Vad pågår just nu efter Kungsleden?

14 april, 201614 april, 2016Lämna en kommentar

Det är nu tio dagar sedan vi gick över mållinjen i Abisko, vilket innebar att vi hade avverkat Kungsleden och dess 484 km på 21 dagar. Direkt efteråt börjar det viktiga, mastiga och roliga efterarbetet.

En intressant aspekt med vårt fjällprojekt är att arbetet runt i kring tar mer tid än själva genomförandet av de olika etapperna. Resan görs alltså i huvudet flera gånger om, både innan och efter det faktiska genomförandet.

Detta är dock förväntat, eftersom förberedelserna är nödvändiga för att skapa en så trygg och njutbar resa som möjligt. Arbetet efteråt innebär att sammanställa, värdera, förmedla och lära sig av det som vi har varit med om. Mer om dessa tankar, lärdomar och framtidsplaner kommer i ett senare inlägg.

Vad pågår just nu då? Denna vecka har jag besökt Rotary Falkenberg för att dela med mig av tankar och erfarenheter av vårt fjällprojekt. Jag möttes av intressanta åhörare och en god lunch med en underbar utsikt över Skrea strand och Kattegatt.

Erika föreläser på Rotary Falkenberg

Nästa vecka på onsdag kväll den 20 april hoppas jag få se dig på Arena Vesterhavet i Falkenberg. Då anordnas den första av två träffar löpeventet SpringRun, som innehåller inspirerande föreläsningar med efterföljande löpning eller promenad för den som vill. Där är jag en av föreläsarna och löpansvariga tillsammans med Jakob Gudiol och Johan Jonsson. Vid den andra träffen, måndag den 2/5, har vi dessutom nöjet att få ta del av en av tidernas främsta tiokampare Henrik Dagårds tankar om hur vi kan bli snabbare. Varmt välkomna till vårens löpevent i Falkenberg!

Den 20 april och 2 maj föreläser Erika på SpringRun i Falkenberg

Kram så länge!

/Erika

Dagsetapper Kungsleden

11 mars, 201611 mars, 2016Lämna en kommentar

Så här ser våra planerade dagsetapper längs Kungsleden ut. Distanserna är ungefärliga, där den kortaste ligger på 22 km och den längsta på 37 km. Beräknad hastighet på turskidor och med pulka i fjällmiljö är ca 3 km/h. Dagsljuset ser ut att vara kring 12 h från att vi startar och varje dag blir det minst 7 minuter längre dagar (dagsljus). Vi har med oss pannlampor och siktar på att hellre starta tidigt i mörker och ha hela dagen framför oss än tvärtom.

Den 15 mars bär det av!

/Linnea

Dagsetapper Kungsleden_bild

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 2

3 mars, 201629 februari, 20162 kommentarer

Detta inlägg är den andra av totalt två delar. I del 1 (se inlägg 160301) fokuserade jag på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys. I denna del presenterar jag resultatet, analysen och tankar kring den fortsatta träningen.

Resultat (beräkning utifrån de senaste 60 dagarna)

Träningstid

58:09 tim, dvs. 6:47 tim/vecka och 58 min/dag.

Träningstid månadsfördelning

Januari 24:17 timmar.
Februari 33:52 timmar.

Antal träningsformer

16 stycken (ex. löpning, skidåkning, stakmaskin, Crossfit, cykel, styrketräning, core, pilates, funktionell träning, box, tyngdlyftning, styrkelyft och rörlighetsträning mm.)

Antal pass

78 stycken, dvs. 9,1 pass/vecka.

Fördelning av passen

Kondition 48 st (62%), varav löpning 27 st (56%), stakmaskin 10 st (24%) och skidåkning 4 st (8%) och andra konditionsformer 7 st (12%).
Styrketräning 30 st (38%).

Intensitet i passen

Lätt 17 st (22%).
Medel 36 st (46%).
Tufft 25 st (32%).

