Löpningen dag 46-47: Vi trodde inte våra ögon!

Dag 46: Höör-Snogeröd, 20 km

Morgonen startade med en god frukost på Stiftsgården Åkersberg. Efter det tog vi bussen några kilometer mot Ramstorp och Skåneleden för att fortsätta vår vandring och löpning i riktning mot Snogeröd.

Buss från Höör mot Skåneleden för att fortsätta vår vandring och löpning längs Nord-Syd-leden.

Dagens höjdpunkt var Fulltofta naturreservat. Området är skönt för fötterna och det finns flera slingor att välja bland. Där finns även ett Naturcentrum med diverse olika aktiviteter och utställningar, samt matmöjligheter. Vi mötte även andra morgonjoggare i området. Det är alltid trevligt.

Bokstubben i Fulltofta naturreservat.

I vanligt ordning gasade solen varmt. Det börjar bli vardag för oss. Efter Fulltofta naturreservat hade vi några kilometer på asfalt innan vi nådde Ringsjöstrand. Där vi åt vi lunch. Leden övergår därefter på stig, vilket vi föredrar. Ett litet minus är dock att leden inte gick intill Östra Ringsjön.

Några kilometer på asfalt innan Ringsjöstrand.

En liten siesta före lunchen på Ringsjöstrand.

Natten spenderade vi på Tofta Rum & Frukost i Snogeröd. Ägarna Jonna och Martin tog väl hand om oss och vi fick även smaka på nyslungad honung från dagens skörd. Oj så gott det var!

Övernattning på trevliga Tofta rum & frukost.

Dag 47: Snogeröd-Hunneberga, 17 km

Efter en bra återhämtning på Tofta rum & frukost var vi redo att köra igång. Med en väderprognos, där det skulle vara svalt hela förmiddagen så var det bara att köra. Men det räckte med 100 meter så var vi redan svettiga… Det är bara att gilla läget!

Ett tips som vi hade fått var att hålla utkik efter exotiska djur när vi närmade oss Hejdeholmen. Väl där fick vi syn på något som vi aldrig hade tänkt oss få se i Skåne; kameler! Där fanns lamor, kameler, islandshästar, vattenbufflar… Vi var helt förbluffade!

I Skåne behöver du inte besöka en djurpark för att få se kameler. Det räcker med Skåneleden.

Ungefär halvvägs kom vi fram till Rövarekulans naturreservat. Där möttes vi av känslan av bokskog blandat med berg, då det var skiffersten längs med ravinkanterna och höga tak av bokträd som gav skugga överallt. Vilken härlig känsla!

Mycket njutbart i Rövarekulans naturreservat.

Efter ett kort lunchstopp på Ica i Löderöb och en Tip Top till efterrätt var vi redo att ta oss vidare på sträckan som resterande skulle vara öppen sol, grusvägar och vägkanter.

Hunneberga B&B blev dagens mål och när vi väl kom fram mötte Eva upp oss med öppna armar, hemmagjord flädersaft och en skön svalkande pool. Det var omöjligt att tacka nej till!

Söta Eva bjuder på hemmagjord flädersaft och blåbärslängd på Hunneberga B&B.

Igår passerade vi 90 mil och det firade vi med hamburgare och äppelpaj. Idag fortsätter vi mot Genarp.

På återseende!

/Oscar & Erika

Löpningen dag 44-45: Slottsbesök och radioprat

Dag 44: Finja-Brönnestad, 16,5 km

Vi lämnar ett soligt Finja efter att ha haft en välbehövd vila hos Oscars moster och mormor.

Den första biten av dagen bjuder på en mer intressant väg. Vi går över breda träspänger genom alsumpkärr. Därefter möts vi av den fina och stora Finjasjön, som Skåneleden slingrar sig runt. Tyvärr blev det inget svalkande dopp då den var täckt av algblomning.

En viloplats mitt i sumpmarken. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Inget bad idag pågrund av algblomningen. Foto: Erika Nilsson Waara.

