Träningssummering och analys inför Gröna bandet och fyra klassiska fjälltoppar, del 2

11 juli, 201610 juli, 20163 kommentarer

Detta inlägg är den andra av totalt två delar. I del 1 (se inlägg 160710) fokuserade jag på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys. I denna del presenterar jag resultatet, analysen och tankar kring den fortsatta träningen.

Resultat (beräknat utifrån de senaste 97 dagarna)

Träningstid

Totalt 130:52 tim, dvs. 9:27 tim/vecka och 80:94 min/dag.

Träningstid per månad

Mars 100:55 tim (Kungsleden 15 mars-4 april).
April 66:07 tim.
Maj 44:01 tim.
Juni 42:17 tim.
Juli 13:14 tim (t.o.m. 10 juli).

Antal träningsformer

16 stycken (cirkelträning, CrossFit, core, cykling utomhus, motionscykel, funktionell träning, promenad/vandring, inlines, löpning/traillöpning, löptävling, löptest, cykeltest, styrketräning inklusive rörlighetsträning, Pilates, stakmaskin och tennis).

Antal pass

131 stycken, dvs. 9.46 pass/vecka och 1.35 pass/dag.

Träningsdagar

88 stycken.

Vilodagar

9 stycken.

Fördelning av passen (131 st)

Kondition 94 st (72 %)
Varav löpning 67 st (71%), cykling 12 st (13%) promenad/vandring (4%) och andra konditionsformer 11 st (12%).
Styrka 37 st (28%)
Varav styrketräning inkl. rörlighetsträning 23 st (62%), core 6 st (16%), cirkelträning 4 st (10%), pilates 3 st (8%) och funktionell träning 1 st (3%).

Intensitet i passen utifrån BORG RPE-skala

Lätt 37 st (28%).
Medel 45 st (34%).
Tuff 49 st (38%).

Total sträcka

846,8 km, dvs. 61 km/vecka.

Under träningsperioden blev den längsta cykelturen blev på 15 mil.

Under träningsperioden blev den längsta cykelturen 15 mil.

Sömn

Ej registrerat, men känslan är att antalet timmar kan öka något, eftersom kroppen då återhämtar sig ännu bättre.

Kost

Äter regelbundet tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och 3-4 mellanmål/dag. Jag följer tallriksmodellen och försöker tänka på vätskeintag (minst 3 L/dag) under och utanför träningen.

Analys

Efter Kungsledenturen har den totala träningstiden per månad ökat. Enligt rapporter ska Gröna bandet vara mer slitsamt för kroppen i jämförelse med skidåkning, varför det känns relevant att ha ökat träningsvolymen, samt fokusera mer på att återfå och öka kroppsfett, -vikt, muskelmassa och –styrka. Konditionsträningen är ett givetinslag som jag fortfarande försöker variera, men huvudfokus har förflyttats från stakmaskin till löpning.

Under de senaste två månaderna har jag delat upp träningspassen under olika tider på dygnet istället för att lägga dem direkt på varandra. Den generellt ökade träningstiden och –volymen, samt kravet på att vara fysiskt aktiv från morgon till kväll gör att upplägget känns vettigt. Dessutom är det relevant att förbereda kroppen på att vara igång med fysisk aktivitet redan tidigt från morgonen, eftersom det kommer att vara verklighet under de kommande etapperna. Jag har även lagt in några pass, där jag springer med packning (7-8 kg), samt ökat distansen upp till en halvmara en gång varje eller varannan vecka i kuperad terräng.

Det verkar som att jag både varierar träningsformer och intensitet i träningen, samt utgör styrketräningen nästan en tredjedel av den totala träningen, vilket är positivt. Vad gäller återhämtning har jag 0.66 vilodagar och 2.7 lättare pass per vecka, vilket är viktiga inslag för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen på ett bättre sätt.