Total sträcka

305 km, dvs. 35 km/vecka.

Vilodagar

8 st, dvs. 1 st/vecka

Sömn

Ej registrerat, men känslan är att antalet timmar kan öka något, eftersom kroppen då återhämtar sig ännu bättre.

Kost

Äter regelbundet tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och 3-4 mellanmål/dag. Jag följer tallriksmodellen och försöker tänka på vätskeintag (minst 3 L/dag) under och utanför träningen.

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

Analys

Under de senaste två månaderna har jag stegrat antalet träningstimmar successivt, vilket känns relevant då fjällprojektet kräver mycket god uthållighet och många timmar i rörelse. Det verkar som att jag både varierar (16 stycken olika träningsformer) och pulserar (lätta till tuffa pass) träningen, samt utgör styrketräningen en tredjedel av den totala träningen, vilket är positivt. Under en vecka har jag en vilodag, vilket är ett viktigt inslag för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen på ett bättre sätt.

Anmärkningsvärt är att jag i mitten av januari ramlade i trappan och fick då sy 5-6 stygn strax nedom knäet. Detta innebar att särskilt benstyrketräningen inte har blivit helt optimal, samt fick jag exempelvis till en början konditionsträna med helt raka knän i stakmaskinen. Det mesta går dock så länge hjärnan ser möjligheterna istället för hindren!

Då jag inte har gjort något liknande projekt tidigare utan endast har känt på essensen av vad vi har framför oss blir detta lite av en ”trial and error”. Jag använder tidigare erfarenheter blandat med kunskaper och forskning i hur jag bör träna och tänka kring upplägget. Den snöbrist som infinner sig i min omgivning gör att jag har fått tänka rätt kreativt och tillbringa flertalet timmar i stakmaskinen, som ju är den konditionsmaskin som liknar skidåkning mest. Känslan utifrån sömnen är som tidigare nämnt att timmarna kan öka något, eftersom sömnen har en fantastisk förmåga att bygga kroppen och göra den starkare.

Fortsatt planering

Framöver kommer jag att fortsätta i liknande spår och fila lite mer på detaljer innan startskottet går från Hemavan den 15/3. Förhoppningen är då att jag har gjort en så pass bra grundträning att jag ska få möjlighet till att njuta och hålla mig fri från skador under fjällturen. Denna träning kommer även att utgöra grunden till sommarens andra etapp och delmål (se del 1 från 160301).

Dina reflektioner

Hur hade du gjort inför detta eller ett liknande projekt? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer. Vi kan säkert lära oss mycket av varandra och jag tar gladeligen emot nyanserade tips för att utveckla min träning ännu mer.

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 1

1 mars, 201629 februari, 2016Lämna en kommentar

Det är nu dags att summera min träning över de senaste två månaderna för att se hur jag ligger till i planeringen. Idag presenterar jag den första av totalt två delar. Häng med i min träningsvardag!

Del 1

Fokuserar på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys.

Del 2

Fokuserar på resultatet (träningstimmar, -former, -intensitet, vila, kost och sömn mm) och analysen under och efter träningsperioden, samt tankar kring den fortsatta träningsplaneringen.

Målsättningar

Huvudmål (2016)

Genomföra 1840 km via turskidåkning och till fots (jogga och vandra) i starkt kuperad fjällterräng.

Delmål 1 (15/3)

Genomföra Kungsleden, 450 km på 20 dagar.

Delmål 2 (v 28)

Genomföra Gröna bandet, 1300 km och bestigning av fyra fjälltoppar, 90 km på 8-9 veckor.

Kravanalys

Målsättningarna kräver mycket god uthållighet, samt ben- och bålstyrka, då terrängen är starkt kuperad och det handlar om att bära eller dra packning på upp till 30 kg. Jag bör kunna vara fysiskt aktiv nästintill varje dag.

