Etapp 6: Klimpfjäll – Gäddede, 107 km

24 augusti, 201618 december, 2017Lämna en kommentar

Vandring i myrparadis får sammanfatta denna etapp. Trots att regndropparna har lyckats hålla sig borta är underhåll av sommarlederna undermåliga. Detta innebär att vi har fått klafsa runt i blött blött blött.

Morgonen startar med dimma och vandring genom blöta myrar.

Liten som stor kan vi alla skapa våra egna mästerverk.

Enligt rykten ska senaste översyn av sommarlederna ha genomförts någon gång under 60-talet. Vi väljer att tro på det 😉 Fast än vi har fått gå med vattenfyllda skor är vi glada att kunna bocka av detta kapitel. Sträckan vi främst pratar om är den från Raukaselet och 18 km mot Ankarede. Här finns enbart blöt myr och inte en enda spång. Men från Lejarfallet, som för övrigt var väldigt vackert, blev leden bättre. Vi är nog bortskämda med att under lång tid ha vandrat på välarrangerade Kungsleden.

Lejarfallet i bakgrunden.

Fin rastplats vid Lejarfallet.

Surströmmingskalas och spelning

Nog om lederna… Vilodagen spenderade vi på HK Klimpfjäll. På menyn stod surströmmingskalas och spelning, vilket gav oss ny energi innan vi fortsatte vår färd söderut.

Surströmmingskalas och spelning på HK Klimpfjäll.

Gula kantareller
I Raukasjö bodde vi på Tommy och Monicas gård. Vintertid har de våffelservering och det är inte ovanligt att 80 skotrar står parkerade samtidigt på deras stora gård. Tommy fick reda på att vi aldrig hade ätit gula kantareller och gick ögonabums och hämtade tillbehören för att kunna tillaga dem. Monica plockade fram kantarellerna. Vi kan lova att de smälte som smör i våra munnar.

Ny och fantastisk smakupplevelse har vi böda fått erfara. Smörstekta gula kantareller är GOTT!

Morötter kan få dig att gå långt. Chokladbollar kan få dig att gå ännu längre.

Två fina kalfjäll
Från Raukasjö och söderut mot Gäddede passerade vi två kalfjäll. Balkesbuorke är beläget på ca 1000 möh och där finns ett vindskydd. Dasset hade dock blåst framstupa och vi gissar att denna plats är rätt så vindutsatt. När vi kommit fram till Väktarmon hyrde vi stuga av Lennart och Elsa och blev bjudna på trevlig pratstund med fika. Vi samspråkade om fortsatt färdväg där beslutet landade i att gå resterande del till Gäddede längs bilväg, ca 3 mil, just för att undvika ännu fler dagar med blöta fötter.

Ett stycke dass i framstupa läge.

Fantastiskt att få vakna upp till soluppgång och fjälltopparna inbäddade i moln.

För dig som önskar träningspass på myrmarker kan vi varmt rekommendera sträckan mellan Klimpfjäll och Gäddede.

Ännu håller sig temperaturen på rosa.

Erika har memoreringsstund på fjället.

Vandring på blöta myrar suger bra på benen. Pauser ocv energipåfyllning är viktigt.

Trots många mil avverkade och många mil kvar mår vi rätt så bra över att få vara ute på tur. Hittills har vi vandrat 90 mil och ca 40-45 är kvar.

Kramar från oss!

Linnea och Erika

Etapp 5: Hemavan – Klimpfjäll, 143 km

19 augusti, 201619 augusti, 2016Lämna en kommentar

Nu har vi lämnat välbekanta Kungsleden och fortsatt vår vandring i sydlig riktning.

Vi märker att kvalitén på lederna varierar påtagligt. Från Hemavan till Virisen har vi gått 5,5 mil grusbilväg (alltså inte ens led). Dock skönt för omväxlings skull att kunna hålla ett litet högre tempo och mata på. Från Virisen till Gränssjö plumsade vi oss fram genom blöta myrar och sista milen valde vi att gå upp på asfaltsvägen för att slippa mantrat ”höga knän”.

Mellan Hemavan och Virisen finns denna coola loppis.

Vackra Virisen i morgontimma.

I Virisen bodde vi på en jättemysig gård, Virisen Lappland. De har egenproducerad mat i sin restaurang och vunnit utmärkelsen White Guide flera år på raken. Där passade vi på att förtära gravad öring och rökt regnbåge. För oss som är uppvuxna med fiske måste vi erkänna att både den gravade och rökta ligger högst upp på topplistan över godaste fiskarna. Högt betyg med andra ord.