Kungsledenturen är en viktig erfarenhet och har givit mig många lärdomar inför sommarens kommande två etapper. Kaloriintaget var då beräknat till 3 500 kcal, vilket med facit i hand var för lågt. Jag och min syster har därför valt att öka energiintaget till 4 500 kcal per dag, vilket vi tänker oss ska ge den energi vi behöver. Vi försöker även att begränsa vikten på packningen så mycket som möjligt, då denna innebär ökade energiutgifter.

Jag använder tidigare erfarenheter blandat med kunskaper och forskning i hur jag bör träna och tänka kring upplägget. Känslan utifrån sömnen är som tidigare nämnt att timmarna kan öka något, eftersom sömnen har en fantastisk förmåga att bygga kroppen och göra den starkare.

Att konditionsträna med packning har blivit ett givet inslag i träningen.

Fortsatt planering

Den 14:e juli startar vi med att bestiga Kebnekaise för att sedan ta oss an Gröna bandet på 1300 km och de tre resterande fjälltopparna. Nu läggs fokus på finjusering av packning, testturer och att upprätthålla den konditions- och styrketräning som går. Innan start har vi 1-2 vilodagar så att benen är fräscha inför den utmaning som väntar oss. Förhoppningen är då att jag (och min syster) har gjort en så pass bra grundträning att vi ska få möjlighet till att njuta och hålla oss fria från skador under fjällturen.

Vår ambition med träningen är att kunna klara av utmaningen med så mycket njutning och lite skador som möjligt.

Dina reflektioner

Hur hade du gjort inför detta eller ett liknande projekt? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer. Vi kan säkert lära oss mycket av varandra och jag tar gladeligen emot nyanserade tips för att utveckla min träning ännu mer.

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

Utmaningar, linsprovning och skojakt

25 maj, 2016Lämna en kommentar

Utmaningar är nyckeln till utveckling. Inför denna var jag lite nervös. Häng med och se hur det gick för mig. Vad drömmer du om? Vad vill du göra? Vilken är din nästa utmaning? Varför inte göra ett försök och ta ett steg i den riktningen?

Fortsatta förberedelser

I övrigt pågår förberedelserna för fullt. Just nu prövar jag dygnet-runt-linser för att skära ner på packingsvikten så mycket som möjligt.

Skor för fjällterräng

Under veckan ringde jag även till Salomons produktsupport för att ta reda på mer om funktion, passform och hållbarhet av potentiella skor för cirka 140 km fjällterräng i sommar. Skorna är verkligen en prioriterad fråga och troligen kommer vi att landa på två par skor vardera som våra fötterna får variera mellan. Jag fick riktigt värdefulla svar och ska försöka få tag i att testa skor framåt helgen.

Må väl så länge!

/Erika

”Hemavan är som en stor familj”

15 mars, 201618 december, 2017Lämna en kommentar

Så inleder Nathalie Karlsson beskrivningen av Hemavans Fjällcenter, där vi under de senaste två dagarna har vistats.

Natalie har arbetat som receptionist sedan 2012 och berättar att fjällstationen drivs i samarbete med Svenska turistföreningen, STF. Intill anläggning har de en egen simbassäng, fina skoter- och skidleder, samt utförsåkning i världsklass. Bakom knuten finns även en friluftslivsbutik som har det mesta som en ”naturlivsnjutare” behöver.

Linnea, Lucas och Erika i Hemavan

Nathalies tre guldkorn i Hemavan

Kobåsspåret på längdskidor (milspår på fjället).
Friåkning (puderåkning) med skoter på Jofjället.
Utförsåkning från Kungsliften (fantastisk vy uppifrån)

Nathalie hälsar oss välkomna till Hemavans fjällcenter.

Kungsledens popularitet gör den mycket trafikerad, vilket innebär att den är i stort behov av restaurering. Med anledning av detta har STF startat ett projekt som kallas för ”Stötta Kungsleden”, vilket du kan läsa mer om på deras hemsida. Nathalie anser att behovet av stöttning är viktigt för att leden ska kunna bevaras så att kommande generationer får också får se och uppleva den.