Kapacitetsanalys

Med mig i bagaget har jag en relativt hög träningsdos och är skapligt allround-tränad med goda testresultat på både styrka och kondition. Tester har utförts enligt Fysprofilen, Beeptest och via konditionstest på cykel med ett beräknat VO2max (syreupptag).

Konditionsträningen är given i planeringen.

Planering

Att fortsätta med aktuell träningsdos och -variation. Lägga till ytterligare konditions- och uthållighetsträning i stakmaskin och skidåkning (när tillfälle ges), samt styra styrketräningen mot en något mer uthållig inriktning inför etapp ett. Upplägget planeras utifrån träningens olika grundprinciper och faser med adekvat progression och periodisering, samt eftersträva en balans mellan att äta, träna, vila och sova.

Med detta som bakgrund kommer jag att presentera resultatet och analysen med framtidstankar under torsdagen. Blev det som jag tänkte eller hände det något på vägen?

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

Turskidåkning, STF Storulvån

23 februari, 201623 februari, 2016Lämna en kommentar

”Turskidor Grund” heter kursen som jag och min guidekollega och tillika handledare Robie har hållit i. Fyra fantastiska dagar tillsammans med ett lika fantastiskt och taggat gäng. Vi har gått igenom allt från skidteknik till hur man använder stighudar och gräver nödbivack, samt äta lunch i vindsäck m.m. Detta var min första tur som officiell guide och summeringen av turen är att både guider (vi) och deltagarna är mycket nöjda. Det känns väldigt roligt att få en sådan här fin start inför mitt kommande yrkesval.

Är du nyfiken och sugen på turskidor håller Svenska Turistföreningen (STF) grundkurser på många håll runt om i landet.

Nedan kan ni klicka på länken för att se en cirka 3 minuters film/bildspel från våra fyra dagar tillsammans.

/Linnea

”GPS-klocka med pulsmätning för idrottare och äventyrare”

19 februari, 201619 februari, 2016Lämna en kommentar

Våra ögon sken upp när vi läste dessa rader. Det är beskrivningen av den klocka som kommer att följa med på vårt äventyr och förhoppningsvis leda oss hela vägen in i mål. Det handlar om Suunto Ambit3 Peak Sapphire.

Det som utmärker just denna klocka är dess okrossbara glas, silikontillverkade armband, kart- och kompassfunktion med ruttnavigering, samt möjlighet till trådlös överföring av information till och från mobilen. I övrigt har den allt annat som vanliga sportklockor har.

Tidigare har jag inte haft någon särskilt avancerad sportklocka utan det har räckt med puls-, tempo- och GPS-funktioner. När vi nu tar oss an detta uppdrag var det därför dags att uppdatera klocksortimentet. Dessutom lär det bli ännu roligare, lärorikt och mer utvecklande i min egen träning när jag nu har fler funktioner att kunna analysera. Igår kväll läste jag manualen och gjorde diverse inställningar på klockan. Nu ser jag framemot nästa löppass som lyckligtvis är planerat till idag, då jag har hand om lunchlöpning på fredagar via mitt jobb på StrandHälsan i Falkenberg. Är du i trakterna är du varmt välkommen att ansluta till vårt härliga gäng.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Gårdagen spenderas även till inhandling av endagslinser och ett Lifeproofskal som ska vara helt vattentätt och stöttålig för mobilen. Det är med andra ord otroligt mycket att tänka på, både stort som smått, inför det första stavtaget den 15:e mars.

Så med både klocka, karta, kompass, nödsändare och en uns klokhet bör vi nu vara helgarderade för att navigera oss hela vägen fram till Abisko Fjällstation. Visserligen bör vi inte dra alltför säkra växlar ändå. Min syster Linnea har tidigare gått fel vid hennes första försök av att bestiga Kebnekaise. Istället för att vandra uppför berget som låg vid sidan av henne vandrade hon i en dalgång i cirka två timmar innan hon och hennes sällskap upptäckte det märkliga vägvalet… Året därpå kom hon tillbaka och gjorde om och gjorde rätt. Bra jobbat!

