Summering av forsränningsutbildningen

I måndags anslöt vi till forsränningsutbildningen som arrangerades av Linneas fd. skola som hon gick på i Älvdalen. Denna gång var det tillsammans med de gymnasiala äventyrseleverna.

Vissa forsar kommer vara för kraftfulla att passera med vår kanot. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Linnea genomförde denna kurs för två år sedan och föreslog att den skulle vara mycket nyttig att göra igen för att optimera våra förutsättningar inför kommande paddlingsäventyr. Vi känner oss mycket nöjda med hela veckan och har fått lära oss om allt från att läsa vatten, vägval, konsekvenser som kan inträffa, utrustning och framför allt fått en hel vecka med att vänja in våra kroppar med paddlingsrörelser.

Här tränar vi på att flippa raften. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Sveriges paddlingselit

Vi känner oss oerhört tacksamma att ha fått chansen att vara med. Alla ledare som är med på kursen är ytterst kompetenta (tillhör Sveriges paddlingselit) och vi suger åt oss så mycket kunskap vi kan. Även eleverna från Älvdalens skola har varit helt fantastiska hela veckan och välkomnade oss med öppna armar. Hela veckan har varit superrolig!

Niclas och Dennis studerar vattnet och pratar vägval. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Summering av dagarna

Dag 1: Älvdalen. Teori med läran om hydrologi, säkerhet, utrustning mm.

Dag 2: Lissforsen. Träna på att simma i fors, räddningstekniker med farkost (forskajak) mm.

Dag 3: Evertbergssjön. Träna på att flippa raften/gummibåten, styrteknik, kommandon mm.

Dag 4: Trysilelva/Femundselven: Se sträckan vi kommer att passera på Nordens längsta vattenväg. Forsränna. Styrtekniker och kommandon. Rigga z-drag (för att ex dra loss båtar som har fastnat).

Dag 5: Femundselva igen x 2. Med ytterligare guider. Fortsatt träning med raftarna. Flippa/välta omkull i forsen och träna på att komma upp för att sedan rädda andra.

Dag 6: Examinationsdag. Glöta. Köra en orekad sträcka själva och därmed gå i land inför varje förs för att bedöma färdväg ner. Prov med bl.a. att flippa båt och kastlina. Sträckan är oerhört vacker med Rendalssölen som utsikt.

I Lissforsen fick vi bl.a. träna på att simma i forsen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det krävs bra logistik för att genomföra en utbildning för 14 personer/elever. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi hade läger alldeles intill Femundselva. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Snart startar vi!

Hela veckan har varit fantastiskt och vi känner oss nu redo att ta oss an Nordens längsta vattenväg. Vi startar veckan efter midsommar.

Tusen tack från oss.

Tusen tack till Älvdalens skola. Nu känner vi oss väl förberedda inför sommarens höjdpunkt!

Foto: Dennis Franzén

/Niclas och Linnea

Paddlingsutbildningen dag 3: Flippa i Evertsbergssjön

Vi fortsätter att bli mer och mer vattenvana. Idag har vi varit i Evertsbergssjön och tränat paddelkommandon, styrtekniker, tränat på att komma upp i båten, välta tillbaka en båt som har flippat mm.

Vädret var idag mer ruggigt med tidvis regn och moln. Därför kändes det extra gött att få användning av våra torrdräkter. Då kändes det rent behagligt att ligga i vattnet. Imorgon fortsätter vår färd till Trysilelva och där kommer vi att spendera tre dagar och två nätter. Detta ser vi fram emot och är nyfikna på att se några av de sträckor som vi kommer att passera på Nordens längsta vattenväg.

Vi väntar oss massor med rock n roll och förhoppningsvis inte lagom mycket stryk (fors på norska).

/Linnea

Linnea tränar på att flippa/välta båten för att sedan öva på nästa moment som är att välta båten tillbaka och snabbt ta sig upp i båten.

Som guide på raftingturer måste du kunna ta dig tillbaka upp i båten. Niclas visar hur man gör.

Niclas kämpar för att ta sig tillbaka i raften/gummibåten.

