Epilog: Paddla Nordens längsta vattenväg

FAKTA

Start: 30 juni 2018 Käringsjön, Härjedalen
Slut: 31 juli 2018 Långedrag (Göteborg)
Antal dagar totalt: 31
Paddlingsdagar: 28
Vilodagar: 3
Antal nätter i tält: 17
Paddlad sträcka: 805 km
Snittsträcka per dag: 28,75 km
Längsta sträcka: Snerta – Fredbo 43 km
Kortaste sträcka: Karlstad – Skoghall 10 km
Farkost:
– Käringsjön – Skoghall Kanadensare Ally kanot
– Skoghall – Göteborg Havskajaker Prijot Touryak 500 och Prijon Touryak 470 LV

 

lrg_dsc03315

Här är vi i Käringsjön, Härledalen och står vi redo att paddla till Göteborg. Foto: Mats Bentzer

 

Det började med att Niclas en blåsig oktoberdag bläddrade i boken ”Nordens längsta vattendrag” för mer än två år sedan. Det slutade med en 31 dagar lång paddeltur från Härjedalen till Göteborg. Den boken är inspirationen till denna tur.

Vintern 2016 presenterade Niclas idén för mig och sommaren 2017 bestämde vi oss för att sluta fundera och börja göra. Paddlingen längs Nordens längsta vattenväg skulle bli verklighet kommande sommar. Så med ett år kvar till start började vi på allvar att planera.

 

Förberedelser under ett års tid

Förberedelserna har innehållit allt ifrån kartstudier, jagat information om de olika vattnen, test av utrustning, paddelträning och inte minst att lära vår hund Storm att trivas i kanoten. Vår ambition har hela tiden varit att ha honom med, men vi var länge osäkra om det skulle fungera. Sista turen innan avfärd hittade han dock lugnet och vi beslutade att han kvalade in. Det är vi glada för. Att långtura med sin hund är en extra dimension.

image4

Paddelträning i kanot och test av torrdräkter genomföre vi under våren. Även att träna Storm på att vara i kanot och vänja sig vid flytvästen. Foto: Roger Strandberg

 

Varierad natur och olika karaktär på vattnet

Naturen längs vår färd har varit varierad. Det började med fjäll. Hemtamt och vackert. När den sista trädfria toppen hamnat bakom våra ryggar i Trysil tog de djupa skogarna i norra Klarälvdalen vid. I takt med minskad fallhöjd ökar älvens kurvor markant. Den låga vattennivån tvingade oss att hålla huvudfåran, den så kallade ”kungsådran”. Det betyder att vi måste följa älvens ytterkant, och därmed den längsta vägen. I Vänern fick vi uppleva fantastisk skärgård men ett myller av små öar, vikar och uddar. De längre passagerna med öppet vatten var extra spännande. Vidare söderut mot jordbruksmarker och en tilltagande civilisation för att avslutas där älven omgärdas av tunga industrier och trafikeras av stora färjor.

Även vattnets karaktär har förändrats drastiskt längs färden. Vi har paddlat allt från stora sjöar, små åar med strida strömmar och forsar till lugnflytande älv. Alla med sina tjusningar och utmaningar. Delar av färdvägen har inte varit möjlig för oss att paddla. Ibland har strida forsar, lågt vatten och den mänskliga påverkan i form av kraftverk och slussar tvingat oss till lyft. Vissa enkla och planerade, andra helt oförberedda och krångliga. En sak är säker. Långa paddlingar kommer nog alltid innebära en del lyft. Det är vi nu mentalt förberedd på.

 

Byte av farkost

Inför korsandet av Vänern bytte vi vår kanadensare mot varsin havskajak och därmed tog Storms resa slut. I en kajak ryms inte 25-kilo hund.