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Innan detta inlägg publiceras får Linnea givetvis chansen att godkänna att jag berättar denna historia. Till hennes försvar vill hon framhäva att skylten var alldeles för otydlig om var hon skulle svänga av.

Visst, vi säger så.

Vi ses i löparspåret!

/Erika

Valla skidor – optimera ditt fäste och glid!

11 februari, 20169 februari, 2016Lämna en kommentar

(Detta inlägg är publicerat i november 2015 när jag hade genomgång i hur man vallar skidor. Eftersom längdskidsäsongen är i full gång med bland annat Vasaloppet runt hörnet passar jag på att dela med mig av inlägget en gång till. Detta är ett gediget inlägg om hur du vallar dina skidor, med nödvändig information som förhoppningsvis ska generera ännu mer njutbar åkning.)

Under denna skolvecka har vi gått igenom vallning av skidor, och framför allt vallning av längdskidor. Jag har tidigare nosat på detta område, men inget som jag har tränat på regelbundet. När jag var yngre tävlingsåkte jag längdskidor och vallningen sköttes då av min tränare. Dock är det alltid bra att införskaffa dessa kunskaper själv och det är faktiskt inte så svårt som man tror.

På marknaden finns en uppsjö av diverse utrustning, glidvallor, fästvallor, skidor osv. men som min lärare på skolan brukar uttrycka sig; KISS (Keep It Simple Stupid). Håll det enkelt och du klarar dig långt på det.

Lågflour, högflour, temperatursanvisningar, lager-på-lager-principen, klister med mera… Som så många andra sporter utgör skidvärlden inget undantag med alla de produkter och prylar som man anses behöva. Försök att hålla det enkelt och införskaffa bara sådant som du verkligen kommer att använda.

Vilken typ av åkning ska du syssla med?

Steg ett är att ha rätt skida för den typ av åkning du ska utföra. Här skiljer man på klassisk åkning och skateåkning eller fristil som det också kallas. Som åkstilen tyder på har skidorna namngetts på samma sätt. En klassisk skida ska både glid- och fästvallas (om du nu inte enbart kommer välja att genomföra ett lopp stakandes och därmed bara behöver glid) och på en skateskida ska du enbart satsa på glidvalla längs hela belaget.

Vallning för den klassiska skidan

I detta inlägg kommer jag att gå igenom beskrivning av olika klassiska skidor och hur man vallar denna typ av skida. Vad gäller en klassisk skida finns även här olika ”undergrupper”.

Varmskida (bäst lämpad i varmgrader)
Kallskida (bäst lämpad i kallgrader)
Nollskida (bäst lämpad i nollgrader)

Skillnaden på varm-, kall- och nollskida.

Att införskaffa tre olika skidor utifrån att vädret och dess snötemperatur kommer att variera känns inte direkt relevant för motionsåkaren. Däremot är det bra att känna till att det finns olika typer av skidor där själva ”böjen/flexen” på skidan varierar beroende på om den är varm-, kall- eller en nollskida. Oavsett vilken skida du väljer att införskaffa är det viktigaste att du har ett tillräckligt spann. Är spannet för långt får du svårt att trycka ned skidan och därmed svårt att få fäste. Är spannet för kort får du bra fäste, men på bekostnad av reducerat glid (glidzonerna blir kortare).

Vad är ”spannet”?

Spannet är det område som sitter under dina fötter och när du står med lika mycket tyngd på båda fötterna i skidspåret ska spannet ej ta i snön. När du däremot sätter över tyngden på ena benet (för att trycka ifrån) kommer belaget under foten att ta i snön och därmed kommer (den för dagen valda) fästvallan som sitter mot belaget att fylla sin funktion. På detta sätt får du en bra balans mellan glid och fäste. Spannet är avgörande av din vikt + utrustning och skidans ålder. Därför kan spannets längd variera efter att skidan har varit i din ägo under x antal år.