Spelning i å de naturelle style i Hemavan

Ikväll fick vi även äran att spela och sjunga på Hemavan fjällcenter, vilket alltid ger oss mycket energi och glädje. Med andra ord var detta en perfekt uppladdning inför starten av Kungsleden. Efter bara två dagar på fjällstationen håller vi med Nathalie till fullo. Det vilar en riktigt go och familjär känsla över Hemavan!

Tack för denna gång Hemavan. Vi ses till sommaren!

Kram så länge

/Erika och Linnea

Turförslag i Jämtlandsfjällen

6 mars, 20165 mars, 2016Lämna en kommentar

Sylarna ligger i Jämtland och här är en av de fyra fjälltoppar som jag och Erika kommer att bestiga under sommaren. Idag gjorde jag mitt första besök till fjällstationen STF Sylarna och fick beskåda Storsola i vinterskrud.

Sylmassivet ligger framför våra fötter. Den tredje pinnackeln i ”Templet” är Storsola, Jämtlands högsta topp och den vi kommer att bestiga till sommaren. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Bilväg fram till Storulvån

Till Storulvåns fjällstation, som ligger cirka sex mil väster om Åre, går bilväg och härifrån finns många olika turalternativ och färdsätt att välja bland. Allt från kortare dagsturer till transportsträckor mellan olika fjällstationer/STF-stugor. En notering är att bilvägen fram till Storulvån ibland drevar igen pga. snön så det är bra att ringa hit innan ankomst för att kontrollera att vägen är öppen.

Storulvåns fjällstation. Hit går bilväg och är en bra utgångspunkt för att nå många fjällresemål. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Sylarna tur och retur

Idag åkte jag och Frida turskidor 15,3 km till Sylarna. Färden tog 3 h 10 min och inleddes med rätt så höga vindstyrkor. Vi följde vinterleden (de röda ledkryssen) rakt söderut och efter halva vägen stannade vi till i vindskyddet Spåjme för att fylla på energidepåerna, samt plåstra om mina lätt skavda hälar. Med cirka fyra kilometers skidväg kvar till stationen avtog vinden och solen valde att gassa på. Ju närmare vi kom stationen desto mäktigare gestaltade sig fjälltopparna. Topptursåkning är väldigt populärt i detta område. Ett alternativ för att ta sig till Sylarna är att åka med den så kallade Vesslan, also known as Sylexpressen.

Den så kallade Vesslan (också kallad Sylexpressen) kör gästerna mellan Storulvån och Sylarna. Ett bra alternativ för den som inte vill färdas 15 km till fots. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Intressant data från min Suunto Ambit 3 Peak:

Storulvån – Sylarna

Avfärd: kl.09.40

Distans: 15,3 km

Tid: 3 h 10 min

Puls: 145 (avg), 171 (peak)

Kcal: 1409

Höjdskillnad: 735 – 1040 (diff: + 305 höjdmeter)

Sylarna – Storulvån

Avfärd: kl.14.45

Distans: 15,3 km

Tid: 1 h 58 min

Puls: 122 (avg), 156 (peak)

Kcal: 630

Höjdskillnad: 1040 – 735 (diff: -305 höjdmeter)

En fjällfie är alltid rätt. Jag och Frida fick en fantastisk dag tillsammans till och från Sylarna.

Sylmassivet och Sylarnas fjällstation i sikte. Målet är nära.

Dock inte så vältajmat med ett skav på foten. Om 1,5 veckor påbörjar vi vårt Kungsleden-äventyr.

/Linnea

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 1

1 mars, 201629 februari, 2016Lämna en kommentar

Det är nu dags att summera min träning över de senaste två månaderna för att se hur jag ligger till i planeringen. Idag presenterar jag den första av totalt två delar. Häng med i min träningsvardag!

Del 1

Fokuserar på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys.

Del 2

Fokuserar på resultatet (träningstimmar, -former, -intensitet, vila, kost och sömn mm) och analysen under och efter träningsperioden, samt tankar kring den fortsatta träningsplaneringen.

