Medvinden lockar man ur huse

Det är lördag, solen skiner och temperaturen ligger på -10 grader. Dagens självklara val är att besöka Östersunds populära Vinterparken. Här finns aktiviteter bokstavligen talat för alla. Idag valde jag att åka skidor från Vinterparken (sommartid kallas denna plats för Badhusparken) tur och retur Kungsgården – våfflor stod på menyn. Livets krydda brukar man säga är mat och för en friluftsmänniska utgör uttrycket inget undantag.

 

img_8252

I centrala Östersund finner du Medvinden, som är en plogad isbana och sträcker sig som ett vägnät över Storsjön. Från stan till Kungsgården är det 9,3 km enkel väg. Där finns en våffelstuga. Foto: Linnea Nilsson-Waara


Från Vinterparken går en plogad isbana hela vägen till Kungsgården. Färdsätten varierar med allt från skridskoåkning (hockeyrör, långfärdsskridskor), promenad, skidåkning, färdsel med barnvagn, hundspann och cykling. Hela sjön går att åka på där framför allt vandrare och skateåkarna kan åka dit näsan pekar.

img_8278

På isen färdas ung som gammal, i pulka, med barnvagn, på skridskor eller cyklandes. Även promenadmänniskor och skidåkare (inkl. jag själv), samt hundspann skymtades på isen. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Efter att ha passerat Vallsundsbron ser jag klart och tydligt fjäll. Det känns väldigt fascinerande att en stad ligger så nära fjället och som att det nästan går att ”ta på”.

img_8233

Våffelstugan vid Kungsgårdenviken ligger vackert vid Storsjön. Stugan är sval så jacka och mössa kan man få behålla på. Filtar finns. Annars är det fint att dagar som dessa sitta ute. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Väl framme vid Kungsgården visar Suunto-klockan 9,3 km och magen känner sig redo för lunch. Serveringstugan är gemytlig och enkelt inredd. En öppen eld är igång och små mysiga öar med bord och stolar/fåtöljer inbjuder till fikastund. Jag beställer dagens soppa och avslutar (såklart) med den där våfflan ;). Nöjd och belåten beger jag mig tillbaka till stan. Flera gånger stannar jag upp och fotar längs vägen. Trots att Medvinden trafikeras av massvis med människor fylls jag av en rofylld känsla. Människor njuter av solskenet, skridskoåkningen, ser inte alls stressade ut utan mer belåtna av att vara ute i det fria.

img_8267

En fantastisk dag ute på skidorna. Foto: Linnea Nilsson-Waara

img_8312

Ett populärt inslag, främst hos barnen är att åka häst med släde. Denna attraktion finns i Vinterparken. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi ses i Östersund!
/Linnea

Vad pågår just nu efter Kungsleden?

Det är nu tio dagar sedan vi gick över mållinjen i Abisko, vilket innebar att vi hade avverkat Kungsleden och dess 484 km på 21 dagar. Direkt efteråt börjar det viktiga, mastiga och roliga efterarbetet.

En intressant aspekt med vårt fjällprojekt är att arbetet runt i kring tar mer tid än själva genomförandet av de olika etapperna. Resan görs alltså i huvudet flera gånger om, både innan och efter det faktiska genomförandet.

Detta är dock förväntat, eftersom förberedelserna är nödvändiga för att skapa en så trygg och njutbar resa som möjligt. Arbetet efteråt innebär att sammanställa, värdera, förmedla och lära sig av det som vi har varit med om. Mer om dessa tankar, lärdomar och framtidsplaner kommer i ett senare inlägg.

Vad pågår just nu då? Denna vecka har jag besökt Rotary Falkenberg för att dela med mig av tankar och erfarenheter av vårt fjällprojekt. Jag möttes av intressanta åhörare och en god lunch med en underbar utsikt över Skrea strand och Kattegatt.

Erika föreläser på Rotary Falkenberg

Erika föreläser på Rotary Falkenberg

Nästa vecka på onsdag kväll den 20 april hoppas jag få se dig på Arena Vesterhavet i Falkenberg. Då anordnas den första av två träffar löpeventet SpringRun, som innehåller inspirerande föreläsningar med efterföljande löpning eller promenad för den som vill. Där är jag en av föreläsarna och löpansvariga tillsammans med Jakob Gudiol och Johan Jonsson. Vid den andra träffen, måndag den 2/5, har vi dessutom nöjet att få ta del av en av tidernas främsta tiokampare Henrik Dagårds tankar om hur vi kan bli snabbare. Varmt välkomna till vårens löpevent i Falkenberg!

