Bergstugan Fröå Gruva

Bergstugans servering vid Fröå Gruva, med utsikt över majestätiska Åreskutan är ett givet besöksmål för dig som vill äta gott och samtidigt kunna välja på alla de olika alternativ som finns för att ta dig dit. Hit går nämligen skidspår, vandringsleder, skoterspår och bilväg. Detta gör stugan väldigt tillgänglig oavsett vilka fysiska förutsättningar du har.

DSC00558

Bergstugan ligger vackert belägen med Åreskutan i fokus. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Serveringen erbjuder fika, våfflor, lunchbuffé, soppa och middagar. Missa inte att smaka av deras hembakade bröd! För att hitta hit kör du av från E14 vid Björnänge och följer skyltningen längs 7 km bilväg. Det går även att parkera vid Björnens skidspårscentral och därifrån är det cirka 4 km skidåkning i relativt flack terräng.

DSC00476

Fin skidåkning i anslutning till Bergstugan. Vi valde köra bil hela vägen till Bergstugan och därefter åka ”milsspåret”/grön markering för att sedan avsluta turen med god mat. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fröå Gruva är en gammal nedlagd koppargruva och har sin historia från mitten av 1700-talet till 1919. Hit åker vi gärna tillbaka till sommaren för att lära oss mer och kanske boka en guidad tur.

/Linnea

DSC00564

Bergstugan är populärt besöksmål för både stora och små. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Detta bildspel kräver JavaScript.

”Hemavan är som en stor familj”

Så inleder Nathalie Karlsson beskrivningen av Hemavans Fjällcenter, där vi under de senaste två dagarna har vistats.

Natalie har arbetat som receptionist sedan 2012 och berättar att fjällstationen drivs i samarbete med Svenska turistföreningen, STF. Intill anläggning har de en egen simbassäng, fina skoter- och skidleder, samt utförsåkning i världsklass. Bakom knuten finns även en friluftslivsbutik som har det mesta som en ”naturlivsnjutare” behöver.

Linnea, Lucas och Erika i Hemavan

Linnea, Lucas och Erika i Hemavan

Nathalies tre guldkorn i Hemavan

  1. Kobåsspåret på längdskidor (milspår på fjället).
  2. Friåkning (puderåkning) med skoter på Jofjället.
  3. Utförsåkning från Kungsliften (fantastisk vy uppifrån)
Nathalie hälsar oss välkomna

Nathalie hälsar oss välkomna till Hemavans fjällcenter.

Kungsledens popularitet gör den mycket trafikerad, vilket innebär att den är i stort behov av restaurering. Med anledning av detta har STF startat ett projekt som kallas för ”Stötta Kungsleden”, vilket du kan läsa mer om på deras hemsida. Nathalie anser att behovet av stöttning är viktigt för att leden ska kunna bevaras så att kommande generationer får också får se och uppleva den.

Spelning i å de naturelle style i Hemavan

Spelning i å de naturelle style i Hemavan

Ikväll fick vi även äran att spela och sjunga på Hemavan fjällcenter, vilket alltid ger oss mycket energi och glädje. Med andra ord var detta en perfekt uppladdning inför starten av Kungsleden. Efter bara två dagar på fjällstationen håller vi med Nathalie till fullo. Det vilar en riktigt go och familjär känsla över Hemavan!

 

Tack för denna gång Hemavan. Vi ses till sommaren!

 

Kram så länge

/Erika och Linnea

 

 

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 2

Detta inlägg är den andra av totalt två delar. I del 1 (se inlägg 160301) fokuserade jag på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys. I denna del presenterar jag resultatet, analysen och tankar kring den fortsatta träningen.

 

Resultat (beräkning utifrån de senaste 60 dagarna)

 

Träningstid

58:09 tim, dvs. 6:47 tim/vecka och 58 min/dag.

 

Träningstid månadsfördelning

  • Januari 24:17 timmar.
  • Februari 33:52 timmar.