Säkerhetsgenomgång inför Trysilturen. Dennis demonstrerar hur den går till.

Paddlingsutbildningen dag 2: Forskajak och räddning

Idag har vi varit till Dala-Floda, där Kajaktiv som hjälper oss med utrustning för denna tur har sitt säte. Vi hade med oss forskajaker och har både simmat och paddlat i Lissforsen.

Vi har även tränat på olika simtekniker, utifall man skulle ramla i vattnet. Kastlinan fanns också med. Mina minnen från tidigare vattenaktiviteter i skolan är att jag allt som oftast har frusit, men idag var solen framme och vattentemperaturen helt ok. Våtdräkten gjorde såklart sitt för att hjälpa till.

Träning av simteknik utifall man skulle hamna i en fors.

En våtdräkt, hjälm, flytväst och skor är alltid ett måste i forsar.

Forskajaksträning

Efter lunch satte vi oss i forskajakerna och övade räddningstekniker, samt fick testa på att paddla genom forsen. Vi blev också indelade i två grupper där den ena fick börja att paddla forsen medan den andra skulle ställa upp sig för att vara beredda för ev räddningsaktion.

Rock’n’roll i forsen.

Risken att tippa finns alltid. Förhoppningsvis lyckas man parera eller så kan det bli en ”wet exit”.

Paddlingsutbildningen dag 1: Teori

I måndags startade paddlingsutbildningen som vi får genomföra via Älvdalens utbildningscentrum.

Min fd lärare, som jag hade på yrkeshögskoleutbildningen till Fjäll- och äventyrsledare, Dennis Franzén är också lärare för kursen och ser till att vi får uppdatera våra kunskaper inom paddlingen. Kursen handlar om forsränning och därmed inte riktigt samma farkost som vi kommer att paddla. Men oavsett farkost så är teorin densamma, dvs hur du läser vattnet, vilka faror som finns, kloka vägval, utrustning man ska ha med sig osv.

Hydrologi, räddningstänk, kastlina, klassificering av forsar, olika scenarion som kan inträffa var några av de inslag vi gick igenom.

Här följer några bilder från dag 1.

Dennis Franzén går igenom hydrologin. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Genomgång av forsränningsbåtarnas uppbyggnad. Separata luftkamare, pumpteknik mm.

Innan du kastar ut linan så är det viktigt att ha fått ögonkontakt med den som ska bli räddad. Därefter ropar du REP och kastar.

Hälsningar Linnea

Bästa knepen för att kapa gram

Detta var sista helgen innan vi tar bilen söderut. Nu är det de små detaljerna som ska bli klara, kapa gram, tvätta allt, göra klart matdepåer osv. Nu kommer vi snart se om vi klarat av att hålla vårt motto ”By failing to prepare you are preparing to fail”.

Att ha en lätt packning är för oss en av de viktigaste detaljerna i vår resa. Ett löptsteg är 3-4 gånger så mycket vikt tillbaka i kroppen dvs ett gram blir 3-4g extra på varje steg. Addera det med 20.000 steg på en dag så kommer det märkas skillnad.

När det kommer till att kapa gram så är alla knep tilllåtna, nedan kommer en lista du kan ha i åtanke om du också vill kapa gram till din tur:

  • Steg 1.Gör en packningslista med allt du kan tänka dig behöva, sedan kopierar du den och gör en ny där du tar bort allt som du kan tänkas klara dig utan.
  • Steg 2. Scouta alla sidor och affärer efter lättast möjliga plagg och material utifrån den funktion du söker. De kan vara dyrare, men det är värt det när du vet att du ska färdas långt.
  • Steg 3. Tänk smart i packningen
  • Plocka isär allt ni kan ta isär.
  • Plocka bort onödiga fodral.
  • Klipp tandbortsar och klipp bort lappar från era produkter.
  • Ett laddningskit för flera apparater.
  • Så få påsar som möjligt (inkluderar vattentäta, vaccum och vanliga packpåsar).

 

22 gram kapat på produktlappar. Foto av: Oscar Detmer Nilsson.

 

Allt ska vägas och mätas! Foto av: Oscar Detmer Nilsson.

