Skånes högsta vattenfall och 50 mil avklarade

Dag 24:

Vi lämnar ett soligt Brantevik och två nyfunna vänner i Hans och Sussi. På vägen mot Stenshuvuds nationalpark passerar vi stora och fina klippformationer längs med kusten och mot dem slår stora vågor.

Med vittring på 50 mil tar vi oss vidare. Längs med kusten går vi förbi några fina städer och byar. Simrishamn har en blandning av storstad och gammelbyggda mysiga hus. Baskemölla och Vik har var för sig sin egna charm och båda byar består mestadels av gamla välskötta byggnader. Lunchstopp blir på Lilla Viks golfklubb.

Hans och Sussi, vänner vi kommer att träffa igen! Foto: Erika Nilsson-Waara.

Omringad av halmtakshus i de små byarna längs med havet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Klippformationer längs med kusten efter Simrishamn. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Här stannade vi en lång stund för att njuta av utsikten. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Redan efter Lilla Viks golfklubb börjar de oändliga äppelodlingarna och vi känner essencen av att vara nära Kivik.

Typiska äpplen som odlas i mängder på Österlen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

För Stenshuvuds Nationalpark har vi ett eget inlägg dedikerat till den, då vi även är igång med Nationalparksresan. Klicka HÄR för att läsa mer om nationalparken.

Vi avslutar dagen med 30 km och en helt underbar överraskning av Oscars familj och faster väntades på oss i Kivik.

Underbara familjen och faster vid Kivikshamn. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 25:

Idag fortsatte vi i riktning mot Haväng och säger på återseende till havet när vi beger oss inåt i landet.

Verkaån har även sitt utlopp vid Haväng och den har vi följt nästan hela dagen.

Här säger vi på återseende till havet, svårt att inte sakna det! Foto: Oscar Detmer Nilsson.

På vägen gjorde vi en liten avstickare in till Brösarp, eftersom det var det enda stället med matmöjligheter för dagen. Vi åt brunch på Café Smulan, som vi kan rekommendera.

Smaskar i sig nybaktbröd med en konstigare kombination av ost och lemoncurd. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skåneleden är bra på att bjuda in till andra sevärdheter och en av dem passade vi på att se idag; Skånes högsta vattenfall, Hallamölla, fördelat på fem etapper på hela 23 meters höjd.

Hallamölla vattenfall i Brösarp kommun. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi kommer fram till vår slutdestination för dagen, Lilla Rygården. Det har varit en av de tuffaste dagarna hittills. Kropparna känner av det och vi lyckades även få slut på vatten idag… Att solen gassade gjorde inte saken bättre. Men detta betyder också att vi har tagit oss över 50 mil! Det har varit en milstolpe för oss och vi firar på bästa sätt med renskav, potatis och lingon.

Framme vid slutdestinationenLilla Rygården. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Slut i kroppen efter dagens etapp. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Pedikyr sökes. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Nu säger vi god natt och ser fram emot en skön vilodag imorgon.

På återseende!

/Oscar och Erika

Stenshuvud nationalpark

”Mångfaldens pärla på Österlen.” Så lyder texten i informationsbladet om den lilla nationalparken som ligger allra längst Österut på den Skånska kustremsan. Och varför kallas den egentligen för Stenshuvud? Häng med så får ni veta mer.

Stenshuvud ligger i Simrishamns kommun och är en av två nationalparker i Skåne. Den är 400 hektar stor, varav cirka 80 hektar är hav.

Vid Rörums entré till Stenshuvud nationalpark. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Gårdagens besök gjorde jag och Oscar i löpmundering. Det fyllde två syften. Dels ingår den i vår Nationalparksresa och dels i vårt pågående sommaräventyr, som handlar om att springa hela Skåneleden i ett och samma svep. Skåneleden ringlar sig nämligen genom nationalparken. Det tackar vi för.

Oscar och Erika besöker nationalparken Stenshuvud i samband med deras löpprojekt längs Skåneleden.

Vi tog oss in från södra sidans entré via Rörum. På vägen mot Naturum möttes vi av betande djur, torrängar, bokskog och skogar med robusta klätterväxter som gav oss en känsla av tropiken.

Robusta klätterväxter runt träden ger en tropisk känsla. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Miljön övergår i bokskog. Foto: Erika Nilsson-Waara.

I Naturum kan du lära dig mer om alla djur och nationalparken. Personalen är behjälpliga med att ge tips på vad du bör se och göra i parken. Vi blev absolut rekommenderade att besöka de tre utkiksplatserna eller Stens huvuden; det södra, det östra och det norra.

I Naturum får du svar på det mesta om nationalparken. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Det finns mycket att titta på. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Terrängen till huvudena var något steniga och förhållandevis branta, men rätt så lättvandrade. Från det östra huvudet fick du en underbar havsutsikt medan vi skymtade kopiösa mängder med gröna trädtoppar från den norra toppen, som också är den högsta med sina 97 höjdmeter över havet. Den norra blev vår favorit.

Stens tre huvuden; det norra, östra och södra. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Oscar på det södra huvudet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Erika på det östra huvudet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Erika på det norra huvudet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

När vi närmade oss Hälleviks entré/utgång på den norra sidan av parken skedde snabbt en radikal förändring från alkärr till mystisk barrskog. Vi fick känslan av att befinna oss i Ronja Rövardotters hemskogar.

Vacker barrskog i slutet av nationalparken. Foto: Erika Nilsson-Waara.