Både jag och Niclas har paddlat tidigare. Både kanadensare, kajak och forsrännarbåt. Men erfarenheten är begränsad. Därför bestämde vi oss att gå en kurs i paddling via Älvdalens Utbildningscentrum när tillfället dök upp. Mycket nyttigt. Men ändå kändes det väldigt spännande att bege sig ut på denna långtur. Lärdomarna har varit många. Men oavsett om jag tar mig fram vandrandes, skidandes, cyklandes eller paddlandes är essensen i att vara på långtur den samma; storslagen natur och det enkla livet. Att fokusera på att röra sig framåt, äta och sova. Ett liv fritt från abstrakta och mentala problem. Fritt från köer, försenad kollektivtrafik, tider att passa och konsumtion. Det är ”hands on” som gäller. Är du hungrig, ät. Är du törstig, drick. Är du kall, klä på dig och rör på kroppen. Problemlösningen är basal. Det är lätt att må bra.

lrg_dsc04692

I Karlstad bytte vi farkost till varsin havskajak. Nu väntade korsning av Vänern. Foto: Linnea Nilsson-Waara

 

Den sista dagen vaknade vi i Kungälv och beräknade 29 kilometrar till havet. Till slutmålet. Innan lunch hade vi avverkat 15 av de 29. Det är lätt att börja slappna av. Tro att det är klart. Men det fanns ett orosmoment kvar mellan oss och slutstationen. Göteborgs hamn. Vältrafikerad av både fritidsbåtar och stora färjor vilket resulterar i vågor från alla håll samtidigt. Dessutom motvind och returvågor som studsar runt mot kanalens branta väggar. Ett kokande bubbel som kräver full koncentration av paddlaren. Sightseeingbåtarna Paddan rör sig snabbt kors och tvärs över vattnet. Likaså kollektivtrafikens båtar. Det känns faktiskt olustigt att vara på platsen. Vill snabbt därifrån. Vid Stenaterminalen stod stora färjor vid hamn. När vi närmade oss slog klockan två och trossarna till Stena Gothica lossas från kajen. Vi retirerar och söker skydd bakom en kaj. Lukten av fiskehamn var påtaglig. Färjan kränger sig loss från kajen, vänder ett halvt varv och sätter iväg mot havet följt av ett pärlband fritidsbåtar som väntat in färjans manöver. När kusten är klar glider vi fram från vårt gömställe och fortsätter ut. Ett ovärderligt redskap är appen Marine Traffic. Där syns alla stora båtar och deras färdväg. Med hjälp av den kan vi planera och undvika att sätta oss i obekväma situationer.

DSC05198

I Göteborgs hamn fick vi gå in och ta skydd i väntan på att Sten Line-färjan skulle bege sig iväg. Foto: Linnea Nilsson-Waara

 

Till dig som funderar på att paddla Nordens längsta vattenväg är min rekommendation att överväga att svänga höger i Kungälv och istället följa Nordre älv ut till havet och på så sätt undvika Göteborgs hamn.

Minnet är nog positivt selektivt. Det tråkiga och jobbiga verkar försvinna först ur medvetandet. Kvar blir det lustfyllda och ljusa. Så i denna stund framstår hamnen i Göteborg som det tuffaste hindret på vägen mot havet, fysiskt och mentalt. Även om lågt vatten tvingat oss till otaliga lyft av eländig karaktär balanserades på spetsiga klippblock, med stor ryggsäck och 20 kilo kanot och myggen obarmhärtigt bitandes på kroppen. Men sanningen är den att de lite jobbigare perioderna faktiskt är viktiga under en tur. Och även i det civiliserade livet. De gör att stunderna när allt flyter på som de ska, blir extra njutbara. Kalla det balans, ying & yang eller vad du vill. Det behövs kontraster för att förstärka upplevelsen. För att förstärka livet!

Svemester, nära och kära!

Vi är oerhört tacksamma att få ha delat detta äventyr tillsammans. Vi slår verkligen ett slag för att upptäcka mer av vårt avlånga land och att göra det med dem som du gillar mest.

LRG_DSC03354

Semester med familjen och att vara på hemmaplan (i Sverige) är att rekommendera.

Så tänk dig noga för innan du bestämmer dig för att bläddra i en bok, för det kan resultera in en nyfikenhet som inte kan tystas utan som kräver ditt fulla engagemang för att tillgodoses.

/Linnea

Sommarens solnedgångar

”Sommaren som vi minns”. Till den kategorin har år 2018 verkligen kvalat sig in. Med alla soltimmar som har ägt rum har också solnedgångarna lyst med sin närvaro. Här följer en bildström av just solnedgångar. Har du någon favorit-solnedgångsbild att dela med dig av?