Vid kallsnö är snökristallerna skarpare och därmed blir din fästzon längre (applicera fästvallan över ett längre område), medan det vid varmsnö är tvärtom pga. att snökristallerna är mjukare.

På skidaffären rekommenderar jag dig att prata med kunnig personal som kan välja ut rätt skida åt dig.

Rengöring av skidan

Innan du påbörjar behandling av din skida så behöver den rengöras.

Alternativ 1 är att stålsickla bort gammal valla och vad gäller glidytorna kan man tydligen åka direkt på dessa ytor (utan att göra någon ytterligare efterbehandling). Det är dock omdiskuterat om detta är så hälsosamt för skidans struktur och livslängd…

Alternativ 2 är att använda t.ex. valla-väck. Dock sliter detta enormt på skidans struktur, men är ett snabbt sätt att få bort gammal smuts.

Alternativ 3, vilket är det bästa, är att droppa på mjukt paraffin (lämpad för + 10 grader), strykjärna ut och omgående sickla bort det. Nu följer smutsen med och skidans struktur hanteras varsamt.

Rengöring av skidan kan göras på olika sätt. Bästa alternativet är att paraffinera och snabbt sickla bort paraffinet. Då får du med dig smutsen samtidigt som skidan behåller sin struktur.

Glidvallning

När glidytorna är rengjorda applicerar du paraffindroppar över glizonerna. Använd strykjärnet (avsett för glidvallning) för att fördela vallan över hela glidzonen (fäst gärna tejp för att markera gränsen mellan fäst- och glidzon). Låt skidan stå svalt i minst 30 min. Därefter avlägsnar du först paraffinet i styrspåret med kanten på sickeln eller en styrpenna. När allt paraffin är borttaget från skidan använder du en borste. Det finns mängder av olika borstar att använda – syntet, hästhår, stål m.m. Om du har en syntetborste klarar du dig långt. Har man tillgång till ett toppning-spray (typ helex-spray) så kan man avsluta glidvallningen med detta och gnugga in sprayet ordentligt.

Paraffin i styrspåret tas enkelt bort med hjälp av en styrpenna eller hörnet på en sickel.

Fästvallning

Sandpappra upp fästzonen. Fästvalla ska aldrig appliceras bakom hälen – snarare mitt på hälen. Framåt varierar avståendet beroende på snötemperatur (se ovan om hur man tänker vid kall- och varmsnö). Val av fästvalla beror på temperatur i luft/snö – se respektive leverantörs rekommendationer. En tumregel är att applicera vallan i tunna lager, upp till sex stycken och värma in vallan lager för lager med t.ex. en värmepistol eller korkkloss. Fästvallan appliceras i pyramidform där ”tjockaste lagren” har byggts upp mitt under foten.

På fästzonen ligger ett fiskbensmönster med klister. Klister är skidåkarnas mardröm att använda pga. att det just är så klibbig och svår att få bort från allt det har rört vid. Men i vissa fall kräver vädret att klister används.

Vallningsfria skidor

Om du är en person som inte orkar hålla på med vallning finns alternativet vallningsfria skidor. Denna utveckling har på senare år tagit fart och numera finns riktigt fina vallningsfria skidor (t.ex. skin tech) att få tag på. Ett annat alternativ är färstvallningstejp som ska hålla för x antal många mil. När jag jobbade i sportbutik fick jag återkoppling av många kunder på att de var mycket nöjda med denna lösning. Ska du däremot åka vasaloppet kanske det inte är förstahandsvalet, men ett bra alternativ för vardagsmotionären.

Stavar

En formel för längsta höjden på stavarna som är rekommenderat:

Din längd i cm x 0,85.

Som nybörjare rekommenderas staven nå till armhålan. Du bör även ta hänsyn till om stavarna är till för klassisk åkning eller skate. Vid skate kan man ha litet längre stavhöjd.