Den 20 april och 2 maj föreläser Erika på SpringRun

Den 20 april och 2 maj föreläser Erika på SpringRun i Falkenberg

Kram så länge!

/Erika

 

”Hemavan är som en stor familj”

Så inleder Nathalie Karlsson beskrivningen av Hemavans Fjällcenter, där vi under de senaste två dagarna har vistats.

Natalie har arbetat som receptionist sedan 2012 och berättar att fjällstationen drivs i samarbete med Svenska turistföreningen, STF. Intill anläggning har de en egen simbassäng, fina skoter- och skidleder, samt utförsåkning i världsklass. Bakom knuten finns även en friluftslivsbutik som har det mesta som en ”naturlivsnjutare” behöver.

Linnea, Lucas och Erika i Hemavan

Linnea, Lucas och Erika i Hemavan

Nathalies tre guldkorn i Hemavan

  1. Kobåsspåret på längdskidor (milspår på fjället).
  2. Friåkning (puderåkning) med skoter på Jofjället.
  3. Utförsåkning från Kungsliften (fantastisk vy uppifrån)
Nathalie hälsar oss välkomna

Nathalie hälsar oss välkomna till Hemavans fjällcenter.

Kungsledens popularitet gör den mycket trafikerad, vilket innebär att den är i stort behov av restaurering. Med anledning av detta har STF startat ett projekt som kallas för ”Stötta Kungsleden”, vilket du kan läsa mer om på deras hemsida. Nathalie anser att behovet av stöttning är viktigt för att leden ska kunna bevaras så att kommande generationer får också får se och uppleva den.

Spelning i å de naturelle style i Hemavan

Spelning i å de naturelle style i Hemavan

Ikväll fick vi även äran att spela och sjunga på Hemavan fjällcenter, vilket alltid ger oss mycket energi och glädje. Med andra ord var detta en perfekt uppladdning inför starten av Kungsleden. Efter bara två dagar på fjällstationen håller vi med Nathalie till fullo. Det vilar en riktigt go och familjär känsla över Hemavan!

 

Tack för denna gång Hemavan. Vi ses till sommaren!

 

Kram så länge

/Erika och Linnea

 

 

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 2

Detta inlägg är den andra av totalt två delar. I del 1 (se inlägg 160301) fokuserade jag på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys. I denna del presenterar jag resultatet, analysen och tankar kring den fortsatta träningen.

 

Resultat (beräkning utifrån de senaste 60 dagarna)

 

Träningstid

58:09 tim, dvs. 6:47 tim/vecka och 58 min/dag.

 

Träningstid månadsfördelning

  • Januari 24:17 timmar.
  • Februari 33:52 timmar.

 

Antal träningsformer

16 stycken (ex. löpning, skidåkning, stakmaskin, Crossfit, cykel, styrketräning, core, pilates, funktionell träning, box, tyngdlyftning, styrkelyft och rörlighetsträning mm.)

 

Antal pass

78 stycken, dvs. 9,1 pass/vecka.

 

Fördelning av passen

  • Kondition 48 st (62%), varav löpning 27 st (56%), stakmaskin 10 st (24%) och skidåkning 4 st (8%) och andra konditionsformer 7 st (12%).
  • Styrketräning 30 st (38%).

 

Intensitet i passen

  • Lätt 17 st (22%).
  • Medel 36 st (46%).
  • Tufft 25 st (32%).

 

Total sträcka

305 km, dvs. 35 km/vecka.

 

Vilodagar

8 st, dvs. 1 st/vecka

 

Sömn

Ej registrerat, men känslan är att antalet timmar kan öka något, eftersom kroppen då återhämtar sig ännu bättre.

 

Kost

Äter regelbundet tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och 3-4 mellanmål/dag. Jag följer tallriksmodellen och försöker tänka på vätskeintag (minst 3 L/dag) under och utanför träningen.