Lunchstoppet blev på Hovdala slott där det bjöds på en väldigt god slottsbuffé. Slottet har en bra bevarad miljö, nästan så att det känns att tiden har stått stilla.

Strövområdet runt Hovdala är stort och består av väldigt många vandringsleder med olika vyer.

Bjudna på två delikata tårtbitar. Foto: Erika Nilsson Waara.

Entrén till Hovdala slott. Foto: Erika Nilsson Waara.

Det gäller att vara uppmärksam på vart man går. Foto: Erika Nilsson Waara.

Slutdestination för dagen blev Byskolans vandrarhem och där vi blev fint mottagna av värden Björn.

Dag 45: Brönnestad-Höör, 21 km

Morgonen startade med en radiointervju kl. 07.15 med Malin och Pontus på P4 Norrbotten. Lyssna gärna i appen eller på länken: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1124303?programid=229

(spola fram till 1:16:30 för att lyssna).

Intervjuade om vårt äventyr. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Efter det gav vi oss raskt iväg för att ta tillvara på de svala morgontimmarna innan värmen skulle börja gassa mitt på dagen.

När vi väl klev ut från Byskolans vandrarhem var det mulet, men oj så fuktigt och varmt det redan var i luften! Vi fick känslan av befinna oss i ett tropiskt Thailand.

Öppnar dörrarna från Byskolans vandrarhem och möts av den fuktiga luften. Foto: Erika Nilsson Waara.

Nåväl. Dagens sträcka blev 21 km och gick mestadels på grusvägar. Vid ett tillfälle blev vi vettskrämda av fyra grymtande vildsvin, som gömde sig precis intill vägen. Som tur var sprang de åt andra hållet.

Man känner tätheten mellan granarna. Foto: Erika Nilsson Waara.

Under denna etapp på Nord till Syd-leden stöter vi också på Ås till Ås-leden, som vi redan har genomfört. Därför tog vi bussen de sista kilometrarna till Höör för att inte behöva göra samma sträcka igen.

Vi övernattar på Stiftsgården Åkersberg, som ägs i kyrkans regi. Den anrika gården överraskar med dess breda innehåll och kvalitet. Det finns hotell, vandrarhem, konferens, kapell, lounge, café och två matsalar som erbjuder alla dagens måltider. Dessutom kommer ett spa att öppnas inom kort.

Stiftsgården Åkersberg har det mesta. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Nu har vi en vecka kvar på vårt Skåneäventyr. Nästa stopp blir Snogeröd.

Vi ses!

/Erika och Oscar.

Löpningen dag 42-43: Sista vilodagen

Dag 42: Vedema-Finja, 12 km

Denna dag bjöd på den hittills kortaste etappen på vår Skåneresa. Den landade på 12 km och startade från Vedema strövområde med Finja som mål för dagen. Vedema strövområde är något som vi verkligen rekommenderar dig att besök om du är i trakterna. Förutom Skåneleden finns även många lokala slingor välja på. Vindskydd och rastplatser är också utplacerade på olika ställen. I Finja, alldeles intill Skåneleden, bor Oscars moster och mormor. Stoppet där har varit efterlängtat. Vilken lycka det var att få träffa de båda igen.

 

Fina stigar att springa på i Vedema Strövområde. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

Rofyllda Barsjön med rastplats i Vedema strövområde. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Är balansen som den ska vara?! Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Titta noga. Vad hittar du uppe i det mittersta trädet? Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Hasselnötterna går äntligen att äta! Vi har väntat hela sommaren. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

Det är första gången som Erika smakar färska hasselnötter. ”Gott! Konsistensen var lite som morot” var hennes kommentar om mellanmålet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

Dag 43: Vilodag

Igår hade vi vår sista vilodag på Skåneledenresan och den kändes verkligen efterlängtad efter sju sammanhängande dagar av vandring och löpning i denna extrema värme som nu råder. Dagen spenderades till att umgås med moster och mormor, samt kolla karta, matstopp och kommande boenden längs de cirka 18 milen som återstår av vår resa.

