Lavinveckan inleds med norrsken

Igår anlände jag och klassen till Höglekardalen, Jämtland. Vi blev varmt mottagna av ett vackert norrsken. Veckan kommer att innehålla lavinutbildning, längdskidåkning och topptursträning.

IMG_5384

Norrskenet dansar på himlen. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

IMG_5392

Vi fick ett varmt välkomnande till Höglekardalen av ”det gröna skenet”. Foto: Linnea Nilsson-Waara. 

logo-pt
Over and out!

Linnea

 

”Att topptura är så fantastiskt!”

Torsdagsnatt. Klockan ringer 03.10. Det är bara att pallra sig upp och göra sig klar för den överenskomna samlingstiden som är kl.04.00 på skolan. Det är underkylt regn ute. Skit också. Bilresan upp till Rendalssölen kommer att bli intressant och jag som dessutom är åkrädd på vintern.

Larmet går kl.03.58

Väl framme på skolan går jag in genom den vanliga entrén, dörren är olåst. Larmet utlöses – sirenen tjuter illa och jag ringer min lärare som är på väg till skolan. ”Det är inget att göra åt… vaktmästaren kommer till skolan för att stänga av larmet”, säger han. Skit också – igen. Nåväl. Förlåt vaktmästaren. Från och med nu kan dagen bara bli bättre, tänker jag.

 

Detta beskriver min morgon inför klassens och min första topptur. Vi beger oss av mot Rendalssölen som ligger i Norge. Körtid från Älvdalen och dit är cirka 2,5-3 h. Hit har jag varit två gånger tidigare och jag blir alltid lika fascinerad av de majestätiska fjälltopparna. Ena gången blev det en löptur upp på den högsta av de tre topparna, andra gången var vi dit med skolan på ”höstturen” och nu var det dags igen. Men denna gång på topptursskidor.

Rendalssölens toppar i höstskrud. Vi toppturade upp på den vänstra. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Vad är topptursskidor?
 
”Topptura är det bästa som finns”. Ok tänker jag. Vad är det egentligen som är så bra med topptursåkning? Du går med stighudade slalomskidor och slalompjäxor upp på ett berg. Tiden att gå uppför kan ta flera timmar och åket ned minuter. Vad är då tjusningen med att gå i flera timmar och få göra ett åk som tar några minuter?!!! Idag skulle jag få bli varse om detta fenomen.
 

Väl framme på parkeringen svirade vi om till topptursutrustning. Topptursutrustning innebär att man har en slalomskida (dock något bredare för att klara av att åka utanför pisterna), stighudar som klistras fast på skidans undersida och liknar en tygmatta som gör att du kan traska uppför rätt så brant lutning. Bindningarna ser lite annorlunda ut jämfört med bindningarna på en slalomskida. Fronten är ledad så att du ska kunna gå upp på tå – jämför hur längdskidspjäxan sitter fast, men med infästning för en slalompjäxa så klart. Bakbindningen går att rotera så att du kan ha den i tåläge (lös häl) till att sätta fast hälen så att det blir åkläge.

Topptursutrustning påminner om slalomskidor, men med ledad frontbindning och löstagbar häl som möjliggör gå- och åkläge. Foto: Mikael Wiethe.

 

Stighudarna möjliggör uppgång för berget och tas av innan man åker ned. Foto: Linnea Nilsson-Waara.


Packa lätt så blir det rätt
 

Ett internt mål med denna utbildning är att jag ska lära mig att packa rätt och lätt. Detta tycker jag mig ha lyckats med idag. På min lista fanns topptursskidor, stighudar, pjäxor, mat (lunch, bars, äpple och termos med varmt vatten), första hjälpen, förstärkningsplagg, dunjacka, skaljacka och -byxa, hjälm, googles, extra vantar, buff och mössa, samt telefon och extra batterier. Eftersom vi vistas i lavinfarlig terräng hade jag också med mig transciever, sond och spade. Området var enligt vår utbildningsledare väldigt säkert, men där laviner kan utlösas så måste denna utrustning alltid finnas med.

Med lätt och rätt packning blir det mer trivsamt att ta sig fram på skidorna. Foto: Dennis Franzén.

En tranciever med läge ”sänd” är ett måste då man ska topptura i lavinfarliga områden. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

Mat är A och O för att få i sig energi på turerna. Min termos med hett vatten ger mig en varmlagad måltid på 10 minuter. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Förberedelse inför Jotunheimen
 

Denna tur var en förberedande check inför den omtalade ”Jotunheimsturen” som kommer att äga rum i mitten på april. Där ska vi gå upp på höga fjälltoppar och vara ute i fält flera dagar. Det kommer ställas höga krav på fysik och åkteknik. Därför var det mycket nyttigt för både klassen och mig själv att få göra premiär på topptursskidor.