DSC03628

Kvällsdopp i Femunden. Till utsikt av det norska fjällmassivet Rendalssölen. Foto: Niclas Bentzer

lrg_dsc04273

Kvällssolen i Ekshärad, Värmland lyser vackert över kanoterna. Foto: Linnea Nilsson-Waara

lrg_dsc05055

Sådana här solnedgångar fick vi se på Vänern. Foto: Linnea Nilsson-Waara

lrg_dsc05066

Solen är på väg att lägga sig och speglar sig vackert mot stenhällarna i Vänern. Foto: Linnea Nilsson-Waara

DSC05047

Kvällsdopp i Vänern. Foto: Linnea Nilsson-Waara

 

/Linnea

Paddlingen dag 29. Vänersborg – Lilla Edet 34,3 km

Från marinan i Vänersborg paddlade vi över den lilla Vänernviken Vassbotten och in i den grävda kanalen Karls grav. Denna kanal stod färdig 1752 för att kunna leda sjötrafiken mellan Göta älv och Vänern förbi fallen vid Vargön och Önafors.

Idag har vi gjort bekantskap med både slussar och större fartyg. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Kanalen är nästa 4 km lång och därmed ett imponerande bygge med tanke på vilka resurser som stod till förfogande på 1700-talets mitt.

I Brinkebergskulle som sammanfogar Karls grav med Göta älv fick vi bekanta oss med vår första sluss. Vi tror att det inte är tillåtet att slussa med kanot och har gjort den egna bedömningen att det innebär för mycket risk. Därför har vi inte tagit reda på om det faktiskt är tillåtet eller ej. Innan slussen på den östra stranden fanns en bra brygga att ta upp på. Sedan promenerade vi med kanoten över bron för att ta oss över slussen och satte i några hundra meter söder om slussen på den västra stranden.

Slussled som öppnades år 1800! Foto: Linnea Nilsson-Waara

I Trollhättan väntade ytterligare slussar. Vi plockade upp på västra stranden precis innan Slusscaféet där det fanns en bra brygga. Vi lunchade på caféet och rekommenderar ett besök! För mig som älskar chokladbollar och har hunnit testa en hel del kan jag varmt rekommendera dem från Slusscaféet! Min vän Janne som bor i närheten lyckades tajma in att komma förbi. Han är en inbiten traillöpare och kan de flesta stigarna i området kring Vänersborg och Trollhättan.

Chokladbollarna på Slusscaféet kan vi varmt rekommendera. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Trevligt sällskap av Janne. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Efter lunchen lastade vi kajakerna på vagnar och rullade genom slussområdet. Ett fantastisk ställe där de gamla slussvägarna från 1800 och 1844 finns bevarade. Den som används idag invigdes 1916. Janne, som är hemma i området och dessutom historielärare i grunden gav oss en guidad tur. Området är trevligt och har mycket att erbjuda, även till dig som inte åker båt.

Transport av kajak på kärra. Film: Linnea Nilsson-Waara

Delar av Göta älv är smal och det är olämpligt för oss i små kajaker att möta stora båtar på dessa ställen. Tack vare appen Marine Traffic kan vi dock hålla koll på båtar och planera vår framfart.

Vi hade ställt in siktet på Lilla Edet men halvvägs mellan Trollhättan och Lilla Edet drog ett oväder in. Även om vi endast träffades av några få regndroppar så orsakade den starka motvinden att vår fart framåt kraftigt sjönk. Vi började kolla efter tältplatser. Men vips drog ovädret förbi och vinden avtog. Nu är vi i Lilla Edet och imorgon ska vi lyfta förbi turens sista sluss. Turens sista mänskligt skapade hinder.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3,5

Vyer: 2

Lunchstället: 4

Paddlingen: 3,5. Paddlingsbart hela vägen förutom slussarna. Oväder drog in och gav oss större utmaning.

Lägret: 2,5

/Linnea

Paddlingen dag 28. Västra Bockholmen – Vänersborg 28,7 km

Enligt turplaneringen som skapades innan turen skulle dag 28 vara den sista. Men vi är i Vänersborg så det får nog bli paddling ett par dagar till. Skillnaden mellan plan och verklighet är att verkligheten innehållit tre vilodagar.