Att bara vara tillsammans. Det är kvalitetstid med mormor. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Idag fortsätter vi söderut längs Finjaleden mot Brönnestad. Även det förväntas vara en kort etapp, men vi mår inte dåligt för det. Värmen ska tydligen gå upp mot över 30 grader idag också.

 

Imorgon, onsdag, planerar vi att prata på P4 Radio Norrbotten omkring 07.15-tiden. Lyssna gärna.

 

Vi ses!

/Erika och Oscar.

 

Paddlingen dag 31. Kungälv – havet utanför Göteborg, 28,6 km

Vi hade planerat detta äventyr i över ett års tid. Idag gick vi i mål och har därmed paddlat Nordens längsta vattenväg, 805 km (enligt våra klockor). Från dess källa i Käringsjön som ligger i Härjedalen till havet utanför Göteborg.

Upploppet innan vi når havet utanför Göteborg. Zick-zack mellan Stena Line färjor och andra fartyg gjorde det hela lite mer spännande. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Känslorna är många. Under hela dagen har det legat en viss nervositet och vemodighet i luften, samtidigt som vi verkligen har tagit tillvara på att njuta av varje paddlingsminut som är kvar. Det vi har sysslat med under en månads tid kommer snart kommer att upphöra. Vi älskar båda att vara ute på tur. Enkelheten som det innebär och att få umgås med varandra. Vi vet båda att snart är detta över. I alla fall för nu.

Vi trivs med tillvaron att vara ute och på tur tillsammans.

Målgången kändes speciell. Våra vänner Anders och Christina välkomnade oss till Göteborg och detta fina mottagande glömmer vi aldrig. Efter ett tag dök vår vän Johan som bor på Tjörn upp. Han kom enkom för att hämta oss och köra våra kajaker till Kajaktivs filial som ligger på Tjörn. Vilken hjälte!

Anders och Christina Ejdervik gav oss ett varmt och minnesvärt välkomnande vid målgången. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Hela turen sammanfattar vi som fantastisk. Visst har det många gånger varit kämpigt, både fysiskt och psykiskt. Speciellt när Storm smet och vi trodde att han var förlorad, eller då vi har fått bära kanoten i flera kilometer i obanad fjällterräng. Anspänningen inför när vi skulle korsa Vänern fanns också där som ett litet orosmoment. Och inte minst alla fantastiska landskap som vi har färdats genom.

Paddlingen på ett spegelblankt Femunden och Storms utveckling är några av höjdpunkterna från denna tur. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Några höjdpunkter från turen. Ett spegelblankt Femunden med fjället som utsikt toppar listan. Norra Klarälven med den dramatiska dalgången och fina paddlingssträckorna likaså. Skärgården kring Vänern får höga betyg. Slusscaféet i Trollhättan med de magnifika chokladbollarna. Jag kan fortsätta hur länge som helst. Den största behållningen, liksom vid alla andra turer är ändå mötena med människor. Både de som vi redan känner som kommer och hejjar på oss till nya bekantskaper vi stöter på.

Det kommer en utförligare sammanställning framöver. Nu ska vi njuta av allt vi har fått vara med om och vila rumporna från att sitta 10 timmar per dag.

Tack till alla som har stöttat och hejjat på oss! Foto: Linnea Nilsson-Waara

Stort tack till alla som på olika sätt har stöttat oss, både via sociala medier och i verkliga livet.

Kramar Linnea & Niclas

Paddlingen dag 30. Lilla Edet – Kungälv, 37,3 km

Näst sista dagen på denna tur. Imorse hade vi en sluss och 65 km kvar att passera innan vi når Göteborg. En märklig känsla infinner sig om att snart är detta äventyr, som vi har planerat i ett års tid över.

6 slussar har vi passerat mellan Vänersborg och Göteborg. Denna sträcka är inte riktigt anlagd för kanotister. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Det märks också på våra kroppar att de nu har anpassat sig till kajakrörelserna och vi kan paddla längre sträckor utan att behöva gå i land för att sträcka på benen.