 

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

 

Analys

Under de senaste två månaderna har jag stegrat antalet träningstimmar successivt, vilket känns relevant då fjällprojektet kräver mycket god uthållighet och många timmar i rörelse. Det verkar som att jag både varierar (16 stycken olika träningsformer) och pulserar (lätta till tuffa pass) träningen, samt utgör styrketräningen en tredjedel av den totala träningen, vilket är positivt. Under en vecka har jag en vilodag, vilket är ett viktigt inslag för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen på ett bättre sätt.

 

Anmärkningsvärt är att jag i mitten av januari ramlade i trappan och fick då sy 5-6 stygn strax nedom knäet. Detta innebar att särskilt benstyrketräningen inte har blivit helt optimal, samt fick jag exempelvis till en början konditionsträna med helt raka knän i stakmaskinen. Det mesta går dock så länge hjärnan ser möjligheterna istället för hindren!

 

Då jag inte har gjort något liknande projekt tidigare utan endast har känt på essensen av vad vi har framför oss blir detta lite av en ”trial and error”. Jag använder tidigare erfarenheter blandat med kunskaper och forskning i hur jag bör träna och tänka kring upplägget. Den snöbrist som infinner sig i min omgivning gör att jag har fått tänka rätt kreativt och tillbringa flertalet timmar i stakmaskinen, som ju är den konditionsmaskin som liknar skidåkning mest. Känslan utifrån sömnen är som tidigare nämnt att timmarna kan öka något, eftersom sömnen har en fantastisk förmåga att bygga kroppen och göra den starkare.

 

Fortsatt planering

Framöver kommer jag att fortsätta i liknande spår och fila lite mer på detaljer innan startskottet går från Hemavan den 15/3. Förhoppningen är då att jag har gjort en så pass bra grundträning att jag ska få möjlighet till att njuta och hålla mig fri från skador under fjällturen. Denna träning kommer även att utgöra grunden till sommarens andra etapp och delmål (se del 1 från 160301).

 

Dina reflektioner

Hur hade du gjort inför detta eller ett liknande projekt? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer. Vi kan säkert lära oss mycket av varandra och jag tar gladeligen emot nyanserade tips för att utveckla min träning ännu mer.

 

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

PT

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 1

Det är nu dags att summera min träning över de senaste två månaderna för att se hur jag ligger till i planeringen. Idag presenterar jag den första av totalt två delar. Häng med i min träningsvardag!

 

Del 1

Fokuserar på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys.

 

Del 2

Fokuserar på resultatet (träningstimmar, -former, -intensitet, vila, kost och sömn mm) och analysen under och efter träningsperioden, samt tankar kring den fortsatta träningsplaneringen.

 

Målsättningar

Huvudmål (2016)

Genomföra 1840 km via turskidåkning och till fots (jogga och vandra) i starkt kuperad fjällterräng.

 

Delmål 1 (15/3)

Genomföra Kungsleden, 450 km på 20 dagar.

 

Delmål 2 (v 28)

Genomföra Gröna bandet, 1300 km och bestigning av fyra fjälltoppar, 90 km på 8-9 veckor.

 

Kravanalys

Målsättningarna kräver mycket god uthållighet, samt ben- och bålstyrka, då terrängen är starkt kuperad och det handlar om att bära eller dra packning på upp till 30 kg. Jag bör kunna vara fysiskt aktiv nästintill varje dag.

 

Kapacitetsanalys

Med mig i bagaget har jag en relativt hög träningsdos och är skapligt allround-tränad med goda testresultat på både styrka och kondition. Tester har utförts enligt Fysprofilen, Beeptest och via konditionstest på cykel med ett beräknat VO2max (syreupptag).

 

Konditionsträningen är given i planeringen.

Planering

Att fortsätta med aktuell träningsdos och -variation. Lägga till ytterligare konditions- och uthållighetsträning i stakmaskin och skidåkning (när tillfälle ges), samt styra styrketräningen mot en något mer uthållig inriktning inför etapp ett. Upplägget planeras utifrån träningens olika grundprinciper och faser med adekvat progression och periodisering, samt eftersträva en balans mellan att äta, träna, vila och sova.

 

Med detta som bakgrund kommer jag att presentera resultatet och analysen med framtidstankar under torsdagen. Blev det som jag tänkte eller hände det något på vägen?

 

Vi ses snart igen!

 

/Erika Nilsson-Waara

 

PT

”GPS-klocka med pulsmätning för idrottare och äventyrare”

Våra ögon sken upp när vi läste dessa rader. Det är beskrivningen av den klocka som kommer att följa med på vårt äventyr och förhoppningsvis leda oss hela vägen in i mål. Det handlar om Suunto Ambit3 Peak Sapphire.

