Löpningen dag 37-38: Andra etappfilmen och ny delled

Idag presenterar vi dag 37-38, samt den senaste etappfilmen mellan Rydebäck och Ry på 279 km. Hoppas att ni finner den lika njutbar som vi!

Dag 37: Sölvesborg-Östafors, 28 km.

Vi är nu åter på Kust-Kust-leden. Dagens etapp gick från Sölvesborg till Pensionat Strömbacken i Östafors. Sträckan blev 28 km och är hittills den mest kuperade på cirka 600 höjdmetrar.

Åter på Kust-Kust-leden.

Mycket kuperad sträcka.

Pensionat Strömbacken är ett ekopensionat, som är fint beläget i Östafors naturreservat. Ägarna Elisabet och Bo välkomnar oss med öppna armar. Både deras närvaro och gården gör att vi direkt känner oss som hemma. Tapeter, möbler, golv och porslin är både gammeldags och romantiskt charmiga. Höjdpunkten blir pizzabakningen på kvällen. Tillsammans gör vi nästan ett dussintal i deras nya stenugn och äter de med familjen på kvällen. Den upplevelsen kommer vi att minnas för livet.

Pensionat Strömbacken i Östafors.

Bo och Elisabets nya fina stenugn.

Premiärbakning för Erika. Bo övervakar.

Dag 37: Östafors-Granatorpet, 29 km.

Dagens etapp gick i fortsatt kuperad blandskog mellan Östafors och Granatorpet. Den landade på 29 km i extrem värme och absolut vindstilla. Idag drack vi två liter vardera, men hann ändå få slut på vatten innan vi var klara för dagen.

Fina mossiga partier.

Leden går mycket runt och förbi sjöar.

Goda färdmackor till lunch från Elisabet på Pensionat Strömbacken. Tack!

Två liter vardera räckte inte i denna värme idag.

Inatt sover vi hos Oscars faster och farbror. Där har vi hunnit med ett svalkande dopp och vi fick även klappa på ett alldeles nyfött lamm. Underbart!

Både kattungar…

…och lamm finns hos Oscars faster och farbror.

På återseende!

/Oscar & Erika

Skånes högsta vattenfall och 50 mil avklarade

Dag 24:

Vi lämnar ett soligt Brantevik och två nyfunna vänner i Hans och Sussi. På vägen mot Stenshuvuds nationalpark passerar vi stora och fina klippformationer längs med kusten och mot dem slår stora vågor.

Med vittring på 50 mil tar vi oss vidare. Längs med kusten går vi förbi några fina städer och byar. Simrishamn har en blandning av storstad och gammelbyggda mysiga hus. Baskemölla och Vik har var för sig sin egna charm och båda byar består mestadels av gamla välskötta byggnader. Lunchstopp blir på Lilla Viks golfklubb.

Hans och Sussi, vänner vi kommer att träffa igen! Foto: Erika Nilsson-Waara.

Omringad av halmtakshus i de små byarna längs med havet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Klippformationer längs med kusten efter Simrishamn. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Här stannade vi en lång stund för att njuta av utsikten. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Redan efter Lilla Viks golfklubb börjar de oändliga äppelodlingarna och vi känner essencen av att vara nära Kivik.

Typiska äpplen som odlas i mängder på Österlen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

För Stenshuvuds Nationalpark har vi ett eget inlägg dedikerat till den, då vi även är igång med Nationalparksresan. Klicka HÄR för att läsa mer om nationalparken.

Vi avslutar dagen med 30 km och en helt underbar överraskning av Oscars familj och faster väntades på oss i Kivik.

Underbara familjen och faster vid Kivikshamn. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 25:

Idag fortsatte vi i riktning mot Haväng och säger på återseende till havet när vi beger oss inåt i landet.

Verkaån har även sitt utlopp vid Haväng och den har vi följt nästan hela dagen.

Här säger vi på återseende till havet, svårt att inte sakna det! Foto: Oscar Detmer Nilsson.

På vägen gjorde vi en liten avstickare in till Brösarp, eftersom det var det enda stället med matmöjligheter för dagen. Vi åt brunch på Café Smulan, som vi kan rekommendera.

Smaskar i sig nybaktbröd med en konstigare kombination av ost och lemoncurd. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skåneleden är bra på att bjuda in till andra sevärdheter och en av dem passade vi på att se idag; Skånes högsta vattenfall, Hallamölla, fördelat på fem etapper på hela 23 meters höjd.

Hallamölla vattenfall i Brösarp kommun. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi kommer fram till vår slutdestination för dagen, Lilla Rygården. Det har varit en av de tuffaste dagarna hittills. Kropparna känner av det och vi lyckades även få slut på vatten idag… Att solen gassade gjorde inte saken bättre. Men detta betyder också att vi har tagit oss över 50 mil! Det har varit en milstolpe för oss och vi firar på bästa sätt med renskav, potatis och lingon.

Framme vid slutdestinationenLilla Rygården. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Slut i kroppen efter dagens etapp. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Pedikyr sökes. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Nu säger vi god natt och ser fram emot en skön vilodag imorgon.