Målsättningar

Huvudmål (2016)

Genomföra 1840 km via turskidåkning och till fots (jogga och vandra) i starkt kuperad fjällterräng.

Delmål 1 (15/3)

Genomföra Kungsleden, 450 km på 20 dagar.

Delmål 2 (v 28)

Genomföra Gröna bandet, 1300 km och bestigning av fyra fjälltoppar, 90 km på 8-9 veckor.

Kravanalys

Målsättningarna kräver mycket god uthållighet, samt ben- och bålstyrka, då terrängen är starkt kuperad och det handlar om att bära eller dra packning på upp till 30 kg. Jag bör kunna vara fysiskt aktiv nästintill varje dag.

Kapacitetsanalys

Med mig i bagaget har jag en relativt hög träningsdos och är skapligt allround-tränad med goda testresultat på både styrka och kondition. Tester har utförts enligt Fysprofilen, Beeptest och via konditionstest på cykel med ett beräknat VO2max (syreupptag).

Konditionsträningen är given i planeringen.

Planering

Att fortsätta med aktuell träningsdos och -variation. Lägga till ytterligare konditions- och uthållighetsträning i stakmaskin och skidåkning (när tillfälle ges), samt styra styrketräningen mot en något mer uthållig inriktning inför etapp ett. Upplägget planeras utifrån träningens olika grundprinciper och faser med adekvat progression och periodisering, samt eftersträva en balans mellan att äta, träna, vila och sova.

Med detta som bakgrund kommer jag att presentera resultatet och analysen med framtidstankar under torsdagen. Blev det som jag tänkte eller hände det något på vägen?

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

Depåer Kungsleden: Innehåll och utskick

20 februari, 201612 mars, 2016Lämna en kommentar

Kungsleden är totalt 450 km och vi har beräknat 20 dagar till denna tur. Detta innebär att vi behöver ha med oss framför allt mycket mat. Totalt har vi skickat ut fyra depåer, vilka sammanlagt väger 35 kg. En vikt som vi annars hade varit tvungna att dra med oss hela vägen.

Organisering av mat. Två personer och fyra depåer kräver sin logistik.

Påsarna packas så tight som möjligt – dragspelsmetoden.

Logistik och transportsätt

Det första jag har gjort är att ta reda på till vilka platser längs sträckan det är möjligt att skicka ut depåer till. På vissa sträckor är det ”väglöst land” och hit går inga leveranser. Därefter har jag kontaktat respektive plats där vi kommer att övernatta för att kontrollera hur de får sina leveranser. Samtliga har angett Bussgods.

Förtryckta fraktsedlar (görs på internet) underlättar när du väl är på bussgods.

Kartongerna paketerade, vägda och klara för transport.

Depåstationer

Vi startar turen i Hemavan och i pulkorna fraktar vi med oss tre dagsransoner, samt tre extra huvudmål mat + tre extra frukostar vardera utifall vi, av någon anledning ,skulle bli fördröjda ute på fjället. På många av ställena finns dessutom affär och möjlighet att bunkra på oss extra proviant. På angivna ställen kommer vi att hämta upp depåer, vilka ser ut enligt följande:

1. Ammarnäs (upphämning av depå för 4 dygn)
2. Jäkkvikk (depå för 4 dygn)
3. Kvikkjokk (depå för 3 dygn)
4. Saltoluokta (depå för 6 dygn)

Hur tänker man kring innehåll och mängd?

Per dag har vi kalkylerat:
* 1 frukost (300-600 kcal)
* 1 lunch (650 kcal)
* 1 middag (650 kcal)
* 4 bars (800 kcal)
* 1 beefjerky (70 kcal)
* nötblandning
* kaffe
* blåbärssoppapulver

Totalt: cirka 2700 kcal (+ nötter och blåbärssoppapulvret)

Vi beräknar en åtgång kring 3000 kcal och kommer under turen att ha på oss Suunto-klockor för att fastställa vår faktiska energiutgift. Resultaten kommer att presenteras efter turen.