Efter att ha paddlat i 30 dagar, vilka skavanker och skador kan man vänta sig att få? För min del hade jag, innan turen startade, en axel som gnällde men i övrigt god form. Annars är det skavsår i händer och på några andra ställen som känns. Värmen har tagit på oss och mycket vatten har gått åt. I övrigt mår vi bra.

I Kungälv finns den välbevarade Bohus fästning. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Dagens destination blev Kungälv som har en intressant historia som bl.a. kan skådas i den välbevarade Bohus fästning. Den började att byggas 1308 för att stärka Norges dåtida sydgräns. I mitten på 1700-talet avvecklas fästningen och är numera en restaurerad ruin belägen på en 40 meter hög klippa på Bagarholmen i Nordre älv.

Efter 37 km paddling smakar maten extra gott. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Vi bor i Sveriges minsta campingstuga. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Idag var dan före doppardan vilket betyder att imorgon är äventyrets julafton. Då beräknar vi att paddla in i centrala Göteborg och vidare ut i havet som enligt Fiskeriverket tar vid längs en linje från nordligaste udden på Älvnabben vid Västerberget i Långedrag över Knippelholmens fyr till västra piren vid Arendals småbåtshamn på Hisingen.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 2,5

Vyer: 2

Lunchstället: 2,5

Paddlingen: 3,5

Lägret: 4

/Linnea

Paddlingen dag 29. Vänersborg – Lilla Edet 34,3 km

Från marinan i Vänersborg paddlade vi över den lilla Vänernviken Vassbotten och in i den grävda kanalen Karls grav. Denna kanal stod färdig 1752 för att kunna leda sjötrafiken mellan Göta älv och Vänern förbi fallen vid Vargön och Önafors.

Idag har vi gjort bekantskap med både slussar och större fartyg. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Kanalen är nästa 4 km lång och därmed ett imponerande bygge med tanke på vilka resurser som stod till förfogande på 1700-talets mitt.

I Brinkebergskulle som sammanfogar Karls grav med Göta älv fick vi bekanta oss med vår första sluss. Vi tror att det inte är tillåtet att slussa med kanot och har gjort den egna bedömningen att det innebär för mycket risk. Därför har vi inte tagit reda på om det faktiskt är tillåtet eller ej. Innan slussen på den östra stranden fanns en bra brygga att ta upp på. Sedan promenerade vi med kanoten över bron för att ta oss över slussen och satte i några hundra meter söder om slussen på den västra stranden.

Slussled som öppnades år 1800! Foto: Linnea Nilsson-Waara

I Trollhättan väntade ytterligare slussar. Vi plockade upp på västra stranden precis innan Slusscaféet där det fanns en bra brygga. Vi lunchade på caféet och rekommenderar ett besök! För mig som älskar chokladbollar och har hunnit testa en hel del kan jag varmt rekommendera dem från Slusscaféet! Min vän Janne som bor i närheten lyckades tajma in att komma förbi. Han är en inbiten traillöpare och kan de flesta stigarna i området kring Vänersborg och Trollhättan.

Chokladbollarna på Slusscaféet kan vi varmt rekommendera. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Trevligt sällskap av Janne. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Efter lunchen lastade vi kajakerna på vagnar och rullade genom slussområdet. Ett fantastisk ställe där de gamla slussvägarna från 1800 och 1844 finns bevarade. Den som används idag invigdes 1916. Janne, som är hemma i området och dessutom historielärare i grunden gav oss en guidad tur. Området är trevligt och har mycket att erbjuda, även till dig som inte åker båt.

Transport av kajak på kärra. Film: Linnea Nilsson-Waara

Delar av Göta älv är smal och det är olämpligt för oss i små kajaker att möta stora båtar på dessa ställen. Tack vare appen Marine Traffic kan vi dock hålla koll på båtar och planera vår framfart.