Utsikt från vår stuga i Virisen.

Efter nästa övernattning på fina Gränssjö camping tog vi oss an en av våra hittills längsta dagsetapper. En ny helmara blev resultatet. Vi tog oss till nyrenoverade Tjåkkelestugan och den uppfyllde våra förväntningar med råge. Riktigt fin stuga där kreatörerna har tänkt på allt från inredningsdetaljer till fräscht och funktionellt .

Vackra Tjåkkelestugorna. Nyrenoverade och jättefina.

På väg mot Klimpfjäll och laddar för spelning, sursträmming och OS-final! Samt vila 🙂

Nu har vi landat i Klimpfjäll där spelning, surströmming, vilodag och OS-final för damerna i fotboll väntar. Nu taggar vi upp inför match!!!

Nyplockade jordgubbar. Ännu är sommaren kvar.

Terrängen varierar. Här passerar vi blöta myrar med ”höga knän” och hoppar oss fram mellan tuvor.

Totalt har vi skickat ut 13 depåer. Dessa går vi igenom för att kontrollera att vi får med oss rätt grejer/mat.

Mycket får vi se längs vår väg.

Det finns många fina stugor längs vandringslederna.

Vandring genom mäktiga Durrenskalet.

Konst eller sopor? Åsikten ligger i betraktarens öga.

En lägereld ökar på mysfaktorn.

Skön middagspaus vid Tjåkkelestugorna. Kvällen är ljummen och fin.

Fantastisk fin vandring längs Norgefararleden. Både utsikt och underlag.

Kramar från oss!

Linnea & Erika

Etapp 4: Jäckvik – Hemavan, 158 km

12 augusti, 201612 augusti, 2016Lämna en kommentar

Senaste dagarna har bjudit på trivsam vandring på fjället. Vädret har varit med oss och nu har vi äntligen kommit halvvägs på Gröna bandet. Just denna sträcka är för många ”den bortglömda sträckan”, men enligt vår smak och tycke har detta varit en av de finaste etapperna på våra hittills 650 avverkade kilometrar. Totalt har vi nu genomfört hälften av fjällkedjan och lika många kilometrar återstår innan vi anländer till Grövelsjön och får sätta handen på ”den blå dörren”. För oss fjällfarare är ”handen på den blå dörren” förknippat med målgång (om du startat från Treriksröset), dvs. en mentalt viktig morot att påminna sig om de dagar som det går lite tyngre.

Idag klev vi över mållinjen för Kungsleden. En häftig känsla att få ha uppnåt ett delmål och att vi nu har kommit halvvägs på vår resa.

En reflektion från tidigare äventyr längs Kungsleden är när vi skidade sträckan i våras. Nu har vi även fått uppleva den i grönt och tycker att den har sin tjusning på olika sätt. Fjälltopparna gör sig mäktigare i vinterklädd kostym, medan uppförsbackarna lättare bemästras till fots. På vintern är det lättare att skida och hålla blicken uppe, medan sommaren gör att du måste hålla mer koll på var du sätter fötterna för att inte snubbla.

Utsikten från fjället är storslagen.

Vinter som sommar har sin olika charm och vi är glada att ha fått uppleva Kungens väg genom den svenska fjällkedjan ur olika årstider.

Delad glädje är dubbel glädje.

I Hemavan ska vi vila upp oss en dag och på söndag börjar andra och sista halvleken på vårt sommaräventyr.

Noterbart är hur fjället nu börjar att ändra karaktär. Frostiga nätter sätter sina spår i synen av små färgskiftningar mot rött och gult. Dock är det väl så tidigt för den riktiga transformeringen att äga rum. Enligt nyheterna hade det kommit snö i Björkliden och Jämtland, men vi hoppas att Augusti ska hålla sig varm. Annars blir våra sovsäckar väl så kalla för utelivet på fjället.

Morgonen gryr. Vi kliver upp kl.05.00 varje morgon. Då har man chansen att få se sådana här vackra soluppgångar.

Kramar från oss!

Linnea & Erika

Lunchstopp i en av alla STF-stugor som finns på fjället.

Fjället håller på att skifta färg. Det märks att hösten närmar sig.

Framme vid Syterstugan.

Vandring genom mäktiga syterskalet.

Turmaten som man endast behöver tillsätta kallt vatten i är ett bekvämt alternativ när man vill låta köket vila.

Kärleken till fjället.

Mellan Ammarnäs och Hemavan är stigarna väldigt vandringsvänliga.

