Paddlingen dag 31. Kungälv – havet utanför Göteborg, 28,6 km

Vi hade planerat detta äventyr i över ett års tid. Idag gick vi i mål och har därmed paddlat Nordens längsta vattenväg, 805 km (enligt våra klockor). Från dess källa i Käringsjön som ligger i Härjedalen till havet utanför Göteborg.

Upploppet innan vi når havet utanför Göteborg. Zick-zack mellan Stena Line färjor och andra fartyg gjorde det hela lite mer spännande. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Känslorna är många. Under hela dagen har det legat en viss nervositet och vemodighet i luften, samtidigt som vi verkligen har tagit tillvara på att njuta av varje paddlingsminut som är kvar. Det vi har sysslat med under en månads tid kommer snart kommer att upphöra. Vi älskar båda att vara ute på tur. Enkelheten som det innebär och att få umgås med varandra. Vi vet båda att snart är detta över. I alla fall för nu.

Vi trivs med tillvaron att vara ute och på tur tillsammans.

Målgången kändes speciell. Våra vänner Anders och Christina välkomnade oss till Göteborg och detta fina mottagande glömmer vi aldrig. Efter ett tag dök vår vän Johan som bor på Tjörn upp. Han kom enkom för att hämta oss och köra våra kajaker till Kajaktivs filial som ligger på Tjörn. Vilken hjälte!

Anders och Christina Ejdervik gav oss ett varmt och minnesvärt välkomnande vid målgången. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Hela turen sammanfattar vi som fantastisk. Visst har det många gånger varit kämpigt, både fysiskt och psykiskt. Speciellt när Storm smet och vi trodde att han var förlorad, eller då vi har fått bära kanoten i flera kilometer i obanad fjällterräng. Anspänningen inför när vi skulle korsa Vänern fanns också där som ett litet orosmoment. Och inte minst alla fantastiska landskap som vi har färdats genom.

Paddlingen på ett spegelblankt Femunden och Storms utveckling är några av höjdpunkterna från denna tur. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Några höjdpunkter från turen. Ett spegelblankt Femunden med fjället som utsikt toppar listan. Norra Klarälven med den dramatiska dalgången och fina paddlingssträckorna likaså. Skärgården kring Vänern får höga betyg. Slusscaféet i Trollhättan med de magnifika chokladbollarna. Jag kan fortsätta hur länge som helst. Den största behållningen, liksom vid alla andra turer är ändå mötena med människor. Både de som vi redan känner som kommer och hejjar på oss till nya bekantskaper vi stöter på.

Det kommer en utförligare sammanställning framöver. Nu ska vi njuta av allt vi har fått vara med om och vila rumporna från att sitta 10 timmar per dag.

Tack till alla som har stöttat och hejjat på oss! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Stort tack till alla som på olika sätt har stöttat oss, både via sociala medier och i verkliga livet.

Kramar Linnea & Niclas

Paddlingen dag 30. Lilla Edet – Kungälv, 37,3 km

Näst sista dagen på denna tur. Imorse hade vi en sluss och 65 km kvar att passera innan vi når Göteborg. En märklig känsla infinner sig om att snart är detta äventyr, som vi har planerat i ett års tid över.

6 slussar har vi passerat mellan Vänersborg och Göteborg. Denna sträcka är inte riktigt anlagd för kanotister. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det märks också på våra kroppar att de nu har anpassat sig till kajakrörelserna och vi kan paddla längre sträckor utan att behöva gå i land för att sträcka på benen.

Efter att ha paddlat i 30 dagar, vilka skavanker och skador kan man vänta sig att få? För min del hade jag, innan turen startade, en axel som gnällde men i övrigt god form. Annars är det skavsår i händer och på några andra ställen som känns. Värmen har tagit på oss och mycket vatten har gått åt. I övrigt mår vi bra.

I Kungälv finns den välbevarade Bohus fästning. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Dagens destination blev Kungälv som har en intressant historia som bl.a. kan skådas i den välbevarade Bohus fästning. Den började att byggas 1308 för att stärka Norges dåtida sydgräns. I mitten på 1700-talet avvecklas fästningen och är numera en restaurerad ruin belägen på en 40 meter hög klippa på Bagarholmen i Nordre älv.

Efter 37 km paddling smakar maten extra gott. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi bor i Sveriges minsta campingstuga. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag var dan före doppardan vilket betyder att imorgon är äventyrets julafton. Då beräknar vi att paddla in i centrala Göteborg och vidare ut i havet som enligt Fiskeriverket tar vid längs en linje från nordligaste udden på Älvnabben vid Västerberget i Långedrag över Knippelholmens fyr till västra piren vid Arendals småbåtshamn på Hisingen.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2,5

Vyer: 2

Lunchstället: 2,5

Paddlingen: 3,5

Lägret: 4

/Linnea

Paddlingen dag 28. Västra Bockholmen – Vänersborg 28,7 km

Enligt turplaneringen som skapades innan turen skulle dag 28 vara den sista. Men vi är i Vänersborg så det får nog bli paddling ett par dagar till. Skillnaden mellan plan och verklighet är att verkligheten innehållit tre vilodagar.