Transportsträcka på 4 km
 

Rustade för avfärd gick vi på skidorna cirka 4 km innan det blev dags för lunch. Med påfyllda energidepåer påbörjade vi nu stigningen upp mot toppen. Målet var Söre-toppen, men på grund av tidsbrist fick vi nöja oss med den närliggande som var på litet lägre höjd. Vi tog oss upp via en ränna och väl uppe på toppen stormade det kraftigt. Jag fick verkligen fokusera på att hålla fast i grejerna och samtidigt klä på mig förstärkningsplagg, hjälm, googles, ta av stighudarna och sätta dem innanför jackan så att klistret skulle hålla sig varmt, samt klämma fram kameran för att föreviga min första topptursbestigning. Tiden upp inklusive lunch tog cirka fyra timmar och åket ned med transportsträckan tillbaka tog just under två timmar. Jag kan erkänna att klättringen uppåt gav syrakänning i benen.

På led tar vi oss upp för berget. En person spårar ett hundratals meter, går ur spåret och släpper fram nästa spårare. Foto: Dennis Franzén.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi gör oss i ordning toppen med att ta av stighudarna, på med förstärkningsplagg, hjälm och googles. Sen är he bara å åk! Foto: Dennis Franzén.

Själva åket då?
 

Att stå uppe på toppen, pusta ut efter den tuffa klättringen med alla de endorfinerna som pumpar runt och att se långt ut över fjällets vidder ger en inre tillfredsställelse. Att sedan få kasta sig ut på kalfjället och sväva fram över de stora fälten gör att en känsla av frihet infinner sig. Det ser inte snyggt ut när jag åker och man skulle säkert kunna göra en stilstudie på hur man tekniskt inte ska åka. Kroppen spänner sig lite extra över att åka off-pist och med en skräckblandad förtjusning av att jag är och nosar på okänt område. Men oavsett detta så kan jag medge att topptura är fantastiskt!

En hel flock med äventyrselever tar sig ned för fjället. Belöningen efter att ha klättrat sig upp på toppen. Foto: Dennis Franzén.

Nybörjare på topptursskidor

Ett tips till dig som är sugen att testa på topptur finns kurser och enklare berg att börja med. Har du aldrig åkt innan så rekommenderar jag dig att hyra utrustning för att kolla om detta var något för dig. Under min första del av praktiken ska jag vara på Storulvåns fjällstation och där finns möjlighet till nybörjarkurser och åkning i olika svårighetsgrad.

Topptur ska avnjutas med gott sällskap. En hjälpande hand när man faller är alltid välkommet och säkrast ute på fjället.

 logo-pt
Over and out!
Linnea

”Alltså Erika, ibland undrar jag bara varför?”

En enkel fråga med ett kanske något svårare svar? Frågan kom från min pojkvän Oscar när jag presenterade min och Linneas idé om vad vi planerar att göra under år 2016.

Sammanfattningsvis handlar det om att med skidor och till fots färdas 1 750 km genom fjällkedjan i både vinter- och sommarskrud, där vi dessutom ska addera bestigning av fyra bergstoppar på vår resa.

Vi har en lång och efterlängtad väg att vandra i år.

Vi har en lång och efterlängtad väg att vandra i år.

Att han inte börjar vänja sig, tänkte jag, medan jag smålog lite innerst inne. Det här är inte vårt första projekt som går utanför de mer normala ramarna. Kanske i och för sig det mest fysiskt krävande hittills så i slutändan är frågan helt befogad.

 

En summering av året

Det senaste året kan liknas vid en fullproppad påse med lösviktsgodis eller kanske frukt för den delen om man nu föredrar det nyttigare alternativet. Innehållet har varit mycket, varierat och efterlängtat, samt smakat alldeles för delikat.

 

Häng med på en kort sammanfattning om vad jag har pysslat med under det senaste året. Efter 20 år som fotbollsspelare, varav tio år på elitnivå, beslutade jag mig för att backpacka i Australien och på Nya Zeeland. Då resan till stor del handlade om personlig utveckling valde jag att dels resa på egen hand och dels tillsammans med min tvillingsyster Linnea, vilket blev en mycket lyckad kombination. I slutet av maj anlände jag till Sverige, där sommaren innebar en hel del arbete, ett Australienbesök och en resa till Lofoten i Norge, vilken inbjöd till underbara vandringar och bergsbestigningar. Efter sex månader som gatumusikanter på andra sidan av jordklotet tog jag och Linnea med våra Australiengitarrer hem till Sverige för att fortsätta med musiken, vilket vi gör än idag. Hösten innebar att jag återigen fick packa väskan. Denna gång handlade det om en utbildning, eftersom jag ville spetsa min kompetens för det jag brinner för, nämligen träning och hälsa. Jag flyttade då till Vessigebro och Halland för att utbilda mig till personlig tränare, där jag tog min examen i december förra året.

