Mycket vackert har vi fått se på vår paddling längs Nordens längsta vattenväg. Här följer bilder från första delen, där den paddlingsbara starten för vattendraget sker. Nämligen från Käringsjön om ligger i Härjedalen. Just nu pågår bearbetning och sortering av bilder. Det känns lite overkligt att titta tillbaka på allt som vi har fått vara med om.
/Linnea
Dag 32: Jularp-Röstånga, 28 km
Vi lämnar ett molnigt och svalt Jularp för att bege oss vidare västerut. Oscars feberfrossa släppte under natten för att istället bytas ut mot huvudvärk, nack- och ryggont.
Vi märker ganska snabbt att löpning blir helt uteslutet idag, eftersom det guppar i huvudet för varje steg han tar. Ju närmare Röstånga vi kommer desto mer kuperat blir det. Ljusglimtarna på denna sträcka är Natthall med dess utsikt över Rönne Å, samt bokskogen omkring Jällatorpet.
Krispigt och färgsprakande i naturen. Foto: Erika Nilsson-Waara.
I rampljuset. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Svarta svanar i Skåne. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Tack Edith och Niclas för de goda lunchkorvarna! Foto: Oscar Detmer Nilsson.
Ljuvligt pari närmare Röstånga. Foto: Erika Nilsson-Waara.
En enastående utsikt från Natthall över paddlarna på Rönne Å. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Tilltugg längs vägen. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Natten spenderar vi på Röstånga Gästgivaregård, som ligger alldeles intill Skåneleden. I byns matvarubutik passade vi även på att komplettera med bars och nötter inför morgondagen.
Dagens etapp gick till Röstånga Gästgivaregård. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Det märks att Gästgivaregården har anor från 1647. Atmosfären är både trivsam och gammeldags med olika detaljer som sätter sin säregna prägel på varje rum. Enligt tradition serveras gås och svartsoppa under jul, vilket tydligen är ganska känt i trakterna. Vi hoppas få uppleva det i framtiden.
Rejäl frukost före avfärd mot Klåveröd. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Vi hoppas återkomma för den traditionsenliga gåsmiddagen. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Dag 33: Röstånga-Klåveröd, 18 km
Det känns lite som att kliva in i en modifierad värld av Narnia med en touch av Grand Canyon. Tiden känns stilla och civilisationen långt borta. En flock rådjur med dess kid travar elegant uppför de lövbeklädda branterna. Den sägenomspunna och bottenlösa Odensjöns kolsvarta utseende vittnar om mystik.
Bakom träden hittar vi den lilla Odensjön med ett imponerande djup på hela 21 meter. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Det är nu andra gången som våra fötter träder in i Söderåsens nationalpark. Senast var för 1,5 år sedan tillsammans med Linnea, som en del i vår Nationalparksresa. Det blogginlägget hittar du HÄR!
All anledning att vara glad när vi entrar Söderåsens nationalpark.
Om du trodde att Skåne bara var platt kommer Söderåsen att ge dig helt nya insikter. Här möts du av vida utsikter över djupa sprickdalar, mäktiga rasbranter och porlande vattenbäckar. Den dramatiska naturen uppstod på dinosauriernas tid när kontinentalplattorna kraftigt kolliderade med varandra.
Fötterna trivs på detta underlag. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Här kan man stå länge.
En sten finns alltid lättIllgänglig för rumpan att vila på. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Skåneleden tar oss fram på höjder blandat med dalgångar och det finns även rikligt med lokala slingor att välja på för dig som vill uppleva ännu mer. Idag hade vi medvetet valt att göra en kortare etapp på 18 km, eftersom vi ville ge mer utrymme till att stanna upp och njuta av nationalparken innan vi anlände till Klåveröds vandrarhem och café, där vi nu spenderar natten.
Mitt på åsen hittar vi Klåveröds vandrarhem och café. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Väl framme välkomnas vi hjärtligt av Marie, Lars och deras dotter Hanna. Familjen brinner för rörelse i naturen med en särskilt förkärlek till mountainbiking. Deras visioner och drömmar handlar om att uppmuntra fler till att möta och upptäcka naturen via rörelse och aktivitet i alla dess former. Vi blir otroligt glada av pratstunden och känner att vi har träffat likasinnade.