Helt vindstilla och en magisk morgon att få vakna upp till. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Niclas är redo att ta sig an dagen. Den börjas lugnt men slutade med riktigt besvärliga vågor. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi har upprepade gånger från flera av varandra oberoende källor fått höra att Vänern är en lurig sjö bland båtfolket. Fram till idag har vi inte märkt så mycket av det tack vare bra väderförhållanden. Men idag fick vi en liten smak av Vänerns branta och frekventa vågor. Dagen började magiskt. Helt vindstilla och vid morgondoppet kunde jag se min egen spegelbild i vattnet. Men efter att vi paddlat ett tag började det att blåsa. Fast denna gång inte sydvästligt som tidigare utan nordvästligt. Vinden har idag mestadels kommit snett bakifrån vilket är lite jobbigt att paddla i.

Vi såg en mink simma mot oss. Foto: Linnea Nilsson-Waara

När vi rundat Hallesnipen och kommit ner till en badplats i södra änden låg vinden på rejält. Vi fick sidvind då vi nu skulle västerut. Vänerns låga vattenstånd har gjort att det bildats många grund som ligger precis under vattnet. Vågorna sköljde över dessa och skapade ett inferno av vitt vatten. Vi manövrerade oss fram mellan grund och vågor. Ett sicksackande. Plötsligt kom en stor våg som likt en ångvält sköljde över mig rakt från sidan. Jag tappade balansen och slog runt kajaken. Som tur var nådde jag botten och kunde snabbt vända kajaken rätt och ta mig in i sittbrunnen, dock väl så vattenfylld. Vågorna fortsatte att skölja över men jag lyckades ändå få över kapellet och med framtung kajak ta mig till land. All utrustning var kvar och ingen skada skedd. Kort därefter var det bara att ge sig ut igen och vara fokuserad på resterande kilometrar till Vänersborg. En reflektion från denna händelse är att det visar hur viktigt det är att faktiskt ha tränat på dessa situationer, så att man vet hur man ska agera ifall det händer.

På vägen mot Vänersborg passerade vi detta branta och majestätiska berg. Foto: Niclas Bentzer

Inatt lyxar vi till det med vita lakan och rena handdukar på hotell. Imorgon kommer ett nytt fenomen uppenbara sig längs turen. Nämligen slussar. Vår plan är att rulla förbi med kärra.

/Linnea

Paddlingen dag 27. Långö – Västra Bockholmen 33,3 km

Efter en skön natts sömn och morgonbestyr lämnade vi nattens lägerplats strax innan klockan nio. Vinden låg på från syd och vi hade inte många öar att gömma oss bakom.

Vi styrde ner mot Hindens rev. En rest från senaste inlandsisen i form av en ändmorän som bildar en landformation ut i Vänern och ser ut som ett långt och rakt näs. Totalt fem km lång rakt ut från fastlandet men aldrig bredare än 100 meter. Titta på en karta över Vänern så hittar du det snabbt. Hindens rev ligger lite i vår färdväg och innebär en lång extrasväng på nästan en mil. Men på ett smalt ställe lyfte vi kajakerna över till andra sidan och besparade oss i alla fall fem km paddling. Vid fikat passade Lars på att demonstrera esmimåsväng och samtidigt ta sig ett bad.

Sådana här dagar är man extra tacksam över. På morgonen blåste det en del men avtog under dagen. Foto: David Erixson

Lars visar hur man gör en eskimåsväng.

Det har varit en trivsam kvintett att vara ute och paddla tillsammans med. Fantastiskt kul. Men efter lunch paddlade Håkan in mot land där han parkerat sin cykel. Han tog det på sin lott att trampa de 35 km upp till bilen i Spiken. David och Lars fortsatte paddla med oss ytterligare ett par km innan våra vägar skiljdes på ett litet skär i Vänern.

Hela gänget samlat. Trivsamma dagar har vi haft ihop. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi tog sikte på Videskär som skulle bli vårt sista stopp innan den fem km långa överfarten till Vänersnäs. I området har Regementet F7 skjutområde ute i vattnet så sök information vad som gäller innan du rör dig i och runt området!