På återseende!

/Oscar och Erika

Löpningen dag 18-19: Här hittar du lugnet och tystnaden

Skåneledens sträckning mellan Eksholmssjön och Blentarp ligger på cirka 35 km. Den tog oss två dagar att genomföra och ger goda chanser till att stöta på rådjur, hjort, glador och vildsvin. Idag lyckades vi även skåda en stork på en badbrygga.

Det som utmärker sig mest är tystnaden och lugnet i naturen föutom när gladorna piper till. Terrängen blir något mer kuperad och närmare Blentarp går mycket av leden på stigar, vilket vi helst föredrar när vi springer.

Igår övernattade vi på den charmiga och blommiga hästgården i Trolleberg. Gården inger en stillsam tillvaro, där vi får känslan av total avkoppling. Vi passade även på att krama på bamsenallen (läs: Sankt Bernardshunden) Mufasa.

Idag blev sträckan betydligt kortare, 13 km, vilket gav oss lite utrymme för att göra andra aktiviteter på dagen. Vi hann med lite golf och en cykeltur med ett dopp i Sövdesjön. Ljuvligt!

Blentarp ser ut att innehålla fler hästar än människor och det finns gott om restauranger med hänsyn till byns lilla storlek. Vi hann även med att smaka på lokal rabarbersaft från Sövde musteri. Jättegott!

Nu övernattar vi på Blentarp STF Vandrarhem. Även här infinner sig lugnet mitt ute på landsbygden. Vandrarhemmet ser ut att passa bra för barnfamiljer och även hundar är välkomna hit.

Kropparna håller förhållandevis bra ihop. Vi behandlar varje morgon och kväll. Muskler och senor ömmar rejält på minifoamrollern som vi har med, men det gör gott i slutändan. Ju fler dagar som går desto mer löpning än vandring blir det. Det känns kul!

På väg in till Trolleberg B&B. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Katten Misan trivs bra på Trolleberg. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Bra med hängmatta efter en lång dags turande. Foto: Erika Nilsson-Waara

Stor karta kräver stort bord. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Gårdens ”lilla” bamsenalle. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Håller golfsvingen i form på Rommelåsens golfbana. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Sturups vindskydd var ett av de finare vi skådat. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Klassisk vägvisning på Skåneleden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Löpning på sköna stigar föredras. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Framme vid Stf Blentarp dag 18. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Den fina badplatsen vid Sövdesjön. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Kartplanering är kvällens läsning. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Imorgon beger vi oss mot Ystad med en beräknad sträcka på mellan 30-35 km.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Löpningen dag 14-17: Ny delled påbörjad

Dag 14 gjorde vi sträckan Bakhagarna-Löddeköpinge. Morgonen började med magont för Erika. Vi vilade nästan fram till lunch innan vi gav oss iväg. Längs denna sträcka passerar vi vackra strövområdet Järavallen och dess otroligt fina badplats. Vi skymtar även golfbanan och kärnkraftverket i Barsebäck som ligger fint till på en udde. I övrigt går mycket av leden på asfalt.

I förrgår tog vi oss an sträckan Löddeköpinge-Bulltofta, Malmö. Den landade på 27 km och bestod mestadels av asfalt. Det gjorde fötterna lite extra ömma, vilket gjorde gårdagens vila än mer väl behövd.

Mycket asfalt under fötterna, men humöret på topp ändå.

Blicken framåt.

– Denna asfalt tar aldrig slut!

Den sista sträckan på Öresundsleden är alltså avklarad och vi har nu Österlen i sikte. Vi lämnar idag ett 24-gradigt Malmö och beger oss österut in på Nord-sydleden.

Tummen upp för att ha gjort hela delled 5; Öresundsleden.

Vidare från Bulltofta fortsätter den tuffa asfalten under fötterna. Idag är det extra varmt och varje skuggfläck är värdefull.

Längs vägen passerar vi Torup slott och bokskogar med sköna stigar. Lunchstoppet gjorde vi på Bokskogens golfklubb, vilket var både gott och trevligt. Skåneleden passerar även genom golfbanan så det gäller att ha koll på bollarna och vart de flyger.

Framför tavlan som visar Torup rekreationsområde och slottsskog.

Nu har vi installerat oss i en mysig liten stuga i närheten av Eksholmssjön alldeles intill Skåneleden, där vi välkomnas av Mia som äger stället.

Nu är det dags för middag och efter det ett dopp i sjön för att svalka av oss rejält. Imorgon fortsätter vi mot Dörröd. Än så länge håller vi oss enligt gameplan!

Vi ses!

/Oscar och Erika

Hela gänget samlat

Spontanitet och natur är två goda ting som går fint ihop. Igår var vi samlade allihopa; paddlarna, löparna och vår kära vän Åsa på en och samma balkong. Vi hade en helt ledig söndag framför oss. Vad skulle vi göra?! Möjligheterna är ju oändliga. Så tänker vi nästan jämt. Plötsligt dök den briljanta idén upp om att antingen upptäcka ett nytt naturreservat eller en vandringsled. Och visst blev det så. Vi tog sikte mot Åbyälven och dess intilliggande vandringsled.