 

Antal träningsformer

16 stycken (ex. löpning, skidåkning, stakmaskin, Crossfit, cykel, styrketräning, core, pilates, funktionell träning, box, tyngdlyftning, styrkelyft och rörlighetsträning mm.)

 

Antal pass

78 stycken, dvs. 9,1 pass/vecka.

 

Fördelning av passen

  • Kondition 48 st (62%), varav löpning 27 st (56%), stakmaskin 10 st (24%) och skidåkning 4 st (8%) och andra konditionsformer 7 st (12%).
  • Styrketräning 30 st (38%).

 

Intensitet i passen

  • Lätt 17 st (22%).
  • Medel 36 st (46%).
  • Tufft 25 st (32%).

 

Total sträcka

305 km, dvs. 35 km/vecka.

 

Vilodagar

8 st, dvs. 1 st/vecka

 

Sömn

Ej registrerat, men känslan är att antalet timmar kan öka något, eftersom kroppen då återhämtar sig ännu bättre.

 

Kost

Äter regelbundet tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och 3-4 mellanmål/dag. Jag följer tallriksmodellen och försöker tänka på vätskeintag (minst 3 L/dag) under och utanför träningen.

 

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

 

Analys

Under de senaste två månaderna har jag stegrat antalet träningstimmar successivt, vilket känns relevant då fjällprojektet kräver mycket god uthållighet och många timmar i rörelse. Det verkar som att jag både varierar (16 stycken olika träningsformer) och pulserar (lätta till tuffa pass) träningen, samt utgör styrketräningen en tredjedel av den totala träningen, vilket är positivt. Under en vecka har jag en vilodag, vilket är ett viktigt inslag för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen på ett bättre sätt.

 

Anmärkningsvärt är att jag i mitten av januari ramlade i trappan och fick då sy 5-6 stygn strax nedom knäet. Detta innebar att särskilt benstyrketräningen inte har blivit helt optimal, samt fick jag exempelvis till en början konditionsträna med helt raka knän i stakmaskinen. Det mesta går dock så länge hjärnan ser möjligheterna istället för hindren!

 

Då jag inte har gjort något liknande projekt tidigare utan endast har känt på essensen av vad vi har framför oss blir detta lite av en ”trial and error”. Jag använder tidigare erfarenheter blandat med kunskaper och forskning i hur jag bör träna och tänka kring upplägget. Den snöbrist som infinner sig i min omgivning gör att jag har fått tänka rätt kreativt och tillbringa flertalet timmar i stakmaskinen, som ju är den konditionsmaskin som liknar skidåkning mest. Känslan utifrån sömnen är som tidigare nämnt att timmarna kan öka något, eftersom sömnen har en fantastisk förmåga att bygga kroppen och göra den starkare.

 

Fortsatt planering

Framöver kommer jag att fortsätta i liknande spår och fila lite mer på detaljer innan startskottet går från Hemavan den 15/3. Förhoppningen är då att jag har gjort en så pass bra grundträning att jag ska få möjlighet till att njuta och hålla mig fri från skador under fjällturen. Denna träning kommer även att utgöra grunden till sommarens andra etapp och delmål (se del 1 från 160301).

 

Dina reflektioner

Hur hade du gjort inför detta eller ett liknande projekt? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer. Vi kan säkert lära oss mycket av varandra och jag tar gladeligen emot nyanserade tips för att utveckla min träning ännu mer.

 

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

PT

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 1

Det är nu dags att summera min träning över de senaste två månaderna för att se hur jag ligger till i planeringen. Idag presenterar jag den första av totalt två delar. Häng med i min träningsvardag!

 

Del 1

Fokuserar på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys.

 

Del 2

Fokuserar på resultatet (träningstimmar, -former, -intensitet, vila, kost och sömn mm) och analysen under och efter träningsperioden, samt tankar kring den fortsatta träningsplaneringen.