 

Nytt jobb och ny stad

Tittar vi till dags datum vill jag berätta lite grann om vad som händer i mitt liv just nu. Sedan mitten av januari befinner jag mig i Falkenberg med anledning av nytt jobb som sjukgymnast och personlig tränare på Strandhälsan. Nu vill och hoppas jag kunna motivera och inspirera Falkenbergsborna till ökad hälsa och välbefinnande. Min filosofi är att träning ska vara enkelt, lättillgängligt och en naturlig del av din tillvaro. Träning ska kunna kännas lika naturligt som att borsta tänderna varje dag. Då har du kommit en god bit på vägen!

 

En livsstil och fyra passioner

Vår livsstil och passion inrymmer som bekant områdena friluftsliv, träning, resa och musik. Det som jag främst kommer att bidra med under året är kunskaper kring träning och kost, eftersom projektets innehåll och vägen till målet ställer stora fysiska krav med en långsiktig och vettig planering. Genom Linneas ökade kunskaper inom friluftsliv kommer hon att i hög grad att bidra med livsviktiga ingredienser såsom säkerhet, logistik och kartkunskaper så att vi klarar oss helskinnade över mållinjen.

Träning är en av våra passioner i livet.

Erika tar sats. Träning och särskilt löpning är en av våra passioner i livet.

 

Nyckeln till utveckling

Vi tilltalas av utmaningar, eftersom vi anser att det är nyckeln till att utvecklas. Om något är för lätt, både för kropp och knopp, kommer du så småningom att stagnera, vilket gör att vi gillar att vara aktiva och drivande. En utmaning kan ofta upplevas som skrämmande, men ändå lite lockande och därför lever vi efter följande tankesätt:

 

”När du tror att du kanske kan, men ändå tvivlar på din förmåga så kan du alltid testa för att se hur långt du kan gå. Om du aldrig prövar vet du inte om du kommer att lyckas. Det kan du bara veta när du har gjort ditt bästa för att försöka.” Läs gärna dessa rader en gång till och lite långsammare om du upplevde att det kändes luddigt.

 

Så vad blev mitt svar på Oscars fråga?

 

– Varför inte?

 

Tack för att du vill vara med på denna fantastiska resa! Vi ses snart igen.

/Erika Nilsson-Waara

Resa, utbildning och kärlekens år!

När vi tänker tillbaka på vad vi har fått vara med om år 2015 sammanfattar vi det med orden RESA, UTBILDNING och KÄRLEK! 

cropped-img_22702.jpg

Året 2015 sammanfattar vi med orden resa, utbildning och kärlek.

Vi började att inviga det nya året 2015 i Queenstown, Nya Zeeland. Med gitarr, träningsutrustning och hyrbil backpackade vi oss runt på södra och norra ön. Därefter fortsatte vårt resande i Australien där vi bland annat snorklade stora barriärrevet, klappade koalas och kängurus, samt bekantade oss med Tasmanien. Vi hann även med att besöka centrala Australien, det vill säga det ”röda centret”, vilket betyder öknen, där vi besteg the Rock/Uluru och vandrade runt Kings Canyon, samt spenderade nätterna under stjärnklar himmel i swags. Trots alla de äventyr vi har varit med om anser vi att det häftigaste med denna resa är alla de fantastiska människor som vi mötte och lära känna. I maj var vi åter på svensk mark och nytt kapitel var på väg att skapas.

IMG_6159

Surflektion i Byron Bay, Australien. Erika balanserar med en Jack Russel i fören.

IMG_7692

Med vår gitarr reste vi runt Down Under och musicerade på gatorna.

IMG_0030

Fallskärmshoppning låg högt upp på önskelistan. På Nya Zeeland blev drömmen verklighet.

DSC02229

På Nya Zeeland genomförde vi flertalet hajker med bland annat bestigning av ”The Doom”. Vulkanen har fått sitt smeknamn efter filmtrilogin Sagan om ringen.

Snorkling i Det stora barriärrevet, Australien.

IMG_1532

Här bekantar vi oss med lokalinvånarna.

Vi är sedan tidigare utbildade till sjukgymnaster och har jobbat inom yrket under cirka sju års tid. Inför hösten fick vi båda upp intresset för att vidareutbilda oss med lite olika inriktningar i fokus. Erika har spetsat sina kunskaper inom träning och före jul examinerades hon till personlig tränare. Linnea utbildar sig till fjäll- och äventyrsledare i Älvdalen och är färdig med sin skola i november 2016. Vi är mycket nöjda med våra val och ser fram emot vad som komma skall inom respektive område.

