Paddlingsutbildningen dag 3: Flippa i Evertsbergssjön

Vi fortsätter att bli mer och mer vattenvana. Idag har vi varit i Evertsbergssjön och tränat paddelkommandon, styrtekniker, tränat på att komma upp i båten, välta tillbaka en båt som har flippat mm.

Vädret var idag mer ruggigt med tidvis regn och moln. Därför kändes det extra gött att få användning av våra torrdräkter. Då kändes det rent behagligt att ligga i vattnet. Imorgon fortsätter vår färd till Trysilelva och där kommer vi att spendera tre dagar och två nätter. Detta ser vi fram emot och är nyfikna på att se några av de sträckor som vi kommer att passera på Nordens längsta vattenväg.

Vi väntar oss massor med rock n roll och förhoppningsvis inte lagom mycket stryk (fors på norska).

/Linnea

Linnea tränar på att flippa/välta båten för att sedan öva på nästa moment som är att välta båten tillbaka och snabbt ta sig upp i båten.

Som guide på raftingturer måste du kunna ta dig tillbaka upp i båten. Niclas visar hur man gör.

Niclas kämpar för att ta sig tillbaka i raften/gummibåten.

Säkerhetsgenomgång inför Trysilturen. Dennis demonstrerar hur den går till.

Paddlingsutbildningen dag 2: Forskajak och räddning

Idag har vi varit till Dala-Floda, där Kajaktiv som hjälper oss med utrustning för denna tur har sitt säte. Vi hade med oss forskajaker och har både simmat och paddlat i Lissforsen.

Vi har även tränat på olika simtekniker, utifall man skulle ramla i vattnet. Kastlinan fanns också med. Mina minnen från tidigare vattenaktiviteter i skolan är att jag allt som oftast har frusit, men idag var solen framme och vattentemperaturen helt ok. Våtdräkten gjorde såklart sitt för att hjälpa till.

Träning av simteknik utifall man skulle hamna i en fors.

En våtdräkt, hjälm, flytväst och skor är alltid ett måste i forsar.

Forskajaksträning

Efter lunch satte vi oss i forskajakerna och övade räddningstekniker, samt fick testa på att paddla genom forsen. Vi blev också indelade i två grupper där den ena fick börja att paddla forsen medan den andra skulle ställa upp sig för att vara beredda för ev räddningsaktion.

Rock’n’roll i forsen.

Risken att tippa finns alltid. Förhoppningsvis lyckas man parera eller så kan det bli en ”wet exit”.

Paddlingsutbildningen dag 1: Teori

I måndags startade paddlingsutbildningen som vi får genomföra via Älvdalens utbildningscentrum.

Min fd lärare, som jag hade på yrkeshögskoleutbildningen till Fjäll- och äventyrsledare, Dennis Franzén är också lärare för kursen och ser till att vi får uppdatera våra kunskaper inom paddlingen. Kursen handlar om forsränning och därmed inte riktigt samma farkost som vi kommer att paddla. Men oavsett farkost så är teorin densamma, dvs hur du läser vattnet, vilka faror som finns, kloka vägval, utrustning man ska ha med sig osv.

Hydrologi, räddningstänk, kastlina, klassificering av forsar, olika scenarion som kan inträffa var några av de inslag vi gick igenom.

Här följer några bilder från dag 1.

Dennis Franzén går igenom hydrologin. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Genomgång av forsränningsbåtarnas uppbyggnad. Separata luftkamare, pumpteknik mm.

Innan du kastar ut linan så är det viktigt att ha fått ögonkontakt med den som ska bli räddad. Därefter ropar du REP och kastar.

Hälsningar Linnea

Välta med en kanadensare

Vad händer om vi skulle välta med kanoten? Hur tar vi oss upp igen? Hur vattenfylld blir den? Kommer den att sjunka? Frågorna är många. Det enda sättet för att få svar är att testa kapsejsa med kanoten. 