Kvällens läger. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Kvällsdopp. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu sitter vi på en klippa i Vänersnäs skärgård och har precis sett solen gå ner i öst. Vi är mätta, varma, torra och lyckliga. Imorgon siktar vi på Vänersborg. Då är Vänern slut och Göta älv tar vid. Den lilla skylten hos Per-Roger och Kerstin i Käringsjön var alltså sann. Vattnet skulle föra oss till Göta älv.

/Linnea

Paddlingen dag 26. Lurö – Långö (Kållandsö naturreservat), 39 km

Dagen som vi har sett fram emot med skräckblandad förtjusning. Dagen då vi ska korsa Vänern.

Ett vrak just utanför Lurö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Igår bytte jag hastigt några ord med en man som bodde på Värmlandsnäs. Jag nämnde att vi idag skulle paddla till Lurö och dagen efter planerade att fortsätta mot Kållandsö. Mannens spontana svar var att om vi paddlar inomskärs bland öarna till Lurö så går det bra, men till Kållandsö svarade han bara ”paddla till Kållandsö?! I den där lille (han menade alltså kajaken). Det kommer aldrig att gå”.

Med dessa ord i bakhuvudet sätter det såklart tankar i rullning om detta verkligen är vettigt att göra. Ni ska veta att jag har stor respekt för vatten och vi har gjort en hel del research innan vårt val av färdväg, så säkerheten ligger alltid som första prio inför beslut. Just idag hade vi tur med vädret och då kände vi oss redo att bara köra de 12,5 km som krävdes för att ta oss till Kållandsö.

Vår färdväg från Lurö till Kållandö.

Vi vaknade lite tidigare än vanligt och åt frukost på det jättefina vandrarhemmet som ligger på Husön (som sitter ihop med Lurö). Till frukosten var det nybakade scones, hemma-inlagd gurka, omelett och en massa annat smarrigt.

Vi hade som plan att först paddla till sydöstra spetsen på Lurö för att sedan hålla oss på östsidan om fågelskyddsområdet som ligger söder om Lurö. Där ligger dessutom de få öar som finns på vägen mot Kållandsö. Vi gjorde ett stopp på St. Mellanskär där vi gick iland för att sträcka på benen. Det tog oss 2,5 h att ta oss över och på andra sidan väntade en överraskning.

En överraskning väntade på Kållandsö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Gott att pausa med fika och goda vänner. Foto: David Erixson

Nickas och David gillar att tura ihop. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi fortsatte mot Spiken och dit hade Lars, Håkan och Deluxe-David anlänt som nu gör följe med oss i dagarna två. Hela dagen har varit väldigt fin med bl.a. bad, sköna fikastopp och vi lyckades även knåpa ihop 39 km paddling. Nu befinner vi oss på en liten ö med utsikt mot väst och har fått skåda en vacker solnedgång.

Vacker solnedgång utanför vårt läger. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Lars, David och Håkan är inbitna paddlare. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bad är aldrig fel. Foto: David Erixson

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 4

Lunchstället: 4

Paddlingen: 5, idag är första dagen vi inte paddlar i stark motvind. Väldigt fin paddling i Kållandsö skärgård.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 25. Gaperhults hamn – Lurö (Stenstaka Gård) 23,1 km

Du känner säkert igen känslan när man väl befinner sig på en plats som tidigare begrundats på kartan åtskilliga gånger. Tills kartan blivit helt nött. En plats man sett fram emot alternativt bävat för att komma till. Idag var en sådan dag för oss. Lurö skärgård. Vi har längtat hit och samtidigt varit lite nervösa. Första paddlingen med lite längre passager med öppet vatten.

Idag har vi tråcklat oss fram. Främst mellan öarna för att ta oss till Lurö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi startade dagen med att fortsätta paddla söderut efter Värmlandsnäs, ner till dess sydspets. Därifrån började vi leta oss ut i bland ett myller av öar och skär. Det är en utmaning att orientera sig fram. Svårt att avgöra avstånd och djup. Öar som ligger på olika avstånd flyter samman på håll och bildar helt andra formationer. Det gäller att stanna ofta. Läsa karta och vara noga med kompasskursen.

Det har blåst en hel del idag, men i vikarna hittade vi skydd. Foto: Niclas Bentzer

Dagen har varit lite blåsig men öarna ger en hel del skydd och bryter ofta vågorna så att dessa minskas ner litegrann. Inatt bor vi på STF Lurö Vandrarhem. Det var fullbokat men vi fick två madrasser på golvet ovanför restaurangen. Blir toppen!