IMG_7692

Linnea på höstvandring i de norska fjällen. Rendalssölen i bakgrunden.

IMG_9040

En fantastisk vinterdag med fjälltoppen Städjan i fokus.

IMG_9879

Långfärdsskridskotur i Dalarna.

 

IMG_5340

Botanikkurs med klassen. Vår lägerplats med Sylmassivet i bakgrunden.

image1

Erika är nu färdig med sin utbildning till personlig tränare.

Foto 2015-08-17 00 41 43

Med bra fysik tillåts du njuta mer av dina aktiviteter.

Vi har också hunnit med att genomföra tävlingen Toughest, samt springa Vasaloppsbanan. Toughest är en tävling med en distans på cirka 8 km och med 40 hinder. Riktig kul och smutsig tävling. Den första halvan av Vasaloppet (Sälen – Evertsberg 47 km) genomförde Linnea tillsammans med sin klasskamrat Ida och några veckor senare sprang Linnea och Erika resterande del, Evertsberg – Mora (44 km).

IMG_7608

Här har vi gått i mål i tävlingen Toughest som arrangerades i Göteborg.

IMG_8222

Målgång i Mora efter att ha genomfört sista halvan av Vasaloppsbanan.

Förutom kärleken till träning och fjället har vi båda två lyckats hittat ”den stora kärleken”. Vi är ju tvillingar och ibland är det nästan komiskt hur vi på olika sätt följs åt i livet.

IMG_8806

Linneas kärlek till fjället och till denna underbara man.

image1

Erika med hennes PT-pärla efter ett svettigt träningspass!

Denna blogg handlar om att våga följa och leva sina drömmar. Under året har vi verkligen gjort slag i saken och försöker förmedla detta på bloggen. Från att ha börjat året med att vara på resande fot till att hoppa på utbildning och nu planera för nya äventyr hoppas vi kunna inspirera just dig till att våga ta steget och ta dig an det du brinner för.

Vi önskar dig en god fortsättning och samtidigt tacka alla som på olika sätt stöttar oss i våra åtaganden och äventyr.

IMG_8254

Tack till år 2015 och välkommen 2016!

 

Over and out!
Linnea & Erika

Teknikträning på längden

Vintern har anlänt till Älvdalen och trots sparsamt med snö har man lyckats få till riktigt fina spår uppe på skidstadion. Idag har klassen haft längdskidspremiär med fokus på teknikträning. Nedan följer de olika momenten som vi fick träna på.

IMG_9707

Klassen står fokuserade och peppade inför längdskidspremiären

Älglufsen

Som uppvärmning och för att bli bättre på klassisk åkning i uppförsbacke fick vi lära oss en manöver som heter älglufsen. Tekniken går till som så att du studsar framåt genom att ta långa kliv och stavisättningen sker nära kroppen. Viktigt att hållningen är upprätt. Inga skidor på fötterna.

IMG_9715

Sara visar upp sina spänstiga kliv i uppvärmningen ”älglufsen”

IMG_9713

Klassen begrundar och analyserar varandras olika stilar

Trycket på skidan

Därefter övergick vi till att träna på ”tryck ned skidan”, det vill säga att man pressar ned fästzonen i snön. Många gånger klagar man på att det är ”bakhalt”, men får man inte till ett ordentligt tryck nedåt i snön spelar det ingen roll hur bra man har vallat. Ett bra sätt för att öva just denna teknik är att träna utan stavar i lätt upp- och nedförsbacke.

IMG_9736

Dennis Franzén demonstrerar hur man tränar på att få ned trycket på skidan – dvs. utan stavar

IMG_9758

Linnea är hack i hälinen på Ellen. Teknikträning utan stavar. Trycket på skidan för att få fäste.

Stakning

En klok man sa en gång ”så länge man har armstyrka har man fäste”. Stark bål och starka armar underlättar naturligtvis för skidåkningen och framför allt partier i terrängen där stakningen är extra viktig. Armarna ska föras högt upp (nästan som att du gör kycklingdansen) och trugornas placeras någon decimeter framför pjäxorna (isättningen beror dock på din fart och terrängens lutning). På så sätt nyttjar du stavarnas och din muskelkraft på det mest effektiva sättet.

IMG_9748

Demonstration av stakteknik

Imponerad lärare och imponerad av läraren

Förkunskaperna hos klasskamraterna varierar där några har sysslat mycket till nästintill ingenting alls med längdskidåkning. Vår lärare Dennis Franzén var nöjd med den utveckling han såg hos oss och vi är nöjda med hans teknik-hök-öga som han har för längdskidåkning.

IMG_9745

Utvecklingen hos klassen var stor och vår lärare var nöjd

Nästa vecka kommer vi att vässa vidare på våra tekniska skills inom längdskidåkning.