Sytertoppen i bakgrunden.

Etapp 3: Saltoluokta – Jäckvik, 169 km

5 augusti, 20165 augusti, 20162 kommentarer

På fem dagar har vi färdats nästan 17 mil. Våra fötter säger åt oss att ”chilla lite” och låta dem vila. Nu har vi äntligen nått Jäckvik och imorgon väntar en skön vilodag.

Regnkläderna har använts flitigt.

Inbjudna till Stugvärdsstugan
Från Saltoluokta vandrade vi mot Sitojaurestugan och där gjorde vi ett trevligt uppehåll hos stugvärdsparet Lars-Erik och Doris. Man kan säga att vi blev kvar där pga. ”tur i oturen”, då åskovädret gjorde att vi inte kunde bege oss ut på sjön. Inne i stugvärdsstugan uppehöll vi oss med spel och Doris bakade jättegod citronkaka. Efter fyra timmars paus rodde vi över den fruktade sjön (4 km) och sedan vandrade vi vidare mot Aktsestugorna. Kungsledensträckan mellan Saltoluokta och Kvikkjokk mindre trafikerad än den norra delen av Kungsleden och bjuder på fantastiskt fina vyer. Dock har vi haft väl så mycket regn och känslan är att vi har simmat oss igenom Sarek.

Vi ror där det finns roddleder. Vi får se mycket fint från sjösidan.

Skierfe och Rapadalen i fin morgondagg.

Mellan Kvikkjokk och Jäckvik
Från Kvikkjokk började vi med att åka 4 km båt till där leden tar vid igen. Sedan väntade flera kilometers stigning genom skog och på stigar som hade svämmat över av allt regn. I Tsielekjåkkstugan tog vi lunch och sedan färden fortsatte upp på kalfjället. Här fick vi skåda panoramavyer och vandra på jättefina stigar. Målet för denna dag var att finna en tältplats vid broarna vid västra Västerfjäll. De två efterföljande dagarna har bjudit på fin vandring och även solen har visat upp sig.

Guldkant på tillvaron när vi får sitta ute i fint väder och äta vår lunch.

Påfyllning av vattenflaskorna i fjällbäckarna.

Höjdpunkter på denna etapp:
• Fin vandring på kalfjällen

• Inbjudan till stugvärdsparet i Sitojaure; spel och citronkaka

• Ro båt (både jobbigt, lärorikt och spännande)

• Möten med Gröna bandare (Johanna och Andreas)

• Fina tältnätter varav en på kalfjället söder om Vuonatjviken

• Renkalvar som strosar runt i det fria på fjället

Vi fortsätter att vandra på. Snart har vi tagit oss halvvägs.

Fjällets olika ansikten.

Efter en hel dags vandrring är et skönt att få sträcka ut i tältet.

Lunchbreak på en inbjudande sten.

Nu blommar fjället i lila.

Renen gör sig så vacker i sin naturliga miljö.

Naturfenomen. Färgstark regnbåge.

Vackra landskap! Saltoluokta – Kvikkjokk är värd att vandra.

Hej från oss! Linnea & Erika

40 mil har vi vandrat

3 augusti, 20163 kommentarer

Nu är vi framme i Kvikkjokk och hämtar upp en ny depå. Vi avverkar kartor som man avverkar underkläder 😉 Ungefär 40 mil har vi hunnit vandra. Än återstår många fler.

Igår gjorde vi vår längsta dagsetapp hittills. Cirka 12,5 h vandring och en helmara (42 km) blev resultatet. Vädret har varit regnigt och blicken nedåt för att kunna fokusera på vägen (stenar, hala spänger osv). Det känns som att vi har simmat oss fram i fyra mil.

Vi känner oss mycket nöjda med Salto-Kvikkjokk på två dagar. Kropparna hänger än så länge med 😃.

/Linnea & Erika

Se filmklippet om Gröna bandet mellan Abisko och Saltoluokta

31 juli, 201630 juli, 2016Lämna en kommentar

Återigen summerar vi en avklarad etapp av Gröna bandet. Denna gång är det sträckan mellan Abisko och Saltoluokta, 149 km, på fem dagar.

Ladda med lite biosnacks och luta dig tillbaka för spännande filmmys.

Klicka på länken för att se filmen: https://youtu.be/9-fwksMHbrU
Linnea och Erika på Tjäktapasset, en del av Kungsleden.