Oscar välkomnas av Hanna i caféet. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Oscar tillagar spagetti och köttfärssås, som får 5 av 5 möjliga tomater. Foto: Erika Nilsson-Waara.
Röstånga och Klåveröd är två fenomenala utgångspunkter för att uppleva vackra Söderåsen från olika håll.
Vi ses!
/Erika och Oscar
Här följer en summerande film från vår andra etapp på Nordens längsta vattenväg. Elgå till Långflon blev 180 km. På denna sträcka har vi fått uppleva allt från spegelblanka sjöar till forsar med rock’n’roll.
/Linnea
Här följer en film från några av forsarna i Femundselva. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att många av dessa inte är optimala för att paddla i en öppen kanot (kanadensare). Det låga vattenståndet hjälper inte heller till – stenar efter stenar avlöser varandra.
”Det har inte varit så här lågt vatten sedan 1947”, säger Arne Morén som vi mötte längs med riksväg 26. Vi förstår att det är många som lider av torkan, inte minst bönderna. Likaså även vi som hellre vill paddla än att knata bilväg, men i slutändan är detta ett i-landsbekymmer eftersom vi trots allt mår bra och njuter av att få vara ute på tur.
Gårdagen bestod av sånt här. Knata asfaltsväg. Foto: Linnea Nilsson-Waara
I gårnatt bodde vi på Fredbo camping. Kvinnan som äger campingen var supertrevlig och vet hur ett gott värdskap ska levereras. Från Fredbo blev det promenad på totalt 20 km. Detta blev hela gårdagens etapp. Det är rätt så slitsamt att gå efter väg, speciellt asfaltsväg vilket gör att fötterna tar stryk.
Vid paddling är det inte lika vanligt att fötterna tar stryk, men när man måste promenera så är det lätt hänt att få skav. Foto: Niclas Bentzer
Väl framme i Trysil passade vi på att lyxa till det med en riktigt god hamburgare och kall cola. Det satt ljuvligt i magen. Söndagar i Norge innebär att affärerna har stängt men som tur var fanns en matbutik som hade öppet och som gjorde att vi kunde förstärka matförrådet. På kvällskvisten träffade vi Axel från Trysilguiderna. Han kom med gigantiska bullar och hade mycket att berätta om Trysil, samt bra information om kommande sträckor längs älven.
Niclas är redo för mat. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Nu bor vi på Trysil camping och idag är vilodag. Därefter styr vi riktningen mot Långfloen och riksgränsen.
Gigantisk bulle i Trysil.
Ansträngning: 3,5
Vyer: 2
Lunchstället: 4, Hamburgaren och colan satt ljuvligt i magen.
Paddlingen: 0, pga för lågt vatten.
Lägret: Bra camping med det man behöver.
Ha de!
Linnea
Morgonen började bra. Vi klev upp kring 6.30. Jag pysslade på i tältet med att plocka ihop all utrustning. Niclas förberedde frukosten. Mitt i allt hör jag Niclas ropa ”stanna Storm”.
Storm sköter sig bra på turen och bär sin egen packning. Men imorse var vi allt oroliga över att han var borta i 3,5 h. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Storm smiter och blir borta i flera timmar. Niclas bestämmer sig snabbt för att gå iväg åt samma riktning för att leta efter honom. Med sig har han karta, kompass, nödsändaren och några bars. Vi gör upp en plan. Om han inte är tillbaka innan kl.15 så ska jag gå iväg själv till Svukuriset 20 km. Lämna knoten och ta hand om den vid ett senare tillfälle.
Overkligt att han är tillbaka
Efter ca 3,5 h dyker lilleman, dvs Storm upp. Det känns overkligt att se honom. Men han mår bra. Några småsår på tassarna. Niclas kommer tillbaka efter ytterligare 2 h.