Det som utmärker just denna klocka är dess okrossbara glas, silikontillverkade armband, kart- och kompassfunktion med ruttnavigering, samt möjlighet till trådlös överföring av information till och från mobilen. I övrigt har den allt annat som vanliga sportklockor har.

Tidigare har jag inte haft någon särskilt avancerad sportklocka utan det har räckt med puls-, tempo- och GPS-funktioner. När vi nu tar oss an detta uppdrag var det därför dags att uppdatera klocksortimentet. Dessutom lär det bli ännu roligare, lärorikt och mer utvecklande i min egen träning när jag nu har fler funktioner att kunna analysera. Igår kväll läste jag manualen och gjorde diverse inställningar på klockan. Nu ser jag framemot nästa löppass som lyckligtvis är planerat till idag, då jag har hand om lunchlöpning på fredagar via mitt jobb på StrandHälsan i Falkenberg. Är du i trakterna är du varmt välkommen att ansluta till vårt härliga gäng.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Gårdagen spenderas även till inhandling av endagslinser och ett Lifeproofskal som ska vara helt vattentätt och stöttålig för mobilen. Det är med andra ord otroligt mycket att tänka på, både stort som smått, inför det första stavtaget den 15:e mars.

Så med både klocka, karta, kompass, nödsändare och en uns klokhet bör vi nu vara helgarderade för att navigera oss hela vägen fram till Abisko Fjällstation. Visserligen bör vi inte dra alltför säkra växlar ändå. Min syster Linnea har tidigare gått fel vid hennes första försök av att bestiga Kebnekaise. Istället för att vandra uppför berget som låg vid sidan av henne vandrade hon i en dalgång i cirka två timmar innan hon och hennes sällskap upptäckte det märkliga vägvalet… Året därpå kom hon tillbaka och gjorde om och gjorde rätt. Bra jobbat!

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Innan detta inlägg publiceras får Linnea givetvis chansen att godkänna att jag berättar denna historia. Till hennes försvar vill hon framhäva att skylten var alldeles för otydlig om var hon skulle svänga av.

Visst, vi säger så.

Vi ses i löparspåret!

/Erika

Portionspåsar med många olika smakupplevelser.

Bränslet som får kroppen att gå

Som idrottare vet jag och Erika hur viktigt det är att sköta vår kosthållning för att kunna prestera så bra som möjligt. Under åren som fotbollsspelare har vi skaffat oss värdefulla erfarenheter inom kost och träning, samt fördjupat våra kunskaper ytterligare med diverse kostutbildningar.

Vi är båda överens om att kost kopplat till en aktiv livsstil är ett komplext och mycket viktigt kapitel. Även i vardagen behövs mycket disciplin och logistik för att få i sig dagens totala närings- och energibehov. Vi kan alltså snabbt konstatera att kosthållningen under fjällvistelsen kan bli en stor utmaning.

Vi är därför glada att samarbeta med 24 Hour Meals, som har ett stort utbud av mat och snacks som passar bra för friluftsmänniskor. De distribuerar Blå Bands turmat, vilka både är näringsrika och smakar gott. Utformningen av portionspåsen är väl genomtänkt, då den är lagom hög och bredare nertill, vilket innebär att du inte behöver ”grisa ned” handskarna när du stoppar ner skeden i påsen. Varje portionsförpackning innehåller 650 kcal och deras frukostar innehåller 600 kcal.


Om turmat 

  • Mycket energi i förhållande till packvikt
  • Bra näringsinnehåll och fördelning av fett, kolhydrater och protein
  • Bra att antalet kalorier är angivna för att hålla koll på att vi får i oss tillräckligt med energi
  • Extremt lång hållbarhet
  • Enkelheten! Det är bara att tillsätta hett eller kallt vatten, vänta i ca 10 min och därefter är maten redo för att ätas – att laga mat från skratch vintertid är ofta mer bökigt på grund av kylan
  • Liten mängd disk – endast skeden!
  • Tillsätt gärna lite extra vatten i påsen för att undvika att bli hård i magen
Portionspåsar med många olika smakupplevelser.

Portionspåsar med många olika smakupplevelser.