En rogivande naturupplevelse i vacker skog. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Nationalparken är rätt liten till ytan om man jämför med andra parker i Sverige. Just därför är det så häftigt att så mycket ryms på denna lilla yta. Den variationsrika miljön har uppkommit genom människans nyttjande av området. Namnet härstammar från benämningen av en hög sten. Enligt sägen har jätten Sten en ingång till sin bostad genom en av huvudenas branter.

Nationalparken passar ypperligt för dig som vill känna på en stor variation av natur och djurliv. Du behöver inte gå långt för att se mycket. Det enda som vi inte kunde hitta var fjällmiljö, vilket har sin naturliga förklaring. Utsiktsposterna på huvudena bör du även besöka för att se vackra Östersjön och den mäktiga skogen från ett ovan perspektiv.

Läs gärna mer på www.sverigesnationalparker.se där en del av denna information är hämtad.

Tack från oss!

/Erika och Oscar

Löpningen dag 18-19: Här hittar du lugnet och tystnaden

Skåneledens sträckning mellan Eksholmssjön och Blentarp ligger på cirka 35 km. Den tog oss två dagar att genomföra och ger goda chanser till att stöta på rådjur, hjort, glador och vildsvin. Idag lyckades vi även skåda en stork på en badbrygga.

Det som utmärker sig mest är tystnaden och lugnet i naturen föutom när gladorna piper till. Terrängen blir något mer kuperad och närmare Blentarp går mycket av leden på stigar, vilket vi helst föredrar när vi springer.

Igår övernattade vi på den charmiga och blommiga hästgården i Trolleberg. Gården inger en stillsam tillvaro, där vi får känslan av total avkoppling. Vi passade även på att krama på bamsenallen (läs: Sankt Bernardshunden) Mufasa.

Idag blev sträckan betydligt kortare, 13 km, vilket gav oss lite utrymme för att göra andra aktiviteter på dagen. Vi hann med lite golf och en cykeltur med ett dopp i Sövdesjön. Ljuvligt!

Blentarp ser ut att innehålla fler hästar än människor och det finns gott om restauranger med hänsyn till byns lilla storlek. Vi hann även med att smaka på lokal rabarbersaft från Sövde musteri. Jättegott!

Nu övernattar vi på Blentarp STF Vandrarhem. Även här infinner sig lugnet mitt ute på landsbygden. Vandrarhemmet ser ut att passa bra för barnfamiljer och även hundar är välkomna hit.

Kropparna håller förhållandevis bra ihop. Vi behandlar varje morgon och kväll. Muskler och senor ömmar rejält på minifoamrollern som vi har med, men det gör gott i slutändan. Ju fler dagar som går desto mer löpning än vandring blir det. Det känns kul!

På väg in till Trolleberg B&B. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Katten Misan trivs bra på Trolleberg. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Bra med hängmatta efter en lång dags turande. Foto: Erika Nilsson-Waara

Stor karta kräver stort bord. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Gårdens ”lilla” bamsenalle. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Håller golfsvingen i form på Rommelåsens golfbana. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Sturups vindskydd var ett av de finare vi skådat. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Klassisk vägvisning på Skåneleden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Löpning på sköna stigar föredras. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Framme vid Stf Blentarp dag 18. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Den fina badplatsen vid Sövdesjön. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Kartplanering är kvällens läsning. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Imorgon beger vi oss mot Ystad med en beräknad sträcka på mellan 30-35 km.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Löpningen dag 14-17: Ny delled påbörjad

Dag 14 gjorde vi sträckan Bakhagarna-Löddeköpinge. Morgonen började med magont för Erika. Vi vilade nästan fram till lunch innan vi gav oss iväg. Längs denna sträcka passerar vi vackra strövområdet Järavallen och dess otroligt fina badplats. Vi skymtar även golfbanan och kärnkraftverket i Barsebäck som ligger fint till på en udde. I övrigt går mycket av leden på asfalt.

I förrgår tog vi oss an sträckan Löddeköpinge-Bulltofta, Malmö. Den landade på 27 km och bestod mestadels av asfalt. Det gjorde fötterna lite extra ömma, vilket gjorde gårdagens vila än mer väl behövd.

Mycket asfalt under fötterna, men humöret på topp ändå.

Blicken framåt.

– Denna asfalt tar aldrig slut!

Den sista sträckan på Öresundsleden är alltså avklarad och vi har nu Österlen i sikte. Vi lämnar idag ett 24-gradigt Malmö och beger oss österut in på Nord-sydleden.

Tummen upp för att ha gjort hela delled 5; Öresundsleden.

Vidare från Bulltofta fortsätter den tuffa asfalten under fötterna. Idag är det extra varmt och varje skuggfläck är värdefull.

Längs vägen passerar vi Torup slott och bokskogar med sköna stigar. Lunchstoppet gjorde vi på Bokskogens golfklubb, vilket var både gott och trevligt. Skåneleden passerar även genom golfbanan så det gäller att ha koll på bollarna och vart de flyger.

Framför tavlan som visar Torup rekreationsområde och slottsskog.

Nu har vi installerat oss i en mysig liten stuga i närheten av Eksholmssjön alldeles intill Skåneleden, där vi välkomnas av Mia som äger stället.

Nu är det dags för middag och efter det ett dopp i sjön för att svalka av oss rejält. Imorgon fortsätter vi mot Dörröd. Än så länge håller vi oss enligt gameplan!

Vi ses!

/Oscar och Erika