Vi får i oss lunch oss paddlar iväg. Dagen består av många lyft och lining av kanoten. På två ställen går tyvärr duken på kanoten sönder. På grund av lågt vattenstånd bär vi kanoten säkerligen fler gånger än vad vi i normalfallet skulle behöva, men vissa passager försöker vi att paddla och att lina oss förbi. Många stenar som sticker upp och i princip varje varje fors vi testar att paddla så bromsas vi upp av stenar som ligger just under vattenytan. Vi får laga de små hål som har blivit med extraduken som vi har med oss.
Kanoten måste antingen bäras eller ”linas” förbi forsar. Vattenståndet är mycket lågt och när vi försöker att paddla dem fastnar vi i stenar. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Fantastiska vyer sammanfattar dessa första två dagar. Att paddla med fjället som utsikt är som godis för ögonen. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Framme vid DNT Rövollen
Kring kl.20.20 anländer vi till DNT Rövollen. Vi sover inne i natt. Myggen skyller inte med sin frånvaro.
Dagen har sammanfattningsvis varit tuff, både fysiskt och psykiskt. Att Storm smet iväg var det värsta, men han kom tillbaka. Vad gäller själva paddlingen har den varit lite mer spännande än vad den hade behövt vara. På ett ställe höll dessutom kanoten på att välta och tog in vatten. Vi är rätt så möra. Imorgon siktar vi på att ta oss till Femunden.
Att bära kanot har blivit vardag på denna etapp. Foto: Stugvärden i DNT Rövollen.
Ansträngning: 5
Vyer: 5
Väder: 5
Lunchplats: 3
Sträcka: Storbuddhåen – DNT Rövollen, 10,5 km
Paddlingen: Svårpaddlat förbi forsarna pga lågt vatten. Jättefint på Övre och nedre Roasten.
Ha det bra
Linnea & Niclas
I måndags anslöt vi till forsränningsutbildningen som arrangerades av Linneas fd. skola som hon gick på i Älvdalen. Denna gång var det tillsammans med de gymnasiala äventyrseleverna.
Vissa forsar kommer vara för kraftfulla att passera med vår kanot. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Linnea genomförde denna kurs för två år sedan och föreslog att den skulle vara mycket nyttig att göra igen för att optimera våra förutsättningar inför kommande paddlingsäventyr. Vi känner oss mycket nöjda med hela veckan och har fått lära oss om allt från att läsa vatten, vägval, konsekvenser som kan inträffa, utrustning och framför allt fått en hel vecka med att vänja in våra kroppar med paddlingsrörelser.
Här tränar vi på att flippa raften. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Sveriges paddlingselit
Vi känner oss oerhört tacksamma att ha fått chansen att vara med. Alla ledare som är med på kursen är ytterst kompetenta (tillhör Sveriges paddlingselit) och vi suger åt oss så mycket kunskap vi kan. Även eleverna från Älvdalens skola har varit helt fantastiska hela veckan och välkomnade oss med öppna armar. Hela veckan har varit superrolig!
Niclas och Dennis studerar vattnet och pratar vägval. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Summering av dagarna
Dag 1: Älvdalen. Teori med läran om hydrologi, säkerhet, utrustning mm.
Dag 2: Lissforsen. Träna på att simma i fors, räddningstekniker med farkost (forskajak) mm.
Dag 3: Evertbergssjön. Träna på att flippa raften/gummibåten, styrteknik, kommandon mm.
Dag 4: Trysilelva/Femundselven: Se sträckan vi kommer att passera på Nordens längsta vattenväg. Forsränna. Styrtekniker och kommandon. Rigga z-drag (för att ex dra loss båtar som har fastnat).
Dag 5: Femundselva igen x 2. Med ytterligare guider. Fortsatt träning med raftarna. Flippa/välta omkull i forsen och träna på att komma upp för att sedan rädda andra.
Dag 6: Examinationsdag. Glöta. Köra en orekad sträcka själva och därmed gå i land inför varje förs för att bedöma färdväg ner. Prov med bl.a. att flippa båt och kastlina. Sträckan är oerhört vacker med Rendalssölen som utsikt.
I Lissforsen fick vi bl.a. träna på att simma i forsen. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Det krävs bra logistik för att genomföra en utbildning för 14 personer/elever. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Vi hade läger alldeles intill Femundselva. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Snart startar vi!