Snacks till skidturen.

Snacks till skidturen.

På våra turer konsumerar vi mycket bars. Just för att de är goda och ger bra med energi!

På våra turer utgör bars ett bra komplement till de större måltiderna. De är både goda och har ett högt energiinnehåll.

Smaklig måltid!

/Linnea

Nödsändare och depåer

Den långa skidtur som väntar oss i mitten av mars betyder att vi behöver vara väl förberedda när det handlar om säkerhet i både mörker och ödemarker, samt kontinuerlig påfyllning av mat och diverse utrustning.

Vi kommer att skicka ut fyra depåer till utvalda fjällstugor längs färdvägen med bland annat mat och gas (bränsle till köket). I veckan fick jag hjälp av Niclas för att ordna med en SPOT, det vill säga en nödsändare utifall något skulle hända ute på fjället. Den anger var vi befinner oss och kan även skicka ut okej-meddelanden så att våra nära och kära vet att vi mår bra. Den har också en knapp som heter SOS och om vi mot förmodan tvingas att använda denna går ett meddelande ut till internationella SOS med lokalisationsangivelse och ett förhandsprogramerat meddelande. Detta är med andra ord en riktig säkerhetsmaskin!

En SPOT eller nödsändare som kommer att hänga med oss i år.

En SPOT eller nödsändare som kommer att hänga med oss i år.

Packning av pulkor, skavklar, selar m.m.

Packning av pulkor och selar m.m.

Framöver kommer en detaljerad lista över våra dagsetapper – distanser och mål.

Vi ses snart igen!
/Linnea

Valla skidor – optimera ditt fäste och glid!

(Detta inlägg är publicerat i november 2015 när jag hade genomgång i hur man vallar skidor. Eftersom längdskidsäsongen är i full gång med bland annat Vasaloppet runt hörnet passar jag på att dela med mig av inlägget en gång till. Detta är ett gediget inlägg om hur du vallar dina skidor, med nödvändig information som förhoppningsvis ska generera ännu mer njutbar åkning.)

Under denna skolvecka har vi gått igenom vallning av skidor, och framför allt vallning av längdskidor. Jag har tidigare nosat på detta område, men inget som jag har tränat på regelbundet. När jag var yngre tävlingsåkte jag längdskidor och vallningen sköttes då av min tränare. Dock är det alltid bra att införskaffa dessa kunskaper själv och det är faktiskt inte så svårt som man tror.

På marknaden finns en uppsjö av diverse utrustning, glidvallor, fästvallor, skidor osv. men som min lärare på skolan brukar uttrycka sig; KISS (Keep It Simple Stupid). Håll det enkelt och du klarar dig långt på det.

IMG_8706

Lågflour, högflour, temperatursanvisningar, lager-på-lager-principen, klister med mera… Som så många andra sporter utgör skidvärlden inget undantag med alla de produkter och prylar som man anses behöva. Försök att hålla det enkelt och införskaffa bara sådant som du verkligen kommer att använda.


Vilken typ av åkning ska du syssla med?

Steg ett är att ha rätt skida för den typ av åkning du ska utföra. Här skiljer man på klassisk åkning och skateåkning eller fristil som det också kallas. Som åkstilen tyder på har skidorna namngetts på samma sätt. En klassisk skida ska både glid- och fästvallas (om du nu inte enbart kommer välja att genomföra ett lopp stakandes och därmed bara behöver glid) och på en skateskida ska du enbart satsa på glidvalla längs hela belaget.

Vallning för den klassiska skidan

I detta inlägg kommer jag att gå igenom beskrivning av olika klassiska skidor och hur man vallar denna typ av skida. Vad gäller en klassisk skida finns även här olika ”undergrupper”.

  • Varmskida (bäst lämpad i varmgrader)
  • Kallskida (bäst lämpad i kallgrader)
  • Nollskida (bäst lämpad i nollgrader)
IMG_8705

Skillnaden på varm-, kall- och nollskida.

Att införskaffa tre olika skidor utifrån att vädret och dess snötemperatur kommer att variera känns inte direkt relevant för motionsåkaren. Däremot är det bra att känna till att det finns olika typer av skidor där själva ”böjen/flexen” på skidan varierar beroende på om den är varm-, kall- eller en nollskida. Oavsett vilken skida du väljer att införskaffa är det viktigaste att du har ett tillräckligt spann. Är spannet för långt får du svårt att trycka ned skidan och därmed svårt att få fäste. Är spannet för kort får du bra fäste, men på bekostnad av reducerat glid (glidzonerna blir kortare).