 

Känslan: Taggade!

På återseende

 

Oscar & Erika

Välta med en kanadensare

Vad händer om vi skulle välta med kanoten? Hur tar vi oss upp igen? Hur vattenfylld blir den? Kommer den att sjunka? Frågorna är många. Det enda sättet för att få svar är att testa kapsejsa med kanoten. 

På vår paddling längs Nordens längsta vattenväg kommer vi att passera många olika typer av vattendrag. En del kommer att vara lugnare sjöar och andra kommer att vara forsar som inte ens är paddlingsbara för vår kanadensare. Risken att välta finns ändå alltid där. Väder och vind spelar roll och inför varje ny etapp måste vi alltid överväga hur säkert det är att bege oss ut på vattnet. Om vi mot förmodan skulle kapsejsa så vill vi veta hur vi ska göra för att ta oss upp igen. Dessutom är det ju skillnad mellan en kanadensare och en kajak när det kommer till ta sig upp och tömma farkosten.

Nedan följer en film som Niclas har redigerat ihop om hur vårt test av att kapsejsa med en Ally-kanot (kanadensare) gick till.

 

image1

Vi undviker helst att välta med kanoten. Men om det skulle inträffa vill vi väldigt gärna veta hur vi ska göra för att ta oss tillbaka. Foto: Åsa Berglund

Hälsningar,
Linnea

 

Blomsterquizet

Det är en fin tid nu. På många ställen söderut har blommorna redan slagit ut och lite längre norrut har de ännu inte nått sin fulla potential.

I helgen har vi varit till stugan som ligger i Jockfall/Överkalix och i söndags blev det en utflykt in i de norrbottniska skogarna. Att vara ute och vandra i skog och mark är ett fint sätt att umgås tillsammans med nära och kära. Och självklart följde kaffetermosen och bullarna med. På turen såg vi många fina blommor.

Nedan följer ett blomsterquiz. Under varje blombild finns en ledtråd.

Lycka till!

1. När vår brorson var liten brukade han kalla denna för ”skrattblomma”. Namnet påminner om dess egentliga namn.

2. Tjärblomster eller…? Ja vaddå kan denna rosa/röda blomma heta?

3. Duvkulla är ett annat namn för denna blomma som växer i skogar och lundar i Skandinavien. Finns även på fjället.

4. Tre färger varav en av dem är mest dominant. På latin heter den Viola tricolor.

5. Denna blomma har inte slagit ut ännu. Blomman är fridlyst och med ordvitsen ”Dörrupplåsande bibliskt stjärntecken” kanske du knäcker koden till dess namn.

6. För norrbottningar borde denna blommar vara enkel att kunna namnet på. Det är nämligen norrbottens landskapsblomma.

 

Kunde du namnen på alla blommorna? Kommentera gärna. Svaren kommer nästa vecka.

Hälsningar, Erika och Linnea

Här hittar du sommarparadiset

Det här måste vara höjden av att ”bara vara”. Det är lördag kväll och vi sitter på en enkel bänk gjord av slitna träplankor.

Framför oss dånar ett nio meters vattenfall och laxarna samlas i de två vikarna innan de ska vandra upp för fallet. Vi är i Jockfall. Platsen som vi kallar för paradiset och där vi har spenderat åtskilliga somrar vid och på Kalixälven. Mormor brukade säga att vi har fisket i blodet. Det kommer från vår morfar Lennart ”Bäck Nils” Larsson. Han var en av de första i byn att äga ett kastspö och tillhörde Jock byamäns fiskeförening. Ofta tog han ut oss på fisketurer, ibland med båt och ibland från strandkanten. Och alltid hemkommen med en 10-liters hink full av fisk. Många mornar har mormor fått stekpannan att gå varm för att ha klara frukostharrar tills vi vaknade.