Hela veckan har varit fantastiskt och vi känner oss nu redo att ta oss an Nordens längsta vattenväg. Vi startar veckan efter midsommar.
Tusen tack från oss.
Tusen tack till Älvdalens skola. Nu känner vi oss väl förberedda inför sommarens höjdpunkt!
Foto: Dennis Franzén
/Niclas och Linnea
Sommaren har kommit till Jämtland och Ally-kanoten har fått bekänna vatten i dagarna två. Jag har även fått göra premiärtur med kajaken på Storsjön.
När vi ska ut på långturen ”Nordens längsta vattenväg” kommer vi att paddla i Ally-kanoten (kanadensaren) de första tre veckorna. Sista veckan, som blir från Karlstad, över Vänern och Göta älv är planen att paddla i varsin havskajak. Det gör vi för att Vänern till stora delar innebär öppet vatten, mer och större vågor och då är en havskajak med kapell att föredra.
Nedan ses bilder från paddlingen på Storsjön i Östersund. Storm får fortsätta hänga på och vänja sig att vara på vatten. Han verkar tycka det är spännande och trivs.
Pemiärturen med kajaken hade inte kunnat bli bättre än så här. Varm kväll med magisk solnedgång. Paddling på Storsjön, Östersund.
Med kanoten är det lätt att hitta en inbjudande fikaplats.
Bergstugans servering vid Fröå Gruva, med utsikt över majestätiska Åreskutan är ett givet besöksmål för dig som vill äta gott och samtidigt kunna välja på alla de olika alternativ som finns för att ta dig dit. Hit går nämligen skidspår, vandringsleder, skoterspår och bilväg. Detta gör stugan väldigt tillgänglig oavsett vilka fysiska förutsättningar du har.
Bergstugan ligger vackert belägen med Åreskutan i fokus. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Serveringen erbjuder fika, våfflor, lunchbuffé, soppa och middagar. Missa inte att smaka av deras hembakade bröd! För att hitta hit kör du av från E14 vid Björnänge och följer skyltningen längs 7 km bilväg. Det går även att parkera vid Björnens skidspårscentral och därifrån är det cirka 4 km skidåkning i relativt flack terräng.
Fin skidåkning i anslutning till Bergstugan. Vi valde köra bil hela vägen till Bergstugan och därefter åka ”milsspåret”/grön markering för att sedan avsluta turen med god mat. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Fröå Gruva är en gammal nedlagd koppargruva och har sin historia från mitten av 1700-talet till 1919. Hit åker vi gärna tillbaka till sommaren för att lära oss mer och kanske boka en guidad tur.
/Linnea
Bergstugan är populärt besöksmål för både stora och små. Foto: Linnea Nilsson-Waara
Under helgen har vi framfört två musikspelningar på vandringseventet Höstglöd i Grövelsjön. Som vanligt supertrevligt och när vi får publiken att sjunga med trivs vi som absolut bäst!
Eventet innebär att fjället skiftar i alla dess möjliga höstfärger. Intressanta och inspirerande föreläsningar varvas med adventure camp, musikunderhållning, filmvisning, friluftsutrustningstält, lekfyllda tävlingar, kokkaffe och halv- eller heldagsturer för vandring. Det finns alltså något som tilltalar de flesta!
Linnea och Erika skaftar egna Moraknivar på Höstglöd i Grövelsjön och stöttar samtidigt projektet Stötta Kungsleden.
Ett annat hett tips. Njut av trevlig helgläsning med Piteå-Tidningen om finalen och summeringen av hela vårt fjällprojekt 203 mil till fots. Där finns även intressant data och siffror från vårt äventyr.
Kika in på www.pt.se/helg för att läsa Maris fina slutreportage om oss.
Ja nu har systrarna Waara klättrat i mål!
Dessutom vill vi höja på hatten för vår underbara farmor Mia som i helgen fyllde 97 år! Vilken otroligt inspiration, värme och kärlek denna dam besitter. Vi älskar dig farmor och längtar tills vi ses igen!
Kram så länge!
/Erika och Linnea Nilsson-Waara
Waara Worldwide 