 

Målsättningar

Huvudmål (2016)

Genomföra 1840 km via turskidåkning och till fots (jogga och vandra) i starkt kuperad fjällterräng.

 

Delmål 1 (15/3)

Genomföra Kungsleden, 450 km på 20 dagar.

 

Delmål 2 (v 28)

Genomföra Gröna bandet, 1300 km och bestigning av fyra fjälltoppar, 90 km på 8-9 veckor.

 

Kravanalys

Målsättningarna kräver mycket god uthållighet, samt ben- och bålstyrka, då terrängen är starkt kuperad och det handlar om att bära eller dra packning på upp till 30 kg. Jag bör kunna vara fysiskt aktiv nästintill varje dag.

 

Kapacitetsanalys

Med mig i bagaget har jag en relativt hög träningsdos och är skapligt allround-tränad med goda testresultat på både styrka och kondition. Tester har utförts enligt Fysprofilen, Beeptest och via konditionstest på cykel med ett beräknat VO2max (syreupptag).

 

Konditionsträningen är given i planeringen.

Planering

Att fortsätta med aktuell träningsdos och -variation. Lägga till ytterligare konditions- och uthållighetsträning i stakmaskin och skidåkning (när tillfälle ges), samt styra styrketräningen mot en något mer uthållig inriktning inför etapp ett. Upplägget planeras utifrån träningens olika grundprinciper och faser med adekvat progression och periodisering, samt eftersträva en balans mellan att äta, träna, vila och sova.

 

Med detta som bakgrund kommer jag att presentera resultatet och analysen med framtidstankar under torsdagen. Blev det som jag tänkte eller hände det något på vägen?

 

Vi ses snart igen!

 

/Erika Nilsson-Waara

 

PT

”GPS-klocka med pulsmätning för idrottare och äventyrare”

Våra ögon sken upp när vi läste dessa rader. Det är beskrivningen av den klocka som kommer att följa med på vårt äventyr och förhoppningsvis leda oss hela vägen in i mål. Det handlar om Suunto Ambit3 Peak Sapphire.

Det som utmärker just denna klocka är dess okrossbara glas, silikontillverkade armband, kart- och kompassfunktion med ruttnavigering, samt möjlighet till trådlös överföring av information till och från mobilen. I övrigt har den allt annat som vanliga sportklockor har.

Tidigare har jag inte haft någon särskilt avancerad sportklocka utan det har räckt med puls-, tempo- och GPS-funktioner. När vi nu tar oss an detta uppdrag var det därför dags att uppdatera klocksortimentet. Dessutom lär det bli ännu roligare, lärorikt och mer utvecklande i min egen träning när jag nu har fler funktioner att kunna analysera. Igår kväll läste jag manualen och gjorde diverse inställningar på klockan. Nu ser jag framemot nästa löppass som lyckligtvis är planerat till idag, då jag har hand om lunchlöpning på fredagar via mitt jobb på StrandHälsan i Falkenberg. Är du i trakterna är du varmt välkommen att ansluta till vårt härliga gäng.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Gårdagen spenderas även till inhandling av endagslinser och ett Lifeproofskal som ska vara helt vattentätt och stöttålig för mobilen. Det är med andra ord otroligt mycket att tänka på, både stort som smått, inför det första stavtaget den 15:e mars.

Så med både klocka, karta, kompass, nödsändare och en uns klokhet bör vi nu vara helgarderade för att navigera oss hela vägen fram till Abisko Fjällstation. Visserligen bör vi inte dra alltför säkra växlar ändå. Min syster Linnea har tidigare gått fel vid hennes första försök av att bestiga Kebnekaise. Istället för att vandra uppför berget som låg vid sidan av henne vandrade hon i en dalgång i cirka två timmar innan hon och hennes sällskap upptäckte det märkliga vägvalet… Året därpå kom hon tillbaka och gjorde om och gjorde rätt. Bra jobbat!

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Innan detta inlägg publiceras får Linnea givetvis chansen att godkänna att jag berättar denna historia. Till hennes försvar vill hon framhäva att skylten var alldeles för otydlig om var hon skulle svänga av.