Vad är ”spannet”?

Spannet är det område som sitter under dina fötter och när du står med lika mycket tyngd på båda fötterna i skidspåret ska spannet ej ta i snön. När du däremot sätter över tyngden på ena benet (för att trycka ifrån) kommer belaget under foten att ta i snön och därmed kommer (den för dagen valda) fästvallan som sitter mot belaget att fylla sin funktion. På detta sätt får du en bra balans mellan glid och fäste. Spannet är avgörande av din vikt + utrustning och skidans ålder. Därför kan spannets längd variera efter att skidan har varit i din ägo under x antal år.

Vid kallsnö är snökristallerna skarpare och därmed blir din fästzon längre (applicera fästvallan över ett längre område), medan det vid varmsnö är tvärtom pga. att snökristallerna är mjukare.

På skidaffären rekommenderar jag dig att prata med kunnig personal som kan välja ut rätt skida åt dig.

Rengöring av skidan

Innan du påbörjar behandling av din skida så behöver den rengöras.

  • Alternativ 1 är att stålsickla bort gammal valla och vad gäller glidytorna kan man tydligen åka direkt på dessa ytor (utan att göra någon ytterligare efterbehandling). Det är dock omdiskuterat om detta är så hälsosamt för skidans struktur och livslängd…
  • Alternativ 2 är att använda t.ex. valla-väck. Dock sliter detta enormt på skidans struktur, men är ett snabbt sätt att få bort gammal smuts.
  • Alternativ 3, vilket är det bästa, är att droppa på mjukt paraffin (lämpad för + 10 grader), strykjärna ut och omgående sickla bort det. Nu följer smutsen med och skidans struktur hanteras varsamt.
IMG_8627

Rengöring av skidan kan göras på olika sätt. Bästa alternativet är att paraffinera och snabbt sickla bort paraffinet. Då får du med dig smutsen samtidigt som skidan behåller sin struktur.

Glidvallning

När glidytorna är rengjorda applicerar du paraffindroppar över glizonerna. Använd strykjärnet (avsett för glidvallning) för att fördela vallan över hela glidzonen (fäst gärna tejp för att markera gränsen mellan fäst- och glidzon). Låt skidan stå svalt i minst 30 min. Därefter avlägsnar du först paraffinet i styrspåret med kanten på sickeln eller en styrpenna. När allt paraffin är borttaget från skidan använder du en borste. Det finns mängder av olika borstar att använda – syntet, hästhår, stål m.m. Om du har en syntetborste klarar du dig långt. Har man tillgång till ett toppning-spray (typ helex-spray) så kan man avsluta glidvallningen med detta och gnugga in sprayet ordentligt.

IMG_8640

Paraffin i styrspåret tas enkelt bort med hjälp av en styrpenna eller hörnet på en sickel.

Fästvallning

Sandpappra upp fästzonen. Fästvalla ska aldrig appliceras bakom hälen – snarare mitt på hälen. Framåt varierar avståendet beroende på snötemperatur (se ovan om hur man tänker vid kall- och varmsnö). Val av fästvalla beror på temperatur i luft/snö – se respektive leverantörs rekommendationer. En tumregel är att applicera vallan i tunna lager, upp till sex stycken och värma in vallan lager för lager med t.ex. en värmepistol eller korkkloss. Fästvallan appliceras i pyramidform där ”tjockaste lagren” har byggts upp mitt under foten.

IMG_8639

På fästzonen ligger ett fiskbensmönster med klister. Klister är skidåkarnas mardröm att använda pga. att det just är så klibbig och svår att få bort från allt det har rört vid. Men i vissa fall kräver vädret att klister används.

Vallningsfria skidor

Om du är en person som inte orkar hålla på med vallning finns alternativet vallningsfria skidor. Denna utveckling har på senare år tagit fart och numera finns riktigt fina vallningsfria skidor (t.ex. skin tech) att få tag på. Ett annat alternativ är färstvallningstejp som ska hålla för x antal många mil. När jag jobbade i sportbutik fick jag återkoppling av många kunder på att de var mycket nöjda med denna lösning. Ska du däremot åka vasaloppet kanske det inte är förstahandsvalet, men ett bra alternativ för vardagsmotionären.