Pjäxor och bindningar

Likväl som det finns en djungel av skidor utgör pjäxor och bindningar inget undantag. Vad du ska titta efter är en pjäxa som sitter bekvämt på foten och är avsedd för den typ av åkning du ska göra – klassisk eller skate. Vid skate behövs en högre och stabilare pjäxa. Det finns hybridpjäxor där man kan plocka bort vristskyddet då man vill åka klassiskt. Även här rekommenderar jag dig att prata med kunnig skidpersonal som kan hjälpa dig att hitta rätt i längdskidåkardjungeln.

Stort lycka till ute i längdspåren och säsongen 2016.

Vi ses!
Linnea

Riv av ett lopp

4 februari, 201631 januari, 2016Lämna en kommentar

Det var 17 år sedan jag stod med längdskidor och nummerlapp uppställd på startlinjen. Dagen innan hade vi varit ut och åkt nästan tre mil och samma kväll såg Niclas en inbjudan till Idre-Särna-loppet. Distanserna som fanns att välja bland var 15 eller 45 km. ”Vad säger du? Ska vi åka ett lopp imorgon”, frågade han?

Linnea och Niclas innan starten i Idre-Särna-loppet. Distans 15 och 45 km.

Uppladdningsproceduren under all kritik

Med åren har min tävlingsinstinkt mattas, men när jag ställs inför ett lopp så kommer de där små spetsiga hornen fram. Uppladdningarna inför fotbollsmatcherna brukade alltid innebära flera liter vätskeintag, extra kolhydrater (långsamma) och inga aktiviteter som kunde göra mig seg i benen. Om jag nu skulle ställa upp i detta skidlopp skulle det betyda att jag inte hade uppfyllt ett enda moment ur min uppladdningsprocedur – med andra ord en uppladdning under all kritik. Nåväl. Nu är fotbollsskorna lagda på hyllan och denna tävling skulle inte betyda ”liv och död” (som det handlade om förr när jag spelade matcher). Ibland får man frångå sina rutiner och efter att ha kommit överens om att vi skulle delta i loppet föreslog Niclas att vi skulle gå och valla skidor. Klockan var då 21.30 på kvällen.

Tävlingsdag

På grund av snöbrist hade de lagt om den befintliga sträckan, vilket innebar att loppets start och målgång blev i Idre. Vi kvitterade ut nummerlapp, jag anmälde mig i 15 km motionsklass och Niclas i 45:an. För att inte hamna sist i starten placerade vi ut våra skidor i startleden – frågan var om vi hade lagt oss lite för långt fram… Det värsta som kunde hända var i och för sig att bli omåkt.

Längdskidorna uppställda i startleden. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Lärdomar av att tävla

Lätt spänd och förväntansfull stod jag där på startlinjen. Väl påpälsad och snart skulle jag få bli varse om att min fleece-tröja och tjocka halsbuff borde ha lämnats kvar i bilen. Efter en kilometer fick jag nämligen stanna upp och lätta på kläderna. Dessutom insåg jag att min nonchalanta vallning av skidorna gjorde sig påmind. Det är mindre kul när man måste staka sig i nedförsbackarna. Den tredje insikten jag fick var att man med jämna mellanrum bör kika på klockan (alternativt skyltar om sådana finns uppsatta) för att få en uppfattning om hur långt man har åkt och har kvar. Första gången jag tittade på klockan hade jag åkt 13,8 km, vilket betydde att jag närmade mig mål. Av någon tankspridd anledning levde jag i tron om att jag hade åkt åtta kilometer och blev därför mycket överraskad att jag snart var i mål. Detta kan tyckas positivt, men i slutändan blev jag frustrerad för att inte ha tagit ut mig mer.

Slutspurt och målgång efter imponerande 45 km skidåkning. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Några tips inför ett skidlopp:

Klä dig ej för mycket – du blir snabbt varm.
Valla med kärlek. Förbered belagen (rensa bort gammal valla) och lägg på ny och rätt valla. Både fäste och glid är viktigt.
Åk med GPS- och pulsklocka för att få ett hum om avstånd och hur mycket du kan ta i.