Vyerna omkring Stora Sjöfallet är magiskt vackra.
Kramar från oss så länge!
/Erika och Linnea

Etapp 2: Abisko – Saltoluokta, 149 km

30 juli, 201618 december, 2017Lämna en kommentar

Sista biten på vårt etappmål nummer två och norra Kungsleden fortsätter i sydlig riktning. Från Vakkotavvare har vi 32 km väggren att knata på och destinationen heter Saltoluokta. Enligt vårt tycke är detta en av de mysigaste fjällstationerna i hela kedjan. Här ska vi spendera två nätter och bland annat genomföra en spelning på fjällstationen.

Kungsleden bjuder på fantastiska vyer och utsikt.

Våra kroppar styr våra dagsetapper

Det är fascinerande hur kropparna kan återhämta sig efter en dags vila. Tidigare har vi upplevt att etapper på 30 km och längre tar knäcken på våra kroppar, men efter en vilodag i Abisko var de 37 km till Alesjaurestugorna promenadvänliga för både kropp och själ. Kanske besöket av mor och far uppe i Abisko gav oss lite extra energi till vår fortsatta färd. Vissa dagar under har vi känt att vi gärna skulle ha fortsatt att knata på någon timme till, men när vi har nått vårt dagsmål och vandrat i över åtta timmar säger logiken att vi ska ta det lugnt. Därför kör vi stenhårt på uttrycket ”skynda långsamt” för att inte ha sönder våra kroppar.

Härlig känsla att komma fram till STF-stugorna och nå vårt mål för dagen.

Populära Kungsleden

Kungsleden-sträckan, Abisko till Vakkotavvare (alternativt Nikkaluokta), är väldigt populär och det märks att det just nu råder högsäsong på fjällvandringen. Vi möter massor av människor från världens alla hörn. Allt från barnfamiljer till pensionärer. Stugvärdarna har fullt sjå med att ordna sängplatser till alla gäster och trots fullbelagda stugor råder en härlig gemenskap bland alla fjällfarare.

De sköna pauserna på vår vandring. Fylla på med energi och njuta av omgivningen.

Kontrasterna mellan vitt och grönt

Denna sträcka skidade vi i våras och därför kändes det extra spännande att få uppleva den i grönt. Många minnen återkom om situationer och upplevelser som vi har varit med om. Även några av stugvärdarna kände igen oss och vi dem. Väldigt kärt återseende.

På vintern följde vi ledkryssen och på sommaren är Kungsleden väl markerad. Här följer vi de rödmålade stenarna/stigen.

Några guldkorn längs vägen är:

• Tjäktjapasset (fantastisk utsikt),

• Mötet med fyra härliga damer (två amerikanska och två svenska) som roade oss med sina historier och många skratt,

• Våra kroppar hänger med trots skavanker (”vi set ut att vara vid gott mod” – enligt folk och de är ”inte oroliga för oss” 😉

• Trevliga stugvärdar (”vill ni ha saft”?) Vi älskar saft!

• Bastubad i fjällkedjans nyaste bastu, i Kaitumjaurestugorna,

• De fantastiska vyerna längs hela sträckan

På måndag startar nästa etapp från Saltoluokta – Jäckvik.

Dagarna har bjudit på varierande väder. Dagar som dessa är det lättare att avverka kilometrar.

Lyxen att äta varmlagad mat efter en hel dag ute på fjället.

Flertalet STF-stugor erbjuder proviantförsäljning. En enorm lyx för att slippa bära med sig all mat i ryggsäcken.

Utedassen är försedda med fjällhandfat. Smart konstruktion.

Vi blickar framåt och ser ljust på vår förtsatta vandring.

Spegelblanka sjöar i manteln av de mäktiga fjälltopparna.

Vi är duktiga på att äta bars.

32 km väggren från Valkkotavvare till Saltoluokta. Äntligen är vi framme i Salto!

Våra dagsetapper Abisko – Saltoluokta:

Dag 9: Abisko – via Abiskojaure – Alesjaure, 37 km

Dag 10: Alesjaure – via Tjäktja – Sälka, 27 km

Dag 11: Sälka – via Singi – Kaitumjaure, 25,3 km

Dag 12: Kaitumjaure – Teusajaure – Vakkotavvare, 24,3 km

Dag 13: Vakkotavvare – via Stora sjöfallet – Saltoluokta, 35 km

Totalt: 149 km

Hälsningar, Linnea & Erika

Se filmklippet om bestigningen av Kebnekaise via Västra leden

26 juli, 201626 juli, 2016Lämna en kommentar

Vi startade sommarens etapper den 14:e juli med att göra ”Top of Sweden”, nämligen bestigning av Kebnekaise via den Västra leden. Se hur vi gjorde det från start till mål. Klicka på länken nedan.

https://youtu.be/GGn6b7SkZ2k
Idag fortsätter färden vidare söderut från Abisko och längs med Kungsleden. Nu har vi bokstavligen laddat upp batterierna i våra elektroniska prylar, men också i kropparna. Nytvättade är vi i både kläder, kropp och själ efter sju dagars vacker vandring i Norges ödsliga fjällmarker. Mobiltäckningen kommer därför att upphöra under några dagar så vi säger som vanligt – på återhörande!