Visst, vi säger så.

Vi ses i löparspåret!

/Erika

Valla skidor – optimera ditt fäste och glid!

(Detta inlägg är publicerat i november 2015 när jag hade genomgång i hur man vallar skidor. Eftersom längdskidsäsongen är i full gång med bland annat Vasaloppet runt hörnet passar jag på att dela med mig av inlägget en gång till. Detta är ett gediget inlägg om hur du vallar dina skidor, med nödvändig information som förhoppningsvis ska generera ännu mer njutbar åkning.)

Under denna skolvecka har vi gått igenom vallning av skidor, och framför allt vallning av längdskidor. Jag har tidigare nosat på detta område, men inget som jag har tränat på regelbundet. När jag var yngre tävlingsåkte jag längdskidor och vallningen sköttes då av min tränare. Dock är det alltid bra att införskaffa dessa kunskaper själv och det är faktiskt inte så svårt som man tror.

På marknaden finns en uppsjö av diverse utrustning, glidvallor, fästvallor, skidor osv. men som min lärare på skolan brukar uttrycka sig; KISS (Keep It Simple Stupid). Håll det enkelt och du klarar dig långt på det.

IMG_8706

Lågflour, högflour, temperatursanvisningar, lager-på-lager-principen, klister med mera… Som så många andra sporter utgör skidvärlden inget undantag med alla de produkter och prylar som man anses behöva. Försök att hålla det enkelt och införskaffa bara sådant som du verkligen kommer att använda.


Vilken typ av åkning ska du syssla med?

Steg ett är att ha rätt skida för den typ av åkning du ska utföra. Här skiljer man på klassisk åkning och skateåkning eller fristil som det också kallas. Som åkstilen tyder på har skidorna namngetts på samma sätt. En klassisk skida ska både glid- och fästvallas (om du nu inte enbart kommer välja att genomföra ett lopp stakandes och därmed bara behöver glid) och på en skateskida ska du enbart satsa på glidvalla längs hela belaget.

Vallning för den klassiska skidan

I detta inlägg kommer jag att gå igenom beskrivning av olika klassiska skidor och hur man vallar denna typ av skida. Vad gäller en klassisk skida finns även här olika ”undergrupper”.

  • Varmskida (bäst lämpad i varmgrader)
  • Kallskida (bäst lämpad i kallgrader)
  • Nollskida (bäst lämpad i nollgrader)
IMG_8705

Skillnaden på varm-, kall- och nollskida.

Att införskaffa tre olika skidor utifrån att vädret och dess snötemperatur kommer att variera känns inte direkt relevant för motionsåkaren. Däremot är det bra att känna till att det finns olika typer av skidor där själva ”böjen/flexen” på skidan varierar beroende på om den är varm-, kall- eller en nollskida. Oavsett vilken skida du väljer att införskaffa är det viktigaste att du har ett tillräckligt spann. Är spannet för långt får du svårt att trycka ned skidan och därmed svårt att få fäste. Är spannet för kort får du bra fäste, men på bekostnad av reducerat glid (glidzonerna blir kortare).

Vad är ”spannet”?

Spannet är det område som sitter under dina fötter och när du står med lika mycket tyngd på båda fötterna i skidspåret ska spannet ej ta i snön. När du däremot sätter över tyngden på ena benet (för att trycka ifrån) kommer belaget under foten att ta i snön och därmed kommer (den för dagen valda) fästvallan som sitter mot belaget att fylla sin funktion. På detta sätt får du en bra balans mellan glid och fäste. Spannet är avgörande av din vikt + utrustning och skidans ålder. Därför kan spannets längd variera efter att skidan har varit i din ägo under x antal år.

Vid kallsnö är snökristallerna skarpare och därmed blir din fästzon längre (applicera fästvallan över ett längre område), medan det vid varmsnö är tvärtom pga. att snökristallerna är mjukare.