Over and out!
Linnea

Ute på tunn is

Vintern är här och med minusgrader betyder det att vattendragen fryser till is. Förhoppningsvis hinner man ut på de nylagda kärnisarna innan själva snön börjar att falla. Då bjuds man med stor sannolikhet på spegelblanka isar som sjunger medan man skrider fram på skridskoskären. Dock ska man vara observant om tonerna går mot allt för högt C-dur… Det betyder att du är ute på mycket mycket tunn is.

IMG_9697

Spegel spegel på isen där…

Plurr i vaken

Denna vecka har vi hunnit vara ute på långfärdsskridskor i två omgångar och igår fick vi träna på att ta oss upp ur isvak med isdubbar. Vattnet var så klart kallt och när man faller igenom en kärnis finns risk att man river sig på kanterna. En grundregel för att åka är att isen helst ska vara 5 cm och tjockare. Dock ska man alltid ha med sig isdobbar och gärna is-stör/pinne som man kan knacka med för att kunna avgöra isens tjocklek. Efter själva plurret var instruktionen att snabbt byta om till torra kläder och genomföra detta på isen. Mina händer var väldigt nedkylda med nedsatt (fin)motorik som följd och därmed svårt att klä om. Dock är det A och O att få på sig torra kläder och röra på sig för att undvika förfrysning.

IMG_9628

Snöbelagd is och här pekar jag på isvaken som vi, med hjälp av isdubbar, fick ta oss upp ur.

Spegelblankt på Siljan

Idag har vi varit ut och åkt långfärdsskridskor på Siljan. På grund av blidväder har snön i princip smält bort och på isen låg ”ovan-i-vatten”. Detta bidrog till spegelblank is och en helt fantastisk dag på sjön. På vissa ställen var vattnet helt öppet, men med ett vakande öga och kunskaper i att kunna läsa av terrängen så kändes åkningen säker.

IMG_9698

Magisk åkning på Siljan.

Gruppfoto med ”halv-plurr”

Däremot får jag nog ta på mig stort ansvar för ett kollektivt halv-plurr, då jag bestämt propsade på att vi skulle ta ett gruppfoto med klassen. Under tiden vi ställer oss i ordning så känner jag hur vattennivån sakta men säkert ökar över mina fotknölar, vilket slutligen leder till att isen brister. Vår lärare skulle ta fotot, men istället har han filmat hela händelsen. Vi får väl se om den går att få tag på. Som tur är så var vi nära land och min vattensäkrade packning fick återigen komma till användning.

IMG_9683

Isdubbar runt nacken, is-stör för att avgöra isens tjocklek och skridskor på. Dessutom har jag hjälp och en vattensäkrad packning på ryggen. Ryggsäcken skyddade även mot en mindre incident där jag föll på ryggen.

På fredag är planen att klassen delas in i tre grupper och åker ut på egna turer. Det återstår att se var detta kommer att bli.

IMG_9699

Ut på glid med klasskamraterna.

Over and out!

Linnea

 

 

Valla längdskidor – optimera ditt fäste och glid!

Under denna skolvecka har vi gått igenom vallning av skidor, och framför allt vallning av längdskidor. Jag har tidigare nosat på detta område, men inget som jag har tränat på regelbundet. När jag var yngre tävlingsåkte jag längdskidor och vallningen sköttes av min tränare. Dock är det alltid bra att införskaffa dessa kunskaper själv och det är faktiskt inte så svårt som man tror.

På marknaden finns en uppsjö av diverse utrustning, glidvallor, fästvallor, skidor osv. men som min lärare på skolan brukar uttrycka sig; KISS (Keep It Simple Stupid). Håll det enkelt och du klarar dig långt på det.

IMG_8706

Lågflour, högflour, temperatursanvisningar, lager-på-lager-principen, klister med mera… Som så många andra sporter utgör skidvärlden inget undantag med alla de produkter och prylar som man anses behöva. Försök att hålla det enkelt och endast införskaffa sådant som du verkligen kommer att använda.

Vilken typ av åkning ska du syssla med?

Steg ett är att ha rätt skida för den typ av åkning du ska utföra. Här skiljer man på klassisk åkning och skateåkning. Som åkstilen tyder på har skidorna namngetts på samma sätt. En klassisk skida ska både glid- och fästvallas (om du nu inte enbart kommer välja att genomföra ett lopp stakandes och därmed bara behöver glid) och på en skateskida ska du enbart satsa på glidvalla längs hela belaget.
Vallning för den klassiska skidan

I detta inlägg kommer jag att gå igenom beskrivning av olika klassiska skidor och vallning för denna typ av skida. Vad gäller en klassisk skida finns även här olika ”undergrupper”.