På vår paddling längs Nordens längsta vattenväg kommer vi att passera många olika typer av vattendrag. En del kommer att vara lugnare sjöar och andra kommer att vara forsar som inte ens är paddlingsbara för vår kanadensare. Risken att välta finns ändå alltid där. Väder och vind spelar roll och inför varje ny etapp måste vi alltid överväga hur säkert det är att bege oss ut på vattnet. Om vi mot förmodan skulle kapsejsa så vill vi veta hur vi ska göra för att ta oss upp igen. Dessutom är det ju skillnad mellan en kanadensare och en kajak när det kommer till ta sig upp och tömma farkosten.

Nedan följer en film som Niclas har redigerat ihop om hur vårt test av att kapsejsa med en Ally-kanot (kanadensare) gick till.

 

image1

Vi undviker helst att välta med kanoten. Men om det skulle inträffa vill vi väldigt gärna veta hur vi ska göra för att ta oss tillbaka. Foto: Åsa Berglund

Hälsningar,
Linnea

 

Genomfört turen flera gånger om

Idag gästade vi Sveriges radio P4 Västerbotten för att berätta om vårt kommande paddlingsäventyr. En tjusning med att ha hela turen framför sig är att halva nöjet handlar om förberedelserna.

När vi får frågor såsom ”hur kom vi på idén”, ”varför gör vi detta”, ”vad tror ni blir största utmaningen” m.m. så går tankeverksamheten igång och man börjar att föreställa sig saker – på både gott och ont, men mest på gott. I huvudet har man genomfört turen flera gånger om och varje gång känns det som att den blir på olika sätt.

Ser fram emot möten

Att gå igenom kartorna och fantisera om vad alla platser kommer att bjuda på är en del av upplevelsen. Men det mest fascinerande med alla långturer som vi har gjort är alla de fantastiska människor vi har mött på vår väg. Detta tror och hoppas vi kommer bli verklighet även denna gång.

Nu är det inte så många veckor kvar innan vi tar första paddlingstaget och än återstår massvis med saker att göra. Fortsättning följer för testa utrustning och träning av paddling.

Hälsningar,
Linnea

Linnea och Niclas gästar radio för att berätta om sitt kommande paddlingsäventyr.

Paddling i skarpt läge

I lördags deltog vi i en paddlingstävling. Vi ställde upp i 30 km raceklassen och fick uppleva både sjö, åar och en del spännande forsar. Ett perfekt lopp för att få testa utrustning och öva paddlingsteknik inför långturen.

Paddlingstävlingen bjöd på några spännande forspartier. Foto: Åsa Berglund

Totalt var vi ute på vattnet i 5 h 50 minuter. På sjöarna blåste det mycket och det var ganska tufft att korsa dem. Forsarna var roliga att ta sig igenom och gav bra spänning till tävlingen. Många partier, även kallad ”gubbsträckorna” var mysiga med serpentinsvängar i idyllisk miljö.

Detta var vår livs första paddlingstävling och känner oss grymt nöjda att vi ställde upp.

I lördags deltog vi i en paddlingstävling och fick testa på vår utrustning i skarpt läge. Foto: Åsa Berglund

Nästa år är det dags igen!

/Linnea

Torrdräkt – behövs det verkligen?

Nu är det inte många veckor kvar innan vi tar första paddlingstaget från Kärringsjön med slutdestinationen havet vid Göteborg. Inför en sådan här långtur, genom många olika typer av vattendrag är det extra viktigt att planera, testa och utvärdera utrustningen.