På skidaffären rekommenderar jag dig att prata med kunnig personal som kan välja ut rätt skida åt dig.

Rengöring av skidan

Innan du påbörjar behandling av din skida så behöver den rengöras.

  • Alternativ 1 är att stålsickla bort gammal valla och vad gäller glidytorna kan man tydligen åka direkt på dessa ytor (utan att göra någon ytterligare efterbehandling). Det är dock omdiskuterat om detta är så hälsosamt för skidans struktur och livslängd…
  • Alternativ 2 är att använda t.ex. valla-väck. Dock sliter detta enormt på skidans struktur, men är ett snabbt sätt att få bort gammal smuts.
  • Alternativ 3, vilket är det bästa, är att droppa på mjukt paraffin (lämpad för + 10 grader), strykjärna ut och omgående sickla bort det. Nu följer smutsen med och skidans struktur hanteras varsamt.
IMG_8627

Rengöring av skidan kan göras på olika sätt. Bästa alternativet är att paraffinera och snabbt sickla bort paraffinet. Då får du med dig smutsen samtidigt som skidan behåller sin struktur.

Glidvallning

När glidytorna är rengjorda applicerar du paraffindroppar över glizonerna. Använd strykjärnet (avsett för glidvallning) för att fördela vallan över hela glidzonen (fäst gärna tejp för att markera gränsen mellan fäst- och glidzon). Låt skidan stå svalt i minst 30 min. Därefter avlägsnar du först paraffinet i styrspåret med kanten på sickeln eller en styrpenna. När allt paraffin är borttaget från skidan använder du en borste. Det finns mängder av olika borstar att använda – syntet, hästhår, stål m.m. Om du har en syntetborste klarar du dig långt. Har man tillgång till ett toppning-spray (typ helex-spray) så kan man avsluta glidvallningen med detta och gnugga in sprayet ordentligt.

IMG_8640

Paraffin i styrspåret tas enkelt bort med hjälp av en styrpenna eller hörnet på en sickel.

Fästvallning

Sandpappra upp fästzonen. Fästvalla ska aldrig appliceras bakom hälen – snarare mitt på hälen. Framåt varierar avståendet beroende på snötemperatur (se ovan om hur man tänker vid kall- och varmsnö). Val av fästvalla beror på temperatur i luft/snö – se respektive leverantörs rekommendationer. En tumregel är att applicera vallan i tunna lager, upp till sex stycken och värma in vallan lager för lager med t.ex. en värmepistol eller korkkloss. Fästvallan appliceras i pyramidform där ”tjockaste lagren” har byggts upp mitt under foten.

IMG_8639

På fästzonen ligger ett fiskbensmönster med klister. Klister är skidåkarnas mardröm att använda pga. att det just är så klibbig och svår att få bort från allt det har rört vid. Men i vissa fall kräver vädret att klister används.

Vallningsfria skidor

Om du är en person som inte orkar hålla på med vallning finns alternativet vallningsfria skidor. Denna utveckling har på senare år tagit fart och numera finns riktigt fina vallningsfria skidor (t.ex. skin tech) att få tag på. Ett annat alternativ är färstvallningstejp som ska hålla för x antal många mil. När jag jobbade i sportbutik fick jag återkoppling av många kunder på att de var mycket nöjda med denna lösning. Ska du däremot åka vasaloppet kanske det inte är förstahandsvalet, men ett bra alternativ för vardagsmotionären.

Stavar

En formel för längsta höjden på stavarna som är rekommenderat:

  • Din längd i cm x 0,85.

Som nybörjare rekommenderas staven nå till armhålan. Du bör även ta hänsyn till om stavarna är till för klassisk åkning eller skate. Vid skate kan man ha litet längre stavhöjd.