  • Varmskida (bäst lämpad i varmgrader)
  • Kallskida (bäst lämpad i kallgrader)
  • Nollskida (bäst lämpad i nollgrader)
IMG_8705

Skillnaden på varm-, kall- och nollskida.

Att införskaffa tre olika skidor utifrån att vädret och dess snötemperatur kommer att variera känns ju inte direkt aktuellt. Däremot är det bra att känna till att det finns olika typer av skidor där själva ”böjen/flexen” på skidan varierar utifrån om den är varm-, kall- eller en nollskida. Oavsett vilken skida du väljer att införskaffa är det viktigaste att du har ett tillräckligt spann. Är spannet för långt får du svårt att trycka ned skidan och därmed svårt att få fäste. Är spannet för kort så får du bra fäste men på bekostnad av reducerat glid (glidzonerna blir kortare).

Vad är ”spannet”?

Spannet är det område som sitter under dina fötter och när du står på båda fötterna i skidspåret får spannet ej ta i snön. När du däremot sätter över tyngden på ena benet (för att trycka ifrån) så kommer belaget under foten att ta i snön och därmed kommer den (för dagen valda) fästvalla som sitter mot belaget att fylla sin funktion. På detta sätt får du en bra balans mellan glid och fäste. Spannet är avgörande av din vikt + utrustning och skidans ålder. Därför kan spannets längd variera efter att skidan har varit i din ägo under x antal år.

Vid kallsnö är snökristallerna skarpare och därmed blir din fästzon längre (applicera fästvallan över ett längre område), medan det vid varmsnö är tvärtom pga. att snökristallerna är mjukare.

På skidaffären rekommenderar jag dig att prata med kunnig personal som kan välja ut rätt skida åt dig.

Rengöring av skidan

Innan du påbörjar behandling av din skida så behöver den rengöras.

  • Alternativ 1 är att stålsickla bort gammal valla och vad gäller glidytorna så kan man tydligen åka direkt på dessa ytor (utan att göra någon ytterligare efterbehandling). Det är dock omdiskuterat om detta är så hälsosamt för skidans struktur och livslängd…
  • Alternativ 2 är att använda typ valla-väck. Dock sliter detta enormt på skidans struktur, men är ett snabbt sätt att få bort gammal smuts.
  • Alternativ 3, vilket är det bästa, är att droppa på paraffin (mjuk paraffin lämpad för + 10 grader), stryka ut och omgående sickla bort det. Nu följer smutsen med och skidans struktur hanteras varsamt.
IMG_8627

Rengöring av skidan kan göras på olika sätt. Bästa alternativet är att paraffinera och snabbt sickla bort paraffinet. Då får du med dig smutsen samtidigt som skidan behåller sin struktur.

Glidvallning

När glidytorna är rengjorda applicerar du på paraffindroppar över glizonerna. Använd strykjärnet (avsett för glidvallning) för att sprida ut och fördela vallan över hela glidzonen (fäst gärna tejp för att markera gränsen mellan fäst- och glidzonen). Låt skidan stå i minst 30 min. Därefter avlägsnar du först paraffinet i styrspåret med kanten på sickeln eller en styrpenna. När allt paraffin är borttaget från skidan så använder du en borste. Det finns mängder av olika borstar att använda – syntet, hästhår, stål m.m. Om du har en syntetborste så klarar du dig långt. Har man tillgång till ett toppning-spray (typ helex-spray) så kan man avsluta glidvallningen med detta och gnugga in sprayet ordentligt.

IMG_8640

Paraffin i styrspåret tas enkelt bort med hjälp av en styrpenna eller hörnet på en sickel.

Fästvallning

Sandpappra upp fästzonen. Fästvalla ska aldrig appliceras bakom hälen – snarare mitt på hälen. Framåt varierar avståendet beroende på snötemperatur (se ovan om hur man tänker vid kall- och varmsnö). Val av fästvalla beror på temperatur i luft/snö – se respektive leverantörs rekommendationer. En tumregel är att applicera vallan i tunna lager, upp till sex stycken och värma in vallan lager för lager med ett strykjärn (helst tillägnat fästvalla). Finns det ej att tillgå så får man använda en kloss. Fästvallan appliceras i pyramidform där ”tjockaste lagret” återfinns mitt under foten.

IMG_8639

På fästzonen ligger ett fiskbensmönster med klister. Klister är skidåkarnas mardröm att använda pga. att det just är så klibbigt och svårt att få bort från allt det har rört vid. Men i vissa fall kräver vädret att klister används.