Torrdräkter på! Viktigt att kontrollera att alla dragkedjor är stängda. Foto: Roger Strandberg

För två veckor sedan besökte vi en paddlingsbutik för att få rådgivning med vilken typ av utrustning vi behöver. Redan innan besöket hade jag haft i åtanke att en torrdräkt är bra att ha. Och varför är det ”bra att ha”? Jo, dels så håller man sig torr (såsom namnet antyder), men just på grund av att du håller dig torr minskar också risken för nedkylning. Om vi mot förmodan skulle ramla i de kalla fjällvattnet finns risk för hypotermi (kroppstemperatur <35 grader C) och det kan gå riktigt fort att drabbas av. De passager som vi tror oss få mest nytta av dräkterna, rent säkerhetsmässigt är när vi ska korsa Rogens komplexa sjösystem, likväl som Vänern. En ytterligare fördel med torrdräkt är att man kan förlänga paddlingssäsongen.

Torrdräkterna håller oss… torra såklart. Foto: Roger Strandberg

Dräkternas utseende

Den kvinnliga modellen har en dragkedja (vattentät) baktill och på herrmodellen sitter en dragkedja framtill. På så sätt behöver man inte ta av sig hela plagget för att uträtta toabesök. En annan detalj är att ärmslut och runt halsen består av någon slags gummi som ”snörper åt”. I början fick jag lite klaustrofobi, men vande mig snabbt.

Tränar på att kasta kastlina. En viktig säkerhetsutrustning om någon av oss skulle falla i. Foto: Roger Strandberg.

Risker med torrdräkt

Dock ska man vara medveten att det finns risker med dräkten. Skulle man ramla i vattnet och exempelvis orsaka reva i tyget innebär det att vatten kan sippra in och man sjunker. Då måste man snabbt som ögat upp ur vattnet och ta sig in mot land eller i kanoten. Varma sommardagar lär det också kännas rätt så instängt och kvavt. Vi har ännu inte hunnit testa dessa i skarpt läge, förutom ett dopp i Indalsälven. De fungerade bra, både att paddla och att simma i.

Storm fick testa sin nya flytväst och därmed ta sig ett dopp. Foto: Roger Strandberg

Skor är ett måste

Ja visst ja – man måste alltid ha skor på sig. Vi fick rådet att använda trailskor, dels för att de inte blir lika tunga när de blir blöta jämfört med vanliga gympadojjor och att de släpper igenom vattnet.

Vi är laddade för paddling! Foto: Roger Strandberg

Hälsningar,
Linnea

Paddling i en ihopfällbara kanot

Den kom hem i ett stort paket till dörren. Gläntade på locket och däri låg en skaplig byggsats. Måste erkänna att både jag och Niclas var skeptiska om innehållet i kartongen någonsin skulle kunna bil en flytande farkost.

Ally kanoten finns i några olika storlekar och modeller. Vi har en som heter 16,5. Konstruktionen består av ett skelett av aluminiumrör som spänner ut en gummiduk. Golvet är förstärkt av en matta som påminner om tjockt liggunderlag. Den ger kanoten vridstyvhet och extra flytkraft.

Ally 16,5 i siffror

Vikt: 20000 g
Längd: 500 cm
Bredd: 95 cm
Bredd reling: 92 cm
Bredd vattenlinjen: 85 cm
Djup: 36 cm
Höjd för: 47 cm
Kapacitet: 380 kg
Mått packad (HxBxD): 112x42x50 cm

Vi placerade ut alla delar på gräsmattan, ögnade igenom medföljande instruktion och körde igång att montera. Blev förvånad själv med under 30 minuter senare låg där en kanot!

Allykanoten byggs ihop i en viss ordning och med olika stag. Foto: Linnea Nilsson-Waara

För dig som precis som jag är lite skeptisk rekommenderar jag att kolla in filmen nedan.

https://youtu.be/auRSxjY9D5U

Väl på plats i vattnet skulle Ally kanoten även där tysta kritikern. Stabil i vattnet, speciellt med lite packning i, lätt att paddla, bekväm att sitta i med reglerbara sitsar, gott om packutrymme och dessutom inte allt för långsam. Visst gör kanotens mjukhet att den inte går lika snabbt som en av glasfiber, men ändå fullt tillräckligt. Den går fint på platt vatten men funkar även bra i lite mer tekniskt krävande vatten.