I depåerna ligger även toalettpapper, desinfektionsmedel, plastpåsar, bränsle, batterier och någon kaka. Allt som vi plockar upp kommer vi att behöva bära – tänk ”light is right”, men ändå att du får med dig det viktigaste för överlevnad och en njutbar tur. För mycket vikt gör att turen blir mer jobbig än upplevelserik.

Det är inte bara mat som skickas ut. Även toalettpapper och handdesinfektion.

Linnea blickar framåt. Nu är det nära till avfärd! Den 15 mars åker vi.

Over and out!
Linnea

”GPS-klocka med pulsmätning för idrottare och äventyrare”

19 februari, 201619 februari, 2016Lämna en kommentar

Våra ögon sken upp när vi läste dessa rader. Det är beskrivningen av den klocka som kommer att följa med på vårt äventyr och förhoppningsvis leda oss hela vägen in i mål. Det handlar om Suunto Ambit3 Peak Sapphire.

Det som utmärker just denna klocka är dess okrossbara glas, silikontillverkade armband, kart- och kompassfunktion med ruttnavigering, samt möjlighet till trådlös överföring av information till och från mobilen. I övrigt har den allt annat som vanliga sportklockor har.

Tidigare har jag inte haft någon särskilt avancerad sportklocka utan det har räckt med puls-, tempo- och GPS-funktioner. När vi nu tar oss an detta uppdrag var det därför dags att uppdatera klocksortimentet. Dessutom lär det bli ännu roligare, lärorikt och mer utvecklande i min egen träning när jag nu har fler funktioner att kunna analysera. Igår kväll läste jag manualen och gjorde diverse inställningar på klockan. Nu ser jag framemot nästa löppass som lyckligtvis är planerat till idag, då jag har hand om lunchlöpning på fredagar via mitt jobb på StrandHälsan i Falkenberg. Är du i trakterna är du varmt välkommen att ansluta till vårt härliga gäng.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Gårdagen spenderas även till inhandling av endagslinser och ett Lifeproofskal som ska vara helt vattentätt och stöttålig för mobilen. Det är med andra ord otroligt mycket att tänka på, både stort som smått, inför det första stavtaget den 15:e mars.

Så med både klocka, karta, kompass, nödsändare och en uns klokhet bör vi nu vara helgarderade för att navigera oss hela vägen fram till Abisko Fjällstation. Visserligen bör vi inte dra alltför säkra växlar ändå. Min syster Linnea har tidigare gått fel vid hennes första försök av att bestiga Kebnekaise. Istället för att vandra uppför berget som låg vid sidan av henne vandrade hon i en dalgång i cirka två timmar innan hon och hennes sällskap upptäckte det märkliga vägvalet… Året därpå kom hon tillbaka och gjorde om och gjorde rätt. Bra jobbat!

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Innan detta inlägg publiceras får Linnea givetvis chansen att godkänna att jag berättar denna historia. Till hennes försvar vill hon framhäva att skylten var alldeles för otydlig om var hon skulle svänga av.

Visst, vi säger så.

Vi ses i löparspåret!

/Erika

Användning av stormkök på vintern

16 februari, 201616 februari, 2016Lämna en kommentar

När man ska använda stormkök vintertid behöver man tänka till lite mer kring val av bränsle. Först och främst måste man se till att man har ett kök som är kompatibelt för att använda olika bränslen. Igår fick jag träna mig på att använda bensin. Det är lite mer procedur, men när man väl har lärt sig det är det inte svårt.