Här har vi spenderat många somrar. I östra viken i Jockfall. Foto: Erika Nilsson-Waara

Här har vi spenderat många timmar. Östra viken nedanför Jockfallet. Siktet är inställt på lax. Foto: Erika Nilsson-Waara

Få året-runt-boende, men byn lever upp sommartid

Jockfall ligger ca fyra mil från Överkalix och ca 1,5 h från Luleå. Det bor några tiotal året-om-boende här, men sommartid ökar antalet pga alla turister och även sommarstugeägare som ”kommer hem”. Campingen i Jockfall har aktiviteter nästan varje helg med allt från midsommarfirande till fisketävlingar. Eller så besöker man Jockfall bara för en fin utflykt och en god matbit. Restaurangen är jättefin och personalen likaså.

Hemma på gården i Jockfall. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Hemma på gården i Jockfall. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Våra föräldrars lilla stuga som står på mormor och morfars gård. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Våra föräldrars lilla röda stuga som står på mormor och morfars gård. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Förhoppningsvis kommer det att finnas lite tid kvar av sommaren när våra äventyr är klara. Då kommer vi att åka upp hit och fiska. I vårt sommarparadis alltså.

/Linnea, Erika och Oscar

Löpningen: Att välja sko

När du ska välja en löparsko kan det vara bra att ta reda på följande: Vilket underlag kommer jag att springa på? Hur långt och hur länge ska jag springa i den? Hur ser mina förutsättningar ut vad gäller min kropp med eventuella skador, muskeluppbyggnad, rörlighet, spänst och koordination?

Något som du kan ha i åtanke när det gäller löpning är att vi arbetar med mycket krafter. Nedåtgående krafter möter uppåtgående. Varje löpsteg är som ett litet enbenshopp. För varje löpsteg får du 3-4 gånger så mycket kraft tillbaka i foten, knäet och höften än vad du skulle få av att vara ute och promenera. Det vill säga har du vant din fot vid mjuka och dämpade skor till vardags kommer du förmodligen ha svårare att springa i en sko med hårdare sula.

Med det sagt kan det finnas en stor möjlighet att du kan göra det i framtiden förutsatt att träningen har varit rätt för dig. Är det starkare fötter du är ute efter är det din vardagssko du ska kolla på först. Det är i den du spenderar mest timmar i varje dag och det kommer vara den som formar din fot.

Jag kommer att springa i Altra Duo som är en bredare sko med 0 mm dropp och mycket dämpning i sulan. Det blir bra, eftersom Skåneleden till stor del består av asfalt. Anledningen varför jag har valt 0 mm dropp är för att jag under 2-3 års tid har arbetat i en barfotasko som är minimalistisk. Det har resulterat i att min fot har vant sig vid att registrera varje steg mycket mer än vad jag hade behövt göra om jag hade haft en tjock sula mellan foten och marken. Det tillåter mig att springa i hårdare sulor om jag hade velat och även möjligheten till att känna av marken som jag springer på vilket gör min löpkänsla och balans mycket bättre. Är du själv intresserad av att springa i en barfotasko bör du ha en van och tränad fot innan du ger dig på den uppgiften.

Är det första gången du ska ut och springa klarar du dig långt med endast ett par löparskor. Frågar du en erfaren löpare med många timmar på språng kommer hen att rekommendera dig att ha minst tre par löparskor om inte 1000.

Så för att ge en kort sammanfattning är det bra att att ställa dig själv några frågor innan du gör ditt första köp. Ditt primära underlag som du springer på bör vara riktlinje för den sko som du investerar i. Är det mestadels asfalt bör du titta på något mer dämpade skor, särskilt om du är ovan som löpare. En lättare sko med mindre dämpning fungerar bra till kortare sträckor eller intervaller. En terräng- eller trailsko ger bra skydd mot rötter och stenar samtidigt som markkontakten blir närmare foten för att undvika stukningar.

Om du har besvärats av tidigare skador kan det vara bra att kolla upp din löpstil och svagare områden så att de inte påverkar din löpning negativt. Tidigare skador kan göra att du blir känsligare för löpning med tanke på krafterna som studsar tillbaka mot kroppen. Skador kan även leda till muskelobalanser som kan leda till felbelastningar. Att bara springa är lätt, men att springa rätt är svårare.

Här har ni min Altra Duo och även en stilig man på bilden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Tack för mig hoppas jag gjort skohandlandet lättare för någon.

/Oscar.