Hur gick det då?

Tillsammans konstaterade vi att tävling är bästa träning. Niclas kämpade sig igenom imponerande 45 km och tog sig i mål. Meriterade längdskidåkaren Anders Södergren var med och vann klassen 45 km elit. Av fem tävlanden i min grupp hamnade jag på första plats. Säkerligen blir det fler tävlingar i framtiden.

Längdskidåkaren Anders Södergren deltog i Idre-Särna-loppet och vann elitklassen 45 km.

Medalj till samtliga åkare. Väl genomfört och stor eloge till arrangörerna. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Over and out!
Linnea

Fjälltura på skidor och långfärdsskridskor

10 januari, 201610 januari, 2016Lämna en kommentar

Efter att det nya året trädde i kraft har även snön börjat att falla från skyn, likväl som minusgraderna har anlänt. Under trettondagsledigheten har vi varit i Grövelsjöfjället, där vi bland annat har trubadurat, åkt turskidor och långfärdsskridskor.

Under hela veckan har temperaturen hållit sig kring -15 till -24 grader och det sunda förnuftet har skrikit ”stanna inne”. Men… har man väl kommit upp till fjällvärlden bör man åtminstone försöka ge sig ut på några aktiviteter.

Temperatur och vind

Det finns flera faktorer att ha i åtanke när man pratar väder, däribland vindens hastighet. Även om det skulle vara milda grader ute kan vinden få en att frysa ända in i märgen. Just denna vecka har vi haft enorm tur med vinden (läs: nästintill vindstilla), vilket har gjort att vi har kunnat vara ute i stort sett 4-6 h varje dag. De dagar då vinden beter sig som en Carola-fläkt är det extra viktigt att hitta eller att bygga sig en läplats, samt ta på sig förstärkningsplaggen. Annars är risken stor att man tappar värmen fort och blir nedkyld.

Längdskidor, turskidor och långfärdsskridskor

Nedan följer en bildström från veckans turer. Turskidorna är förlagda på Grövelsjöfjället och vi åkte en sträcka på ca 14 km. Långfärdsskridskoturen var på Femunden, Elgå, cirka 25 km från Grövelsjöns fjällstation.

Turskidor:

Erika ute på tur med pulka.

Siktet inställt på Oskarsstugan. Foto: Åsa Berglund.

Guldkant på tillvaron är mat- och fikapauserna i kombination med trevligt sällskap.

Färgglada och glada skidåkare poserar vackert framför solnedgången.

En vacker dag ute på turskidorna.

Fjället med solnedgång och i vacker vinterskrud bjuder på magiska vyer.

Snön ligger som ett tunt täcke över fjället. Foto: Åsa Berglund.

Långfärdsskridskor:

Frostrosor/snörosor täcker Femunden. Åkningen är lika fin som om det vore blankis.

På väg mot Elgå. Vinterlandskap.

Temperaturen är kring -20 grader, men vindstilla vilket gör att det inte känns så kallt. Dock krävs rätt utrustning och varma kläder.

Dunjackor och extra varm mössa på vid pauserna. Framför oss skymtar vi en del vrakis.

Trubadurer:

Under trettondagsledigheten spelade vi musik på Grövelsjöns fjällstation.

Over and out!
Linnea

Sova ute på vintern

11 december, 201511 december, 2015Lämna en kommentar

Att sova i tält på vintern skrämmer säkert många. Inte minst vad gäller risken för köldskador och att kunna torka plagg som har blivit blöta. Snön, kylan, dimman, snöstormar m.m. kan ställa till det rejält och innan man beger sig ut på tur är det viktigt att vara rätt utrustad och förberedd.

Pulkan packad och skidorna redo inför vintertur på fjället.