Pjäxor och bindningar

Likväl som det finns en djungel av skidor utgör pjäxor och bindningar inget undantag. Vad du ska titta efter är en pjäxa som sitter bekvämt på foten och är avsedd för den typ av åkning du ska göra – klassisk eller skate. Vid skate behövs en högre och stabilare pjäxa. Det finns hybridpjäxor där man kan plocka bort vristskyddet då man vill åka klassiskt. Även här rekommenderar jag dig att prata med kunnig skidpersonal som kan hjälpa dig att hitta rätt i längdskidåkardjungeln.

Stort lycka till ute i längdspåren och säsongen 2016.

Vi ses!
Linnea

Målen som driver dig framåt

Under denna vecka befinner jag mig med klassen i Höglekardalen, Jämtland. Huvudsyftet är att genomföra lavinutbildning enligt SveLav Pro 1:an.

Vi examineras på lördag och förväntas då ha uppfyllt olika mål såsom; effektiv och säker kamraträddning, kunna läsa av terrängen och välja säker färdselväg, samt bedöma lavinfara och kunna grävteknik/genomföra testprofil.

IMG_1770

Lavinutbildning enligt SveLav Pro 1:an. Vi ska bland annat kunna kamraträddning och bedöma lavinfara.

 

IMG_1800

När någon har hamnat under en lavin utförs sökning med en transciever. Foto: Sam Andersson.


Olika mål med veckan

Utöver detta har vi fått i skoluppgift att träna mer på längdskidsteknik och att åka minst 15 km, samt topptura och bekanta oss mer med vår utrustning. Eftersom jag snart ska iväg på turskidåkning längs Kungsleden passar jag på att lägga in skidträningspass, just för att förbereda kroppen på vad som komma skall och för att få några mil i benen. Min klasskamrat Micke ska eventuellt åka ett längre skidlopp och resonerar som så att har han åtminstone tränat finns chansen att ställa upp. Klokt sagt av en erfaren man! Tillsammans har vi satt som målsättning att åka 100 km under denna vecka. 

IMG_1784

Topptursutrustningen används flitigt under denna vecka. Både för att bli mer säker på den, men även även för att ta sig rung och utforska lavinfarlig terräng. Foto: Selfie.


Upplägg och att sporra varandra

Det är så mycket lättare att ha en vapendragare som kan pusha en, speciellt när det går tungt men även innan och efter utmaningen. Det sporrar till att ta sig ut, att välja distans och allmänt att ladda upp inför skiddagarna. Jag är sedan tidigare van att spela i lag, men på grund av idel rehab-träning har jag skolat om mig till att bli lika mycket individuell idrottare (framför allt inom styrketräning och löpning). Dock är det skönt att emellanåt få träningarna att kännas som ”tillsammans är vi starka”.

IMG_1816

En vapendragare underlättar din strävan att nå målen. Både när det känns tungt och som peppning inför en utmaning. Foto: Sam Andersson.


”Vad gott med pizzabuffé”

Efter cirka 37 km skidåkning kläckte Micke en skön kommentar:

– Vad gott det ska bli med pizzabuffé. Åååå, nu kände jag hur jag fick mycket mer energi.

Det är intressant hur tanken kan föra oss framåt likväl som den kan bromsa upp våra visioner. På mina träningspass jobbar jag mycket med målfokusering och framför allt delmålssträckor.

IMG_1809

Att fylla på med vätska och energi (före, under och efter) är A och O för att orka genomföra passet. Speciellt när det handlar om flera timmars aktivitet. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

IMG_1747

En energibar är extra välkommen och något som jag brukar längta till efter ett tufft träningspass. Foto: Mikael Wiethe.

Idag genomförde vi nästan 43 km och är nu uppe i 73,56 av 100 km. Än är veckan inte slut 🙂

IMG_1825

Varsin semla är inte så dumt att avsluta dagen med 😀


logo-pt

Over and out!
Linnea

Riv av ett lopp

Det var 17 år sedan jag stod med längdskidor och nummerlapp uppställd på startlinjen. Dagen innan hade vi varit ut och åkt nästan tre mil och samma kväll såg Niclas en inbjudan till Idre-Särna-loppet. Distanserna som fanns att välja bland var 15 eller 45 km. ”Vad säger du? Ska vi åka ett lopp imorgon”, frågade han?