Åbyälvsleden är cirka 20 km lång och vi valde att starta vid Källbomark för att vandra drygt halva leden i riktning mot havet. Älven lär även bli intressant att träningspaddla i för Linnea och Niclas framöver. Sol, klarblå himmel och sjungande Storspovar gjorde dagen mer än njutbar på alla sätt och vis.

Gör din egen dagstur och upptäck något nytt du med. Vem vet vad som väntar i de oupptäckta äventyren?

 

Samlade! Löparna Oscar och Erika tillsammans med paddlarna Linnea, Niclas och hunden Storm. Foto: Åsa Berglund.

 

Vår kära vän och tillika mästerfotograf Åsa följer gärna med på våra naturupplevelser. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Ledmarkeringen för Åbyälvsleden. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

Fisket i Åbyälven sägs vara bra. Det ser verkligen ut så. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

Åbyälvsleden sträcker sig längs naturstigar, betesmarker, öppna gräsytor och grusvägar. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

Att bara vandra i naturskön miljö och inte tänka på någonting alls. Det är medicin för kropp och själ. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

Allt gott från oss!

/Erika och Oscar

Höstglöd i Grövelsjön, reportage i Piteå-Tidningen och en 97-årig grattishälsning

Under helgen har vi framfört två musikspelningar på vandringseventet Höstglöd i Grövelsjön. Som vanligt supertrevligt och när vi får publiken att sjunga med trivs vi som absolut bäst! 

Eventet innebär att fjället skiftar i alla dess möjliga höstfärger. Intressanta och inspirerande föreläsningar varvas med adventure camp, musikunderhållning, filmvisning, friluftsutrustningstält, lekfyllda tävlingar, kokkaffe och halv- eller heldagsturer för vandring. Det finns alltså något som tilltalar de flesta!

Linnea och Erika skaftar egna Moraknivar på Höstglöd i Grövelsjön och stöttar samtidigt projektet Stötta Kungsleden.

Ett annat hett tips. Njut av trevlig helgläsning med Piteå-Tidningen om finalen och summeringen av hela vårt fjällprojekt 203 mil till fots. Där finns även intressant data och siffror från vårt äventyr.

Kika in på www.pt.se/helg för att läsa Maris fina slutreportage om oss.

Ja nu har systrarna Waara klättrat i mål!


Dessutom vill vi höja på hatten för vår underbara farmor Mia som i helgen fyllde 97 år! Vilken otroligt inspiration, värme och kärlek denna dam besitter. Vi älskar dig farmor och längtar tills vi ses igen!

Kram så länge!

/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Film: Storsola och Syltraversen

Avslutningen på fjällprojektet blev något helt annat än vad vi någonsin hade kunnat föreställa oss. 

Det räckte inte med att bara bestiga Jämtlands högsta punkt Storsola, 1728 m.ö.h. Vi passade nämligen på att göra hela Syltraversen när möjligheten ändå låg framför fötterna! Vid fler än ett tillfälle tänkte vi nog båda – varför gör vi egentligen detta?! 

Klicka på länken för att se den mäktiga avslutningen: https://youtu.be/5tU_1t4KXBw

Erika och Linnea har precis klättrat uppför Jämtlands högsta punkt Storsola.

Håll utkik efter nästa blogginlägg som beskriver Syltraversen mer utförligt. 

Kramar från oss!

/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Löpning och bestigning av Storvätteshågna 

Nu är den andra av totalt fyra fjälltoppar avklarade! Idag tog vi äntligen på oss löparskorna för att springa uppför Dalarnas högsta punkt Storvätteshågna, 1204 m.ö.h. Dagens etapp utgick från Grövelsjön och blev totalt 19 km på 2,5 timmar.

Klicka på länken för att se filmklippet om hur det gick till: https://youtu.be/Ig0qHNsO58U

Erika, Linnea och Niclas står på toppen av Storvätteshågna, 1204 m.ö.h. den 10 september 2016. Foto.

Dimman låg lite på, men trots detta hade vi en skaplig utsikt och luften var både sval och go att springa i.

Nu väntar de två återstående topparna Helags och Storsola, som får besök av oss redan de närmsta dagarna. Och givetvis med löparmunderingen på!

Kramar från oss så länge!

/Erika och Linnea Nilsson-Waara.

Fint reportage om vårt fjällprojekt i DT

Idag uppmärksammas vårt fjällprojekt i DT. Kika gärna in för att ta del av Nisse Schmidts fina artikel.

Klicka på länken för att läsa: http://www.dt.se/dalarna/alvdalen/framme-efter-138-mils-vandring-fran-treriksroset-till-grovelsjon


Igår sprang vi upp till Dalarnas högsta punkt Storvätteshågna. Håll utkik efter morgondagens inlägg för att se hur vi gjorde det. Idag fortsätter vi vidare mot Helags och Storsola, de två återstående fjälltopparna i vårt fjällprojekt. 

Kramar från oss så länge!

/Erika och Linnea Nilsson-Waara