än själva genomförandet av de olika etapperna. Resan görs alltså i huvudet flera gånger om, både innan och efter det faktiska genomförandet.

Detta är dock förväntat, eftersom förberedelserna är nödvändiga för att skapa en så trygg och njutbar resa som möjligt. Arbetet efteråt innebär att sammanställa, värdera, förmedla och lära sig av det som vi har varit med om. Mer om dessa tankar, lärdomar och framtidsplaner kommer i ett senare inlägg.

Vad pågår just nu då? Denna vecka har jag besökt Rotary Falkenberg för att dela med mig av tankar och erfarenheter av vårt fjällprojekt. Jag möttes av intressanta åhörare och en god lunch med en underbar utsikt över Skrea strand och Kattegatt.

Erika föreläser på Rotary Falkenberg

Erika föreläser på Rotary Falkenberg

Nästa vecka på onsdag kväll den 20 april hoppas jag få se dig på Arena Vesterhavet i Falkenberg. Då anordnas den första av två träffar löpeventet SpringRun, som innehåller inspirerande föreläsningar med efterföljande löpning eller promenad för den som vill. Där är jag en av föreläsarna och löpansvariga tillsammans med Jakob Gudiol och Johan Jonsson. Vid den andra träffen, måndag den 2/5, har vi dessutom nöjet att få ta del av en av tidernas främsta tiokampare Henrik Dagårds tankar om hur vi kan bli snabbare. Varmt välkomna till vårens löpevent i Falkenberg!

Den 20 april och 2 maj föreläser Erika på SpringRun

Den 20 april och 2 maj föreläser Erika på SpringRun i Falkenberg

Kram så länge!

/Erika

 

Upploppet av Kungsleden

Från Saltoluokta, via Teusadalen, Teusajaurestugorna och därefter norrut till vår slutstation Abisko, har tagit oss sju dagar att genomföra. Denna del av Kungsleden anser vi är mycket åkvänlig på grund av kortare distanser mellan STF-stugorna. Vissa dagsetapper passerade vi två stugor innan vi valde att slå läger för kvällen. 

Färd uppe på kalfjället

Sträckan erbjuder till största del färd uppe på kalfjället. De majestätiska, vitklädda topparna, en solig och vindstilla dag ger en extra dimension till åkningen.

Skidtagen genom porten

Gårdagens skidtag över den magiska porten, där Kungsleden antingen börjar eller avslutas (beroende på vilket håll man kommer ifrån) skedde med de största leendena på våra läppar. En känsla av lättnad, lycka och även tomhet inföll sig. Totalt har vi varit ute på tur i 21 dagar och färdats 484 km. De sista kilometrarna innan Abisko gick något långsammare än vanligt för oss båda. Troligtvis för att vi ville få njuta och dra ut på ”Kungsleden-äventyret” lite extra. 

Tusen tack till alla som har stöttat oss ovh peppat oss på vår resa. 

Nya äventyr

Till sommaren väntar den gröna och toppvy-delen i vårt projekt, som vi har valt att kalla ”Fjällets guldkorn”. Projektet handlar om att upptäcka och uppleva fjället i vitt, grönt och från fjälltopparna. Vi ska nämligen färdas till fots från Treriksröset i norr till Grövelsjön i söder, samt bestiga den högsta fjälltoppen i varje fjällandskap. 

Projektet beräknas starta under vecka 28. Häng med oss då!

Kramar Linnea & Erika

 

Med de största leendena på läpparna gled vi över den magiska träbalken.

  

Fjällets majestätiska vidder.

  

Erika och Linnea i full turutrustning.

  

Många dagar har vi haft solsken och fint skidföre.

  

Erika skidar på ute på fjället.

  

I STF-stugorna antecknar vi vår färdväg. En säkerhetsaspekt när vi är ute på fjället.

  

Erika framför en av alla de fina STF-stugorna.

  

Vi njuter lite extra soliga och vindstilla dagar.

  

Stolta och lite trötta i kroppen efter 484 km Kungsled.

  

Tack till alla som har peppat oss !

 

Dagen efter målgång står vi framför Lapporten med segerarmarna i luften. Vi klarade det!

 
 

21 dagar och 484 km senare

Efter 21 dagar och 484 km på turskidor har vi nu genomfört Kungsleden, från Hemavan till Abisko. Vi skidade in med de största leendena och en underbar känsla av att ha klarat av denna utmaning. Vi vill skicka ett stort tack till alla som på olika sätt har stöttat oss.

Det känns fantastiskt och på samma gång overkligt. 