IMG_1363

Linnea och Niclas innan starten i Idre-Särna-loppet. Distans 15 och 45 km.

Uppladdningsproceduren under all kritik

Med åren har min tävlingsinstinkt mattas, men när jag ställs inför ett lopp så kommer de där små spetsiga hornen fram. Uppladdningarna inför fotbollsmatcherna brukade alltid innebära flera liter vätskeintag, extra kolhydrater (långsamma) och inga aktiviteter som kunde göra mig seg i benen. Om jag nu skulle ställa upp i detta skidlopp skulle det betyda att jag inte hade uppfyllt ett enda moment ur min uppladdningsprocedur – med andra ord en uppladdning under all kritik. Nåväl. Nu är fotbollsskorna lagda på hyllan och denna tävling skulle inte betyda ”liv och död” (som det handlade om förr när jag spelade matcher). Ibland får man frångå sina rutiner och efter att ha kommit överens om att vi skulle delta i loppet föreslog Niclas att vi skulle gå och valla skidor. Klockan var då 21.30 på kvällen.

Tävlingsdag

På grund av snöbrist hade de lagt om den befintliga sträckan, vilket innebar att loppets start och målgång blev i Idre. Vi kvitterade ut nummerlapp, jag anmälde mig i 15 km motionsklass och Niclas i 45:an. För att inte hamna sist i starten placerade vi ut våra skidor i startleden – frågan var om vi hade lagt oss lite för långt fram… Det värsta som kunde hända var i och för sig att bli omåkt.

IMG_1356

Längdskidorna uppställda i startleden. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Lärdomar av att tävla

Lätt spänd och förväntansfull stod jag där på startlinjen. Väl påpälsad och snart skulle jag få bli varse om att min fleece-tröja och tjocka halsbuff borde ha lämnats kvar i bilen. Efter en kilometer fick jag nämligen stanna upp och lätta på kläderna. Dessutom insåg jag att min nonchalanta vallning av skidorna gjorde sig påmind. Det är mindre kul när man måste staka sig i nedförsbackarna. Den tredje insikten jag fick var att man med jämna mellanrum bör kika på klockan (alternativt skyltar om sådana finns uppsatta) för att få en uppfattning om hur långt man har åkt och har kvar. Första gången jag tittade på klockan hade jag åkt 13,8 km, vilket betydde att jag närmade mig mål. Av någon tankspridd anledning levde jag i tron om att jag hade åkt åtta kilometer och blev därför mycket överraskad att jag snart var i mål. Detta kan tyckas positivt, men i slutändan blev jag frustrerad för att inte ha tagit ut mig mer.

IMG_5371

Slutspurt och målgång efter imponerande 45 km skidåkning. Foto: Linnea Nilsson-Waara.


Några tips inför ett skidlopp:

  • Klä dig ej för mycket – du blir snabbt varm.
  • Valla med kärlek. Förbered belagen (rensa bort gammal valla) och lägg på ny och rätt valla. Både fäste och glid är viktigt.
  • Åk med GPS- och pulsklocka för att få ett hum om avstånd och hur mycket du kan ta i.


Hur gick det då?

Tillsammans konstaterade vi att tävling är bästa träning. Niclas kämpade sig igenom imponerande 45 km och tog sig i mål. Meriterade längdskidåkaren Anders Södergren var med och vann klassen 45 km elit. Av fem tävlanden i min grupp hamnade jag på första plats. Säkerligen blir det fler tävlingar i framtiden.

IMG_5361

Längdskidåkaren Anders Södergren deltog i Idre-Särna-loppet och vann elitklassen 45 km.