Helt vindstilla och en magisk morgon att få vakna upp till. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Niclas är redo att ta sig an dagen. Den börjas lugnt men slutade med riktigt besvärliga vågor. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi har upprepade gånger från flera av varandra oberoende källor fått höra att Vänern är en lurig sjö bland båtfolket. Fram till idag har vi inte märkt så mycket av det tack vare bra väderförhållanden. Men idag fick vi en liten smak av Vänerns branta och frekventa vågor. Dagen började magiskt. Helt vindstilla och vid morgondoppet kunde jag se min egen spegelbild i vattnet. Men efter att vi paddlat ett tag började det att blåsa. Fast denna gång inte sydvästligt som tidigare utan nordvästligt. Vinden har idag mestadels kommit snett bakifrån vilket är lite jobbigt att paddla i.

Vi såg en mink simma mot oss. Foto: Linnea Nilsson-Waara

När vi rundat Hallesnipen och kommit ner till en badplats i södra änden låg vinden på rejält. Vi fick sidvind då vi nu skulle västerut. Vänerns låga vattenstånd har gjort att det bildats många grund som ligger precis under vattnet. Vågorna sköljde över dessa och skapade ett inferno av vitt vatten. Vi manövrerade oss fram mellan grund och vågor. Ett sicksackande. Plötsligt kom en stor våg som likt en ångvält sköljde över mig rakt från sidan. Jag tappade balansen och slog runt kajaken. Som tur var nådde jag botten och kunde snabbt vända kajaken rätt och ta mig in i sittbrunnen, dock väl så vattenfylld. Vågorna fortsatte att skölja över men jag lyckades ändå få över kapellet och med framtung kajak ta mig till land. All utrustning var kvar och ingen skada skedd. Kort därefter var det bara att ge sig ut igen och vara fokuserad på resterande kilometrar till Vänersborg. En reflektion från denna händelse är att det visar hur viktigt det är att faktiskt ha tränat på dessa situationer, så att man vet hur man ska agera ifall det händer.

På vägen mot Vänersborg passerade vi detta branta och majestätiska berg. Foto: Niclas Bentzer

Inatt lyxar vi till det med vita lakan och rena handdukar på hotell. Imorgon kommer ett nytt fenomen uppenbara sig längs turen. Nämligen slussar. Vår plan är att rulla förbi med kärra.

/Linnea

Paddlingen dag 26. Lurö – Långö (Kållandsö naturreservat), 39 km

Dagen som vi har sett fram emot med skräckblandad förtjusning. Dagen då vi ska korsa Vänern.

Ett vrak just utanför Lurö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Igår bytte jag hastigt några ord med en man som bodde på Värmlandsnäs. Jag nämnde att vi idag skulle paddla till Lurö och dagen efter planerade att fortsätta mot Kållandsö. Mannens spontana svar var att om vi paddlar inomskärs bland öarna till Lurö så går det bra, men till Kållandsö svarade han bara ”paddla till Kållandsö?! I den där lille (han menade alltså kajaken). Det kommer aldrig att gå”.

Med dessa ord i bakhuvudet sätter det såklart tankar i rullning om detta verkligen är vettigt att göra. Ni ska veta att jag har stor respekt för vatten och vi har gjort en hel del research innan vårt val av färdväg, så säkerheten ligger alltid som första prio inför beslut. Just idag hade vi tur med vädret och då kände vi oss redo att bara köra de 12,5 km som krävdes för att ta oss till Kållandsö.

Vår färdväg från Lurö till Kållandö.

Vi vaknade lite tidigare än vanligt och åt frukost på det jättefina vandrarhemmet som ligger på Husön (som sitter ihop med Lurö). Till frukosten var det nybakade scones, hemma-inlagd gurka, omelett och en massa annat smarrigt.

Vi hade som plan att först paddla till sydöstra spetsen på Lurö för att sedan hålla oss på östsidan om fågelskyddsområdet som ligger söder om Lurö. Där ligger dessutom de få öar som finns på vägen mot Kållandsö. Vi gjorde ett stopp på St. Mellanskär där vi gick iland för att sträcka på benen. Det tog oss 2,5 h att ta oss över och på andra sidan väntade en överraskning.

En överraskning väntade på Kållandsö. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Gott att pausa med fika och goda vänner. Foto: David Erixson

Nickas och David gillar att tura ihop. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi fortsatte mot Spiken och dit hade Lars, Håkan och Deluxe-David anlänt som nu gör följe med oss i dagarna två. Hela dagen har varit väldigt fin med bl.a. bad, sköna fikastopp och vi lyckades även knåpa ihop 39 km paddling. Nu befinner vi oss på en liten ö med utsikt mot väst och har fått skåda en vacker solnedgång.

Vacker solnedgång utanför vårt läger. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Lars, David och Håkan är inbitna paddlare. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Bad är aldrig fel. Foto: David Erixson

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3

Vyer: 4

Lunchstället: 4

Paddlingen: 5, idag är första dagen vi inte paddlar i stark motvind. Väldigt fin paddling i Kållandsö skärgård.