Kramar Linnea & Erika 

Ps. Nu väntar en spännande frukostätartävling mellan Sverige och Finland. Alla tre har många skidmil bakom sig, men systrarna Waara tror på oss själva. 😉

Efter 21 dagar ute på tur har vi nu gått i mål.

Vi närmar oss målet

Efter 20 dagar ute på tur är känslorna tudelade. Vi kommer snart att gå i mål i Abisko och ”turskidåkning längs Kungsleden, som vi så länge planerade inför, kommer därmed att vara över. På vår resa har vi mött fantastiska människor, sett vyer vi bara hade kunnat drömma om, lärt oss mer om fjället, samerna, fjällets historia och kultur.

image1.JPGDen 15 mars stod vi i Hemavan och hade hela äventyret framför oss

Flertalet blessyrer tidigt på turen

Tidigt på turen sattes vi på prov och ådrog oss flertalet blessyrer. Detta gjorde fortsatt skidåkande svårt. Vi är lyckligt lottade att ha stöttning av både vänner och familj, vilka har pushat oss när det har varit tungt. Två personer som vi vill framhålla lite extra är Åsa Berglund och Niclas Bentzer.

image2.JPGInför varje etapp har vi plåstrat om hälar, smörjt salvor och i allmänhet försökt att vårda våra kroppar för att hålla hela sträckan

Vi lever efter mottot att motgångar föder framgångar och tar vi oss igenom hinder blir kommande oftast lättare att hantera.


”Ta bussen upp till Kvikkjokk”

Redan under etapp 1 blev vi rådda att ta bussen från Ammarnäs upp till Kvikkjokk. Detta på grund av för få boendealternativ längs sträckan, men efter några telefonsamtal och människor som vi har mött längs vägen så gick detta att lösa med hjälp av vindskydd och Inge Rankvist.

image3.JPGInge Rankvist är en av alla fantastiska människor vi har mött ute på fjället

Trubadurande på personalfest

Från Kvikkjokk och vidare norrut har vi verkligen kommit in i turlunken och i Saltoluokta fick vi dessutom uppträda på deras personalfest. Detta hade vi aldrig kunnat tro innan vi startade vår resa. Även i Stora Sjöfallet trubadurade vi för gäster.

image4.JPGVi älskar musik. Här har vi genomfört en spelning på Stora Sjöfallet.

Snart går vi i mål och hittills är vi mycket stolta över vad vi har åstadkommit.

Tack för all stöttning

Vi vill passa på att tacka alla runt i kring oss och på sociala medier som har peppat och stöttat oss. Det värmer våra hjärtan och har gett oss extra energi.

image5.JPGTack till alla som har stöttat oss och gett oss möjlighet att se allt det vackra

Följ oss genom hela fjällkedjan

Till sommaren väntar Gröna Bandet, vilket betyder att vi färdas till fots genom hela den svenska fjällkedjan, ca 1300 km, samt bestiger den högsta fjälltoppen i varje fjällandskap. Planen är att turen startar under vecka 28 och pågår in på höstkanten.

Följ oss då på vår resa!

Kramar Erika och Linnea

 

Här hittar du vårt världsarv

”Det sägs att om du har bekymmer ska du gå och tala med en sten. Berätta och stenen lyssnar. Lever du nära naturen känner du naturens makter. Finn din egen sten. Du vet när du har funnit den rätta.”

 

Dessa tänkvärda rader kunde vi hitta i Naturrummet Laponia, som är ett världsarv och beläget vid Stora sjöfallet i Ritsemtrakterna.

 

Ett världsarv är en plats, ort, miljö eller objekt som är så värdefull och unik att det är angeläget för hela mänskligheten att bevara det. Naturrummet ger en utförlig och intressant presentation av vår urbefolkning samerna.

image3Naturrummet Laponia är byggd i samråd med Samerna.

Kristin Nilsson är föreståndare för Naturrummet Laponia och har varit med sedan starten 2014. Hon är i grunden biolog och anser att hon har ett drömjobb, eftersom hon får möjlighet att berätta om detta fantastiska världsarv. Under föregående år tog anläggningen emot 7500 besökare och noterbart är att entrén är gratis.

 

Det finns flera olika aktörer som är involverade i upprättandet och driften av Naturrummet. Samerna har givetvis ett viktigt inflytande och huset byggdes i samråd med dem vad gäller konstruktion och val av plats för att kunna skona marken. Huset är exempelvis byggt på spänger och ska i teorin kunna flyttas om så behövs. Samerna lever i symbios med naturen och vill förmedla detta via Naturrummet.