IMG_1367

Medalj till samtliga åkare. Väl genomfört och stor eloge till arrangörerna. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

logo-pt


Over and out!
Linnea 

Ut på turskidor

Turskidor är en fantastisk uppfinning för att kunna ta sig ut i orörd natur och på fjället. Innan dagens lektionspass hade jag aldrig tidigare testat att vara ute med turskidor och ej heller använt stighudar. Jag kan lugnt konstatera att jag har fått mersmak. 

Skillnaden på ”vanliga” längdskidor är att de är mycket tunnare och anpassade för fartfylld åkning på i uppdragna skidspår. Turskidor däremot är bredare och har stålkanter för att möjliggöra körning i orörd natur (skog) och på fjället. Stavarna har också större trugor och utbudet av pjäxor varierar till allt från en ”känga-med-tre- hål-framtill” till en smidigare skidpjäxa som enkelt kopplas in i kompatibel bindning. Vi fick även prova använda stighudar som fästes under skidans belag och blir som en ryamatta – dvs. klättervänlig och minimalt med glid, vilket är bra i branta uppförsbackar.

I Älvdalen har vi just nu ingen natursnö, men på lite högre höjd och ca tre mil härifrån finns ett ställe som heter Rännkölen – där hade vi tur med snön. Nedan följer en bildström från dagens tur. Totalt var vi ute i fem timmar.

IMG_0032

Skidåkning på turskidor är rofyllt och tillåter dig att upptäcka orörd natur

 

Over and out!

Linnea

Teknikträning på längden

Vintern har anlänt till Älvdalen och trots sparsamt med snö har man lyckats få till riktigt fina spår uppe på skidstadion. Idag har klassen haft längdskidspremiär med fokus på teknikträning. Nedan följer de olika momenten som vi fick träna på.

IMG_9707

Klassen står fokuserade och peppade inför längdskidspremiären

Älglufsen

Som uppvärmning och för att bli bättre på klassisk åkning i uppförsbacke fick vi lära oss en manöver som heter älglufsen. Tekniken går till som så att du studsar framåt genom att ta långa kliv och stavisättningen sker nära kroppen. Viktigt att hållningen är upprätt. Inga skidor på fötterna.

IMG_9715

Sara visar upp sina spänstiga kliv i uppvärmningen ”älglufsen”

IMG_9713

Klassen begrundar och analyserar varandras olika stilar

Trycket på skidan

Därefter övergick vi till att träna på ”tryck ned skidan”, det vill säga att man pressar ned fästzonen i snön. Många gånger klagar man på att det är ”bakhalt”, men får man inte till ett ordentligt tryck nedåt i snön spelar det ingen roll hur bra man har vallat. Ett bra sätt för att öva just denna teknik är att träna utan stavar i lätt upp- och nedförsbacke.

IMG_9736

Dennis Franzén demonstrerar hur man tränar på att få ned trycket på skidan – dvs. utan stavar

IMG_9758

Linnea är hack i hälinen på Ellen. Teknikträning utan stavar. Trycket på skidan för att få fäste.

Stakning

En klok man sa en gång ”så länge man har armstyrka har man fäste”. Stark bål och starka armar underlättar naturligtvis för skidåkningen och framför allt partier i terrängen där stakningen är extra viktig. Armarna ska föras högt upp (nästan som att du gör kycklingdansen) och trugornas placeras någon decimeter framför pjäxorna (isättningen beror dock på din fart och terrängens lutning). På så sätt nyttjar du stavarnas och din muskelkraft på det mest effektiva sättet.

IMG_9748

Demonstration av stakteknik

Imponerad lärare och imponerad av läraren

Förkunskaperna hos klasskamraterna varierar där några har sysslat mycket till nästintill ingenting alls med längdskidåkning. Vår lärare Dennis Franzén var nöjd med den utveckling han såg hos oss och vi är nöjda med hans teknik-hök-öga som han har för längdskidåkning.

IMG_9745

Utvecklingen hos klassen var stor och vår lärare var nöjd

Nästa vecka kommer vi att vässa vidare på våra tekniska skills inom längdskidåkning.

Over and out!
Linnea