Vallningsfria skidor

Om du är en person som inte orkar hålla på med vallning så finns alternativet vallningsfri skida. Denna utveckling har på senare år tagit fart och numera finns riktigt fina vallningsfria skidor att få tag på. Ett annat alternativ är färstvallningstejp som ska hålla för x antal många mil. När jag jobbade i sportbutik fick jag återkoppling av många kunde att de var mycket nöjda med denna lösning. Ska du däremot åka vasaloppet kanske det inte är förstahandsvalet, men ett bra alternativ för vardagsmotionären.

Stavar

En formel för längsta höjden på stavarna som är rekommenderat:

  • Din längd i cm x 0,85.

Som nybörjare rekommenderas staven uppgå till armhålan. Du bör även ta hänsyn till om stavarna är till för klassisk åkning eller skate. Vid skate kan man ha litet längre stavhöjd.

Pjäxor och bindningar

Likväl som det finns en djungel av skidor utgör pjäxor och bindningar inget undantag. Vad du ska titta efter är en pjäxa som sitter bekvämt på foten och är avsedd för den typ av åkning du ska göra – klassisk eller skate. Vid skate behövs en högre och stabilare pjäxa. Det finns hybridpjäxor där man kan plocka bort vristskyddet då man vill åka klassiskt. Även här rekommenderar jag dig att prata med kunnig skidpersonal som kan hjälpa dig att hitta rätt längdskidåkardjungeln.

Nästa steg är att snön ska komma och testa hur vallningen fungerar! Stort lycka till ute i längdspåren och säsongen 2015/2016.

Vi ses!
Linnea

Fjällets snuttefiltar och guldkorn

Resan upp till fjälls har sedan flera veckor, månader eller till kanske och med år varit planerad. Förberedelserna med att ordna ledigt från jobbet, fixa utrustning, göra matlista osv. har tagit sin tid, men är en del av fjällupplevelsen och något du tycker har varit roligt. Det närmar sig datum för avresa och redan i början på veckan har du spanat in hur väderprognosen kommer att bli – inte riktigt till din förväntning. Du fortsätter att hålla tummarna och de där femtioelva väderapparna som du har i din telefon öppnas med jämna mellanrum för att se om dina böner kommer att bli besvarade.

Fjällvädret är som rysk roulette

En sak som jag har lärt mig, och speciellt i fjällvärlden där du kan få uppleva fyra årstider på en och samma dag, är att man kan aldrig styra över naturens makter. Istället handlar det om att göra det bästa av situationen – att avstyra fjällsemestern känns inte direkt som något alternativ (om nu inte vädret kommer att innebära fara för liv).

Här följer några tips på hur man kan sätta guldkant på fjällresan – oavsett väderlek:

  1. Res med gott sällskap och knyt kontakter med människor på plats. Oavsett om du är på en fjällstation eller ute på fjället finns alltid någon gemensam nämnare för att inleda konversationer. Här är vädersnacket en riktig fire-starter. Fortsätt konversationen med att berätta om turer du har gjort eller få tips och idéer från andra fjällrävar om deras äventyr. Vem vet – kanske fjällresan mynnade ut i att du hittade dig en ny vän för livet.
  2. Alternativa rutter: Att gå upp på berg i dimma och blåst är ingen direkt tjusning och kan även vara mycket farligt. Se över vilka andra leder som är mer passande med t.ex. vindskydd längs sträckan och med lagom distans/tid att vara ute.
  3. Snåla inte på förnödenheter. Hitta ett ställe i lä/vindskydd och njut av riktigt gott kaffe, choklad eller te. Ta med dig ett packe hårdbröd, mjukost och korv och vips har du skapat dig en delikatessmacka. Även nötter, russin och kakor ger den där lilla extra energikicken som behövs och är bra att förtära längs sträckan.
  4. Packa med dig extra kläder. Att hålla dig i rörelse/gå är en sak, men när du väl vill stanna av för att vila och fika så kommer du snabbt att börja frysa. Se därför till att ha med dig tillräckligt med förstärkningsplagg – själv föredrar jag dun och ylle. Till och med svala sommardagar är det inte ovanligt att ett dunplagg åker på.
  5. Think outside the box: En boomerang som swishar runt på kalfjället känns väl kanske inte som det vanligaste naturfenomet, men är fullt möjlig att ta med sig ut på tur. Fjällvidderna är perfekta för att öva på retur-kasten och för den som aldrig har provat får man samtidigt lära sig något nytt och utsättas för en ny utmaning.
  6. Groupies: Ska vädret trilskas så kan vi lika gärna fåna oss med. En selfie-stick i händerna på några galna människor kan generera i en hel del fotogeniska bilder. Var god att se resultaten nedan 😉
  7. He dig ut! Oavsett om vädret vill sätta käppar i hjulet så är det viktigaste att hålla ett gott humör. Att ge sig ut på tur bringar allt som oftast fram ett leende på läpparna och en skön känsla infinner sig i kroppen – hellre än om du bara hade stannat kvar inomhus. Ut på tur i ur och skur!