FullSizeRenderInne i Naturrummet Laponia.

För den som besöker Naturrummet finns möjlighet att lära sig mer om hur ett världsarv är uppbyggt, de åtta samiska årstiderna, det samiska djurlivet, den samiska vardagen och hemmet. Det finns även en butik, ett bibliotek, pysselrum för barnen och ett café.

IMG_2441Erika kollar in souvenirshoppen.

Förutom besöket till Naturrummet har vi idag skidat från Saltoluokta till Stora sjöfallet, vilket blev den kortaste sträckan hittills på cirka 13 km. Ikväll fick vi även göra en spelning för gästerna, vilket var jätteroligt och uppskattat. Anläggningen är fräsch och landskapen blir mer och mer dramatiska ju längre norrut vi färdas. Fjällkedjan är verkligen vacker i många olika skepnader.

image2Landskapen blir mer och mer dramatiska ju längre norrut vi färdas. 

Imorgon väntar en skidtur på nästan 40 km. Frukostlådan är förberedd och fötterna förtejpade. Nu stänger vi också ögonen för ikväll (läs torsdag).

 

Kram och på återseende!

/Erika och Linnea

Etapp fyra: Kvikkjokk till Saltoluokta mellan isbrott och i white out

”Den svenska vildmarken”, ”oexploaterad” och ”orörd natur” sammanfattar turisternas beskrivning av nationalparken Sarek. Igår trädde vi in i detta mäktiga fjällandskap och genomförde samtidigt våra hittills längsta dagsetapper.

image1.JPGHär står vi redo för att skida vidare in i Sarek.

 

Skackeln trasig

Pårtestugan var först ut efter att vi hade vinkat av till Kvikkjokk och deras familjära turiststation. Stugvärden Christer hälsade oss varmt välkomna till Pårte med både saft och franskt skidsällskap. Lunchen satt där den skulle och det soliga och vindstilla vädret gjorde att vi beslutade oss för att fortsätta direkt mot Aktse.

 

image2.JPGChrister kom som en räddande ängel med tältpinne och silvertejp. 

 

Just innan vi skulle bege oss av hände det som inte får hända – Linneas ena skackel (stålramen som förankrar pulka med sele) vek sig! Som tur var kom hjälten Christer snabbt till undsättning med tältpinne och silvertejp för att staga upp pinnen så att vi kunde fullfölja den längsta sträckan hittills på 43 km. Tack för det!

Rocky road över dämd sjö

Mellan Pårte och Aktse behövde vi så småningom skida över den dämda sjön Tjaktjajaure och vid passagen av denna behövde vi strikt hålla oss till ruskmarkeringarna. Det blev att åka ”rocky road” mellan isbrotten och dess djupa sprickor.

 

image3.JPGSpännande åkning över dämd sjö. 

 

Dagen vi gjorde vår längsta etapp hade vi bra väder och nyladdade med energi från föregående vilodag.

 

Nostalgiskt återseende med Skierfe

Strax innan solnedgången anlände vi till Aktsestugan. Som tur är har vi nu fått en timmes längre dagsljus, vilket gör att vi har något större marginaler på kvällarna. Innan ankomst till Aktse stannade vi till på sjön Laitaure och fick se den fina solnedgången över Rapadalen och berget Skierfe. Under gymnasietiden, för cirka 15 år sedan, besökte vi detta spektakulära område och därför kändes det lite nostalgiskt att komma tillbaka hit efter så lång tid. Denna gång fick vi se dalen i vinterdräkt.

 

image4.JPGVacker solnedgång över Rapadalen och Skierfe.

 

image8.JPGInne i renoverade Aktsestugan. Trevligt fjällfolk och mysig inredning.

 

Vår första white out

Idag skidade vi från Aktse via Sitojaure till Saltoluokta. På vägen från Aktse tog vi oss upp på kalfjället och fick vara med om vår första white out. Vi såg nästkommande ledkryss, men inte längre än så. Ögonen blev trötta och rädslan för påspädning av dålig sikt fanns. Dock klarade vi oss igenom denna och kunde andas ut när vi närmade oss trädgränsen.

 

image5.JPGI en white out är det bra med färgglada kläder. Dock var det läskigt att färdas uppe på kalfjället genom denna. 

 

Nu har vi anlänt till Saltoluokta och planerar in en vilodag här. Totalt har vi nu avverkat 34 mil och av Kungsleden återstår drygt 10.

 

image6.JPGNu är vi i Salto! Ca 10 mil kvar av skidåkning och upplevelser.

 

Må så gott!

Linnea & Erika