Nu bor vi på STF Lurö. Väldigt fräscht med dusch och toaletter. Ikväll ska vi lyxa till det med middag. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Nu väntar en liten promenad på ön. Sen dusch och middag på restaurangen. Det ser vi fram emot.

Är det bastus vi skådar?! Foto: Niclas Bentzer

Imorgon paddlar vi söderut mot Koållandsö. Vädret ser bra ut med låga vindstyrkor på 2-4 meter per sekund. Det är bra för nu väntar ännu längre passager på öppet vatten utan möjlighet till skydd i omgivningen.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 4

Lunchstället: 3

Paddlingen: 3,5. Rätt så blåsigt och bitvis tungt men har ändå gått bra idag.

Lägret: 4, STF på Lurö.

/Linnea

Paddlingen dag 24. Vassudden – Gaperhults 36,7 km

Det sägs att fjäll och hav påminner om varandra. Att det ger samma känsla att befinna sig i de så vitt skilda landskapen. Jag kan förstå det. De öppna vidderna. Människan blir liten i förhållande till naturen. Så den eviga vinden förstås. Det blåser nog för jämnan.

Den lilla grodan som visade sig vara en fripassagerare. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag har vi paddlat i nästan rak motvind hela dagen. Niclas började att beklaga sig över något killade honom på benet nere i sittbrunnen. Jäkla fluga, tänkte han. Vid första rasten kollade han in i sittbrunnen och till sin förvåning upptäckte han att en fripassagerare hade hängt med. Den förmodade fluga visade sig vara en groda. En groda som nu bor på en ny ö i Vänern.

I vikarna är det rätt så vindstilla. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Ikväll tältar vi i Gaperhults hamn. Då vi inte riktigt lyckades nå Ekenäs idag (campingen) så började vi att få brist på vatten. Som tur är så är människor väldigt snälla och hjälpsamma. I Gaperhults fick vi fylla på med vatten från en privatperson likaså fick vi även tälta på privat mark (ibland är det svårt att hitta bra tältplats i anslutning till vattnet).

Nu har vi cirka 22 km kvar ut till Lurö. Vädret ser lovande ut för morgondagen så vi siktar dit ut. Ska bli kul att uppleva Lurö skärgård.

Med jämna mellanrum sköljer vågor över oss. Som tur är har vi kapellen som gör att vi håller oss hyfsat torra. Foto: Niclas Bentzer

Skattning 1-5:

Ansträngning: 4

Vyer: 3

Lunchstället: 4

Paddlingen: 2,5. Tufft idag pga motvinden. Men det har ändå gått bra.

/Linnea

Paddlingen dag 23. Skutberget – Vassudden, 25,8 km

Vindstyrkor uppemot 10 m/s… på söndag ska vi bege oss ut på Sveriges största sjö. Som tur är byter vi farkoster till havskajaker som är mer anpassade för havsklimat och vågor som sköljer över kanoten, om än vi ”bara” ska paddla Vänern.

Allt ska rymmas i brunnarna. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Niclas föräldrar hade enkom kommit ner till Karlstad för att leverera kajakerna från Kajaktiv i Dala-Floda. Som tur är så har James full koll på läget och hade valt ut varsin Prijon Touryak 470 LV och 500 (Niclas) med tillbehör. Kajakerna glider fint fram på vattnet och känns stabila.

Kajakerna går fint på vattnet. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi startade dagens tur från campingen vi hade bott på i två nätter. Den låg lite norr om Skoghall, men kändes säkrare att starta ifrån med tanke på vinden. Däremot blev det lite längre sträcka, men säkerheten går alltid först.

Vi käkade lunch med Niclas föräldrar Mars och Kia. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Totalt har vi tagit oss 25,8 km och fått göra några längre passager i rätt så höga vågorna och djupa dalar.

Kvällsmålet smakar extra gott från klipporna. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Skattning 1-5:

Ansträngning 3,5

Vyer: 2,5

Lunchstället: 4 (på en camping med Mats och Kia)

Paddlingen: 3; rätt så blåsigt med höga vågor.

Linnea