/Linnea

IMG_8429

Gott sällskap och en groupie är en glädjeförhöjare. Oavsett bakgrund och omgivning kan du få fram fotogeniska miner och uttryck 😉

IMG_8467

Ett vindskydd är guld värt och direkt du har stannat av så är det viktigt att ta på dig extra kläder för att behålla värmen.

IMG_8584

Hårdbröd, mjukost och korv tillsammans, samt färskbryggt kaffe är en riktig lyx!

IMG_8571

Även om molntäcket ligger lågt så bjuder naturen på fina formationer. Här har vi lagt stenar på varandra (den vänstra) för att markera att vi har varit upp på berget.

IMG_8535

Passa på att paddla kanot med gott sällskap. Det är rogivande för själen samtidigt som kroppen får jobba lite. Niclas och Åsa vs NW’s. Oklart om det var tävling eller icke 😉

IMG_8470

Selfie-Åsa är i farten. I bakgrunden skymtar åtminstone en linslus.

IMG_8541

Ett besök på gymmet är alltid välkommet.

IMG_8593

Vilken topp är jag uppe på?! Pga. dimman så skulle det kunna vara i princip vilken som helst – låt fantasin flöda.

IMG_8455

På varsin sida om rikets gräns. Vi klev över på norska sidan och kastade boomerang. Dock vad det inte garanterad ”return” på den, vilket ledde till att den landade i Sverige.

IMG_8459

Fototagning i fjällmiljö. Please don’t drop me…

IMG_8457

Lyckan av att få vara ute på fjället känns som en seger i sig,

IMG_8555

Charlies änglar och lilla Kanya på promme. Trots en vecka med grå-mulet väder och dimma har vi aktiverat oss och njutit av varandras sällskap.

IMG_8422

Puss på dig min fina syster. Vi ses snart igen! ❤

Twin sisters, best friends and the ultimate supportive partner

To have a twin sister in my life is a true and valuable gift. Someone to share happy, crazy, cool, traditional, turbulent, akward, sad and tough moments with. To help and support each other at all times no matter where we are and what we do in the world. We make each other stronger as individuals and together as a unit we often see beyond any limit. Love ya lil sis! @linneanilssonwaara @waaraworldwide
Erika

 Linnea & Erika. Half an hour between these faces. Identical or not – who knows and it doesn’t matter. 

Where ever you are in the world we’ll always be together through our hearts.

Linnea Nilsson-Waara

Trailrunning and the Vasalopps-track is now completed!

Trailrunning and completing the last part of the famous Vasaloppsleden. The track goes from Sälen to Mora (located in Dalarna, Sweden) and has a distance of 90 km. You can do this track skiing, bicycling and/or running/hiking. The most popular style is skiing and the competition is always held the first sunday in march. The competition brings about 15 000 people from all over the world and the starting tickets get sold out very fast. Different kind of competitions are held during this week and they estimate an impressive number of 60 000 people to participate. So for us it was very convenient to do the track by our selfs.

Half and half the track

About one month ago I did half the track together with one of my class mates. I had never ran that long distance before so 48 km was a good start. Today I did the rest of the track (which ended up in 44 km) and together with my twin-sister Erika. The first part, from Sälen to Evertsberg is more difficult because of more narrow paths, bigger differenceses in altitude (more up hill) and many narrow foot-bridges. From Evertsberg to Mora is like an Europe-road but in the forrest and most of the time the track goes slightly downhill.

Do the track all in once or stay in huts along the way
Along the track you’ll find huts and if you want to stay over night you just pay a small fee and bring your own sleeping bag and mattress. Our father is very interested in skiing and one day we’ll hopefully do the track together. I guess it will be skiing or hiking.

Over and out!

Linnea
IMG_8107

Ready, set and go! It’s around 10 am and we’re prepared to start the race.

IMG_8113

Some stop for energy refill is necessary. Here we have bars, nuts, raisin, sandwiches and coffee. And water of course.

IMG_8150

Putting our marks in a guestbook along the track.

IMG_8140

WOW! Jack Sparrow in the middle of the forrest. But he looks kind of sad…

IMG_8121

The paths are wide and good.

IMG_8222

We did it! 44,5 km of trail running. Proud and a bit sore in our bodies. But our minds are shining and we’re feeling very happy.

IMG_8220

Active time: 4 h 5 min. Total time: 5 h 28 min.

IMG_8216

Erika is entering the finish-line as a zombie 😉

IMG_8248

The whole vasalopps-track is completed. Linnea is raising her hands towards the sky – victory! Happy, proud and thankfull.

DCIM102GOPRO

We got the best reception by Sam who picked us up in Mora and he had also brought coffee and sandwich.