Stavar

En formel för längsta höjden på stavarna som är rekommenderat:

  • Din längd i cm x 0,85.

Som nybörjare rekommenderas staven nå till armhålan. Du bör även ta hänsyn till om stavarna är till för klassisk åkning eller skate. Vid skate kan man ha litet längre stavhöjd.

Pjäxor och bindningar

Likväl som det finns en djungel av skidor utgör pjäxor och bindningar inget undantag. Vad du ska titta efter är en pjäxa som sitter bekvämt på foten och är avsedd för den typ av åkning du ska göra – klassisk eller skate. Vid skate behövs en högre och stabilare pjäxa. Det finns hybridpjäxor där man kan plocka bort vristskyddet då man vill åka klassiskt. Även här rekommenderar jag dig att prata med kunnig skidpersonal som kan hjälpa dig att hitta rätt i längdskidåkardjungeln.

Stort lycka till ute i längdspåren och säsongen 2016.

Vi ses!
Linnea

Målen som driver dig framåt

Under denna vecka befinner jag mig med klassen i Höglekardalen, Jämtland. Huvudsyftet är att genomföra lavinutbildning enligt SveLav Pro 1:an.

Vi examineras på lördag och förväntas då ha uppfyllt olika mål såsom; effektiv och säker kamraträddning, kunna läsa av terrängen och välja säker färdselväg, samt bedöma lavinfara och kunna grävteknik/genomföra testprofil.

IMG_1770

Lavinutbildning enligt SveLav Pro 1:an. Vi ska bland annat kunna kamraträddning och bedöma lavinfara.

 

IMG_1800

När någon har hamnat under en lavin utförs sökning med en transciever. Foto: Sam Andersson.


Olika mål med veckan

Utöver detta har vi fått i skoluppgift att träna mer på längdskidsteknik och att åka minst 15 km, samt topptura och bekanta oss mer med vår utrustning. Eftersom jag snart ska iväg på turskidåkning längs Kungsleden passar jag på att lägga in skidträningspass, just för att förbereda kroppen på vad som komma skall och för att få några mil i benen. Min klasskamrat Micke ska eventuellt åka ett längre skidlopp och resonerar som så att har han åtminstone tränat finns chansen att ställa upp. Klokt sagt av en erfaren man! Tillsammans har vi satt som målsättning att åka 100 km under denna vecka. 

IMG_1784

Topptursutrustningen används flitigt under denna vecka. Både för att bli mer säker på den, men även även för att ta sig rung och utforska lavinfarlig terräng. Foto: Selfie.


Upplägg och att sporra varandra

Det är så mycket lättare att ha en vapendragare som kan pusha en, speciellt när det går tungt men även innan och efter utmaningen. Det sporrar till att ta sig ut, att välja distans och allmänt att ladda upp inför skiddagarna. Jag är sedan tidigare van att spela i lag, men på grund av idel rehab-träning har jag skolat om mig till att bli lika mycket individuell idrottare (framför allt inom styrketräning och löpning). Dock är det skönt att emellanåt få träningarna att kännas som ”tillsammans är vi starka”.

IMG_1816

En vapendragare underlättar din strävan att nå målen. Både när det känns tungt och som peppning inför en utmaning. Foto: Sam Andersson.


”Vad gott med pizzabuffé”

Efter cirka 37 km skidåkning kläckte Micke en skön kommentar:

– Vad gott det ska bli med pizzabuffé. Åååå, nu kände jag hur jag fick mycket mer energi.

Det är intressant hur tanken kan föra oss framåt likväl som den kan bromsa upp våra visioner. På mina träningspass jobbar jag mycket med målfokusering och framför allt delmålssträckor.

IMG_1809

Att fylla på med vätska och energi (före, under och efter) är A och O för att orka genomföra passet. Speciellt när det handlar om flera timmars aktivitet. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

IMG_1747

En energibar är extra välkommen och något som jag brukar längta till efter ett tufft träningspass. Foto: Mikael Wiethe.

Idag genomförde vi nästan 43 km och är nu uppe i 73,56 av 100 km. Än är veckan inte slut 🙂

IMG_1825

Varsin semla är inte så dumt att avsluta dagen med 😀


logo-pt

Over and out!
Linnea