Premiärtur – kanoten går stabilt på vattnet.

Hållbarheten har jag ingen uppfattning om än så länge. Hur duken kommer att klarar besök av stenar får jag återkomma till framöver.

Att Ally kanoten dessutom väger endast 20 kilo gör den till det perfekta valet vid turer som kräver lite lyft. Speciellt i terräng där det inte går att använda vagn. Man bär den lätt ovanför huvudet och skulle det bli väldigt långa landtransporter går det snabbt att plocka isär och rymma hela kanoten i en stor ryggsäck. Det är också en bra egenskap om du bor litet och inte rymmer en vanlig kanot i förrådet.

Kanoten väger ca 20 kg. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Innan du springer iväg och köper en Ally kanot så ska du självklart först fundera på vilka behov din kanot ska fylla och hur du kommer att använda den. Ska du bara paddla platt vatten där hemma utan några lyft så fungerar traditionella kanoter lika bra, eller bättre med tanke på hållbarhet och paddelegenskaper. Men om du har ambition att göra längre turer, turer med lyft, har problem med förvaring eller helt enkelt föredrar coola lösningar så är Ally kanoten ett givet alternativ!

Planen är att paddla vår Ally kanot fram till Karlstad. Där byter vi till varsin havskajak inför paddlingen över Vänern.

Mer information om Ally kanot. 

/Linnea

Avsnitt för bifogade filer

Premiärtur med kajaken

Sommaren har kommit till Jämtland och Ally-kanoten har fått bekänna vatten i dagarna två. Jag har även fått göra premiärtur med kajaken på Storsjön.

När vi ska ut på långturen ”Nordens längsta vattenväg” kommer vi att paddla i Ally-kanoten (kanadensaren) de första tre veckorna. Sista veckan, som blir från Karlstad, över Vänern och Göta älv är planen att paddla i varsin havskajak. Det gör vi för att Vänern till stora delar innebär öppet vatten, mer och större vågor och då är en havskajak med kapell att föredra.

Nedan ses bilder från paddlingen på Storsjön i Östersund. Storm får fortsätta hänga på och vänja sig att vara på vatten. Han verkar tycka det är spännande och trivs.

IMG_8125

Pemiärturen med kajaken hade inte kunnat bli bättre än så här. Varm kväll med magisk solnedgång. Paddling på Storsjön, Östersund. 

IMG_8124

Med kanoten är det lätt att hitta en inbjudande fikaplats. 

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Varför paddling?

Det finns många sätt att färdas i naturen på. Vandrandes, ridandes, skidandes, cyklandes, på skridskor, löpandes och alla har sin tjusning. Men att paddla är speciellt. Du befinner dig i elementet och känslan att klyva en spegelblank yta, forcera skummande vågor eller att smyga fram på grunda vatten och inspektera bottenvegetationen i en klar källsjö är svårslagen.

Paddling är ett fint sätt att umgås med naturen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Paddling är ett fint sätt att umgås med naturen på. Djurlivet accepterar dig på ett annat sätt. Som människa blir du paddlandes en del av naturen och mötet med fåglar, fiskar, bävrar, älgar och uttrar kan ofta bli närgångna. Att sen få glida in mot en öde strand, somna till ljudet av vågors brus och vakna till en ny dag med paddling och liv i det fria är något jag längtar efter. Snart är det dags. Helgen efter midsommar planerar vi att starta paddlingen längs Nordens längsta vattenväg som ska ta oss 73 mil från källan i Härjedalsfjällen till kusten utanför Göteborg.

Paddlingen möjliggör att nå ställen som kan vara svåra till fots. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Att stilla glida fram på vattnet, för att sedan vara beredd på vad som komma skall är en häftig och spännande upplevelse från kanoten. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Ha det bra!

Hälsningar Linnea