Fördelen med bensin är att det ej påverkas av kylan. Andra alternativet och som är det vanligaste att använda andra halvan av året är gas. Denna blir dock mycket ”slö” när det är kallt ute och effekten därmed sämre. Fördelen med gas är enkelheten i hanteringen och något jag föredrar sommar/höst. På mina vinterturer med skolan har jag använt 4-season-gas och då har vi fått hälla hett vatten i en plastbunke och låtit gastuben stå i denna för att tuben lättare ska behålla värmen. Detta får dock upprepas med jämna mellanrum under tiden man använder köket, eftersom gasbehållaren i det heta vattnet fort kyls ned och nytt hett vatten måste hällas på. Nu finns tydligen ”vintergas” ute på marknaden, men detta är inget som jag har hunnit prova och kan därför inte uttala mig om hur det fungerar.

När vi ska ut på Kungsleden har vi bestämt oss för att ha med oss bensin som bränsle.

Nedan följer bilder från kökslektionen. Niclas var min handledare och fotograf.

Linnea tränar på att använda stormköket.

Bensin är ett bränsle som föredras vintertid. Här pumpar Linnea in luft i flaskan.

Kitteln behöver förvärmas innan den kan börja användas.

Innan man byter till gas som bränsle så behöver diametern på nippeln bytas ut.

Här ses ”vanlig” gas som bränsle. Denna är väldigt enkel och kräver inte så många steg för användning, men gas har sämre effekt vintertid jämfört med bensin.

Over and out!
Linnea

Portionspåsar med många olika smakupplevelser.

Bränslet som får kroppen att gå

14 februari, 20169 februari, 2016Lämna en kommentar

Som idrottare vet jag och Erika hur viktigt det är att sköta vår kosthållning för att kunna prestera så bra som möjligt. Under åren som fotbollsspelare har vi skaffat oss värdefulla erfarenheter inom kost och träning, samt fördjupat våra kunskaper ytterligare med diverse kostutbildningar.

Vi är båda överens om att kost kopplat till en aktiv livsstil är ett komplext och mycket viktigt kapitel. Även i vardagen behövs mycket disciplin och logistik för att få i sig dagens totala närings- och energibehov. Vi kan alltså snabbt konstatera att kosthållningen under fjällvistelsen kan bli en stor utmaning.

Vi är därför glada att samarbeta med 24 Hour Meals, som har ett stort utbud av mat och snacks som passar bra för friluftsmänniskor. De distribuerar Blå Bands turmat, vilka både är näringsrika och smakar gott. Utformningen av portionspåsen är väl genomtänkt, då den är lagom hög och bredare nertill, vilket innebär att du inte behöver ”grisa ned” handskarna när du stoppar ner skeden i påsen. Varje portionsförpackning innehåller 650 kcal och deras frukostar innehåller 600 kcal.

Om turmat

Mycket energi i förhållande till packvikt
Bra näringsinnehåll och fördelning av fett, kolhydrater och protein
Bra att antalet kalorier är angivna för att hålla koll på att vi får i oss tillräckligt med energi
Extremt lång hållbarhet
Enkelheten! Det är bara att tillsätta hett eller kallt vatten, vänta i ca 10 min och därefter är maten redo för att ätas – att laga mat från skratch vintertid är ofta mer bökigt på grund av kylan
Liten mängd disk – endast skeden!
Tillsätt gärna lite extra vatten i påsen för att undvika att bli hård i magen

Portionspåsar med många olika smakupplevelser.

Snacks till skidturen.

På våra turer konsumerar vi mycket bars. Just för att de är goda och ger bra med energi!

På våra turer utgör bars ett bra komplement till de större måltiderna. De är både goda och har ett högt energiinnehåll.

Smaklig måltid!

/Linnea

Topptursåkning över de tysta fjällen

5 februari, 20165 februari, 2016Lämna en kommentar

Vetskapen om att man kan ta på stighudarna och knata upp för nästan vilket berg som helst ger en frihetskänsla som är svår att beskriva. Topptursåkning över de orörda och tysta fjällen spelar i en egen liga vad gäller vinteraktiviteter. För egen del hade jag innan denna utbildning aldrig testat på topptur, men ser fram emot vad som komma skall.

Nedan följer bilder från dagens åkning.