Under veckan har jag fått uppleva min första vintertur med övernattning och sett ur utbildningssynpunkt var planen att vi skulle utsättas för rätt så taskiga väderförhållanden. Detta besannades och redan första dagen möttes vi av dimma och starka vindar. Snömängden var heller inte något att skryta om och vår rutt fick förläggas utifrån var vi kunde finna snö.

Dimma och orientering betyder utmaning. Det blir svårt att hitta ledstänger och landmärken för att stämma av med kartan.

”Officiellt lost”

Klassen var indelade i olika grupper där vi i par fick agera turledare och sköta orienteringen. Första dagen var nog största utmaningen orienteringsmässigt och renderade i att vi faktiskt ”officiellt var lost” på fjället. Eftersom vi ändå hade med oss hela packningen fanns inte så mycket annat att göra än att slå läger. Trots snö på marken och regn som föll från himlen (rent ut sagt hemska väderförhållanden) lyckades vi slå upp vårt tält och ta på oss förstärkningsplaggen, vilket gjorde att vi höll oss varma.

Bästa tältnatten ever!

Som tur var hade jag med mig en riktigt varm sovsäck som ska hålla upp till -20 grader i comfort och -35 grader i extrem kyla, vilket gjorde att jag fick uppleva en av mina bästa tältnätter (sömn- och värmemässigt). Tidigare har jag oroat mig för hur det skulle gå att sova i tält vintertid, just på grund av att jag har så lätt att frysa, men detta var inga som helst problem.

Sjukvårdsövning med evakuering från fjället

Sista dagen fick klassen öva sig i omhändertagande och evakuering av person som blivit skadad på fjället. Jag blev utvald att spela skadad och hade brutit underbenet. Från olycksplatsen fick jag åka pulka cirka 1,5 km ner till närmsta farbar väg och de klasskompisar som tog hand om mig skötte sig exemplariskt. En tankeställare är att verkligen försöka undvika att göra sig illa på fjället för även om hjälpen finns så kan det ta jättelång tid innan den dyker upp, samt att risken för nedkylning är enorm just vintertid.

Sjukvårdsövning och här har jag brutit benet. Risken för nedkylning är enorm vintertid och här är jag inlindad i en varm sovsäck och redo att evakueras i pulka.

Olika inslag i utbildningen

Denna 3-dagars/2-nätterstur har innehållit bra övningar med bland annat:

Iskontroll och passerande av isbelagda sjöar.
Orientering i dagsljus/mörker/dimma där jag har fått öva mig mer i att gå på kompassriktning.
Slå upp och stormsäkra tält, samt ta ner tält i storm på kalfjället.
Hur förbereda utrustning inför vinterkyla och underlätta för att enkelt tillaga frukost, måltider osv.
Turskidåkning med pulka.
Sjukvårdsövning med evakuering från fjället.

Isbelagt vatten måste kontrolleras innan man väljer att passera. Här var det inga som helst problem med tjockleken på isen. Och dessutom fick vi se en vacker solnedgång.

Detta utbildningstillfälle kallades ”vinterkyla del 1”. Nu har vi fått en liten försmak inför del 2 som tydligen kommer att vara tuffare. Trots väder och vind njuter jag av att vara ute på fjället. Vintern skrämmer mig inte och så länge jag har gjort bra förberedelser, har med mig rätt utrustning (framför allt viktigt att hålla sovsäcken torr) och sjukvårdskit, samt ha en bra plan för turen och hur jag ska gå tillväga om något går snett så känner jag mig trygg.

Välj en fin vinterdag

Ett tips för den som inte är så van att vara ute på vintern är att börja med en dagstur; åk iväg tidig morgon och ha endast en dagsryggsäck med dig. Se till att ha med dig extra förstärkningsplagg som du tar på dig när det är dags för paus; en varm dunjacka, överdragsbyxor, sittunderlag och en varm mössa/vantar, samt termos och gofika/mat. Och se till att välja en fin dag – då får ni uppleva vintern från dess bästa sida.

Over and out!

Linnea