Vi hade ställt in siktet på Lilla Edet men halvvägs mellan Trollhättan och Lilla Edet drog ett oväder in. Även om vi endast träffades av några få regndroppar så orsakade den starka motvinden att vår fart framåt kraftigt sjönk. Vi började kolla efter tältplatser. Men vips drog ovädret förbi och vinden avtog. Nu är vi i Lilla Edet och imorgon ska vi lyfta förbi turens sista sluss. Turens sista mänskligt skapade hinder.

Skattning 1-5:

Ansträngning: 3,5

Vyer: 2

Lunchstället: 4

Paddlingen: 3,5. Paddlingsbart hela vägen förutom slussarna. Oväder drog in och gav oss större utmaning.

Lägret: 2,5

/Linnea

Löpningen dag 40-41: Passerar 80 mil och arga getingar

Dag 40: Hovgården-Vittsjö, 23 km

Idag hade vi en kortare etapp framför oss så vi unnade oss två längre matstopp på vägen. Vi kom oss iväg strax efter sjutiden och då var luften härligt sval. Erika lyckades återigen trampa på en kopparorm. Hennes ormradar verkar vara helt ur spel denna sommar. Som tur är så är de harmlösa.

Matstopp i Verums vindskydd. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dagens finaste parti var naturreservatet med fin lövskog och löparvänligt underlag runt om Vittsjön. Orten innehåller en intressant historia om Snapphanarna och slaget mellan Danmark och Sverige.

Njutbart. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Grusvägar är vanligt förekommande. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Naturreservatet runt Vittsjön. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Natten spenderar vi på Vittsjö Camping i en mysig liten stuga. Trevliga ägaren Stefan framhåller den friska luften och det rena vattnet som viktiga ingredienser till att man lever så länge i Vittsjö.

Vittsjö Camping. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vår mysiga lilla stuga för natten. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 41: Vittsjö-Vedema, 25 km

Idag går vi in på den sjätte dagen utan vila och börjar nu känna av mattheten i fötter och ben.

Solskydd varje morgon innan avfärd. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi passerar många skogspartier. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Efter en mil når vi ett litet delmål på vägen, Hårsjö, punkten där vi valde att starta hela Skåneleden den 18: juni. Man kan nästan säga att vi har gjort hela Skåne runt och på tvären. Nu står vi vid startlinjen igen, men istället för att färdas västerut kommer vi att gå söderut i riktning mot Trelleborg. Detta innebär även att vi är klara med Kust till Kust-leden och tar oss nu an den

allra sista delleden, Nord till Syd.

Fläcken där allt startade. Vi är här igen, men denna gång fördas vi söderut. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Sträckan bjuder på en hel del grusväg med fläckvisa skogspartier. Vid Olastorps vindskydd tog vi vårt lunchstop, som även idag blev färdmacka plus lite nötter. Idag hade vi även laddat med extra vätska, vilket behövdes.

Smörgås och nötter blev dagens lunch i Olastorp vindskydd. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

På vägen därifrån lyckas vi trampa på ett getingbo, som resulterade i getingstick på Oscars ena ankel. Om ni vandrar eller springer där i närheten så fanns getingboet under en bro strax efter vindskyddet i södergående riktning.

Getingstucken. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vissa partier är mycket snåriga att ta sig fram genom. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Idag övernattar vi på ett Air-BnB-boende, som fungerar riktigt bra när vi har svårt att hitta boende på mindre orter längs med leden. Ikväll äter vi gott, då värden Jonas tillagar Pasta Bolognese. Oj vad vi ser framemot detta!

Vårt fina sovrum inatt. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi vill även säga stort grattis till pappa Jan som fyller år idag. Han är en stor anledning till vårt intresse för natur och friluftsliv. Det är vi evigt tacksamma för.

Hipp hipp hurra på pappa Jans födelsedag! Foto: Erika Nilsson-Waara.

Idag passerade vi 80 mil och imorgon fortsätter vi mot Finja.

Vi ses!

Erika och Oscar