Kram från oss så länge och tack för allt stöd som ni ger oss. Det värmer våra hjärtan ska ni veta!

/Erika och Linnea

Se filmklippet om Gröna bandet från Treriksröset till Abisko

25 juli, 201624 juli, 2016Lämna en kommentar

Den första etappen av Gröna bandet är nu avklarad och sträcker sig från Treriksröset till Abisko, cirka 18 mil, som tog oss sju dagar att avverka. Kika på filmklippet för att se hur det gick för oss.

https://youtu.be/VXwabjha4ng

På återseende!

/Erika och Linnea

Etapp 1: Treriksröset – Abisko 180 km

24 juli, 201624 juli, 2016Lämna en kommentar

”Jag trivs bäst i öppna landskap” sjöng Ulf Lundell. Det beskriver den vandring som vi genomför just nu, med en totalsträcka på cirka 1300 km från Treriksröset i norr till Grövelsjön i söder. Första etappen går från Treriksröset, längs Nordkalottleden och till Abisko.

I Treriksröset och förväntansfulla inför två månader ute på fjället. Målet är Grövelsjöns fjällstation, 1300 km söderut.

Naturen är storslagen med vattenfall som slingrar sig nedför bergen och gestaltar sig som brudslöjor. Bergstopparna ligger fortfarande inbäddade i snötäcke. Terrängen vi vandrar genom är varierande och sliter duktigt på våra kroppar. Inom loppet av 11 dagar har vi endast haft en vilodag och på dessa dagar har vi hunnit med en toppbestigning av Kebnekaise (se tidigare inlägg), samt 180 km av norsk och svensk fjällvärld.

Landskapen är fantastiska och bjuder på storslagen natur. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

DNT-hytterna på den norska sidan är en ny företeelse för oss, där vi anser att de håller hög standard. Trots att de är obemannade är de fräscha tack vare fjällfararnas egen ordningssamhet. Vi är igång ca 8-12 h varje dag och trots alla timmars traskande anser vi oss vara i skapligt skick. Några skavanker får man räkna med på sådana här turer. Fötterna tar mest stryk.

DNT-hytterna håller hög standrard. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Ljusglimtar att nämna är framför allt de vackra landskapen och öppna vidderna vi färdas genom. Sol och underbart väder (dock väl så varmt någon dag). Doppet i fjällbäckarna efter en hel dags vandrande. DNT-stugorna.
Våra dagsetapper mellan Treriksröset och Abisko:

Treriksröset – Pältsa 14 km, 5 h.
Pältsa – via Rostahyttan – Daertahytta 34 km, 11 h.
Daertahytta – Dividalshytta 24,5 km, 8,5 h.
Dividalshytta – via Vuomahytta – Gaskashytta 36,5 km, 11,5 h.
Gaskashytta – Altevasshytta 12,5 km, 4 h.
Altevasshytta – Lappjordhytta 25,5 km, 8 h.
Lappjordhytta – Abisko Turiststation STF 27 km, 8 h.

Data registrerad med Suunto Ambit 3 Peak Sapphire.

Varierande fjällterräng med allt från vacker fjällhed till stenskravel uppe på kalfjället.

Nu väntar vilodag i Abisko och sedan fortsätter vår färd söderut längs Kungsleden. Det ska bli spännande att återuppleva Kungsleden, men denna gång i grönt (jämfört med i våras när vi skidade den).

Tack för oss!

Linnea & Erika

Memorerings- och återhämtningsstund på fjället. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Lederna är väl uppmärkta.

Linnea utanför en av DNT-hytterna. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Kärleken till fjället. Hjärtesten. Foto: Erika Nilsson-Waara.

DNT-nyckel är ett måste att ha ordnat innan du beger dig ut på fjället. Stugorna är obemannade och du tar dig in med hjälp av nyckeln. Foto: Linnea Nilsson-Waara.