Ha det bra!

Linnea

Paddlingen dag 3: Rövollen – Elgå, 30 km

Vi vaknar upp i den norska stugan DNT Rövollen. Solen skiner. Det blir varmt redan tidigt på morgonen. Innan avfärd mot Femunden ser jag den fetaste huggormen ligga under brotrappen och lapa sol. Fy fn säger jag bara.

Från den norska DNT stugan Rövollen bör vi kanoten ca 4 km till inloppet på Femunden. Vi var rätt så slitna efter denna strapats, men desto mer nöjda att den nu är genomförd. Foto: Hyttevakten i DNT Rövollen

Efter inmundigande av frukost, några huggormsskrik med mera så beger vi oss mot kanoten och påbörjar den 4 km långa vandringen. Som tidigare nämt är vattenståndet lägre än vanligt vilket gör Röa än mer svårpaddlad. Därför bestämmer vi oss för att gå den rösade leden och bära kanoten en lång sträcka istället för att varva mellan kort paddling och många lyft med bärning i snårig terräng.

Under gårdagskvällen passade även Niclas på att förstärka duken på kanoten som har scratchats på två ställen.

Hål in duken, ca 3 cm. Som tur är har vi med oss lagningskitet och lappar ihop hålet. Det låga vattenståndet gör att kanoten får bekänna färg mot stenar. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fysiskt kämpigt att bära

Efter att ha kånkat på kanoten i drygt 4 km döper vi om Röa till Röva. Det var en helsikes promenad att ta sig an och kroppen fick allt slita. Men nu är det fruktade partit genomfört och vi firade detta med lunch på en superfin plats just innan vi skulle glida in i norra delen på Femunden.

Helt spegelblankt på Femunden

Framför oss hade vi 25 km paddling på Femunden söderut till Elgå. Färden tog ca 6 h. Några sekunder efter att vi hade kommit i land så ställde vädret om och det blev väldigt blåsigt. Då kände vi oss extra glada att vi var i land. Storm fortsätter att sköta sig exemplariskt. Det känns som att han har funnit sig till ro. Numera är han oftast först i och sist ur kanoten.

Skönt med vilodag

Nu väntar en vilodag och fortsatt färd på onsdagsmorgon. Enligt prognosen ska det blåsa mer så då lär det bli att hålla sig närmare landkanten. För själva korsningen över Femunden måste vi dock ha lugn vind för att inte riskera något på öppet vatten.

Det är inte ofta man ser en helt blank Femunden. Till höger syns ett av mina favlrktfjäll Rendalssölen. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Storm trivs bra i kanoten och ligger helst kvar när alla andra går ur. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Turlivet är fantastiskt. Dagar som dessa mår man lite extra gott. Foto: Niclas Bentzer

Ansträngning: 5

Vyer: 5

Väder: 5

Lunchplats: 4,5

Paddlingen: Helt fantastiskt med paddlingen på Femunden och de norska fjällmassivet Rendalssölen som utsikt.

Sträcka: Rövollen – Elgå: 30 km

Hälsningar Linnea

Fjället som träningsarena

Oavsett årstid finns alltid aktiviteter att sysselsätta sig med på fjället. På hösten är traillöpning ett fantastiskt sätt att upptäcka hur fjället förvandlas till en enda stor färgexplosion, där saxofonbjörkarnas blad övergår till gult och ripbärsriset som lyser upp vidderna med sin röda färg.

Hemligheten till att ”älska träning” är att göra träning till din livsstil. Fjällvärlden inbjuder till upplevelser utan gränser och efter 1-2 mils löpning har man förutom vackra landskap omedvetet genomfört ett rejält träningspass.

IMG_7250

Hösten är en fantastisk årstid för löpning och att upptäcka fjället. Foto: Niclas Bentzer.

I oktober och november lägger sig de första isarna och långfärdsskridskorna står färdigslipade för att ta dig ut på de spegelblanka sjöarna. December till april är tiden för skidåkning i alla dess olika former. Turskidåkningen som kan ta dig över outforskad och ospårad fjällterräng eller med hjälp av topptursskidor traska dig uppför fjälltoppar och därefter åka ned med känslan av att du äger hela fjället. Längdskidåkning, slalom/telemark och snowboard finns också som alternativ.

IMG_9879

Långfärdsskridskor på spegelblanka isar är en häftigt arena att färdas på. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fler aktiviteter som går att göra i fjällmiljö är:

  • Bergsbestigningar
  • Isklättring/klättring
  • Köra snöskoter
  • Fiska
  • Vandra
  • Hinderbana i kuperad terräng
  • Gräva bivack
  • Kanot/kajak
  • Skidåkning med kite
  • Hundspann m.m.
Samtliga aktiviteter ser jag mer som upplevelser än ett träningspass och just därför infinner sig inte den där krystade känslan av att man är ute och tränar. Det positiva är dock att dessa aktiviteter också resulterar i ett finfint träningspass.

IMG_8535

Att paddla kanot ger bra träning för armar och bål samtidigt som du får uppleva fjället från vattenytan. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Träning + fjället = upplevelser
/Linnea
PT