Etikett: sweden

Löpningen dag 28-29: Inte en favorit och radioprat

Lämna en kommentar

DAG 28: Just nu befinner vi oss på Ås-Ås-leden. Gårdagens sträcka gick från Brännestad till Ekerödsrasten och resulterade i 23 km av snåriga skogspartier och grusvägar.

Etappen blev inte en av våra favoriter p.g.a. de rätt igenvuxna stigarna och fallna träd som vi ofta möttes av i kombination med att vi ofta kom av leden. Vid ett ställe blev vi jagade av två hästar, som inte tyckte att vi var välkomna i deras hage.

Vissa partier är det igenväxt och då är det bara att ta sig igenom. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Vindskydd i Timan låg i en tyst och fin bokskog. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Mitt i all frustration efter kilometrar av surrande flugor i öronen, hettan och en svidande känsla i kroppen efter alla brännässlor, springer en hel familj av dovhjortar rakt framför våra ögon. Där och då glömmer vi bort allt elände och humöret är åter på topp igen. Detta är magin med naturen!

Mitt i skogen dyker en gård upp och där frågar herrskapet om vi vill ha med oss en gurka från deras trädgård. Så gott och vilken fin gest!

Trevligt par bjöd på en gurka mitt i skogen och det tackar man inte nej till på en varm sommardag. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Efter en mindre justering i sträckorna har vi jämnat ut distanserna, vilket har gjort att vi har återhämtat kropparna bättre. Det som dock fortsätter att göra det tufft är värmen. Risken för överhettning är väldigt stor, speciellt på sträckor där det är begränsad tillgång på vatten.

Väl framme vid dagens slutpunkt, Ekerödsrasten, står Oscars farmor och farfar och väntar in oss och det var även hos dem vi övernattade och såg Frankrike ta VM-guld.

Det blev glass när farmor och farfar mötte upp oss vid ekholmsrasten. Foto: Erika Nilsson-Waara.

DAG 29: Vilodag hos farmor och farfar. På förmiddagen blev vi uppringda av P4 Norrbotten för en intervju om vårt Skåneleden-äventyr.

Klicka på länken och spola fram till minut 16:49 för att höra radiointervjun: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1113561?programid=275

I övrigt har vi spenderat dagen till att fylla på med material och bars inför morgondagen. Vi hann även med ett dopp i sjön tillsammans med Oscars faster och familj. Ljuvligt!

Glass i stora lass. Snart har vi testat alla smaker. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Imorgon tisdag kl. 09:00 möter vi upp radioreportern Jack från P4 Malmöhus, som kommer följa med oss en stund på vägen för en intervju. Det blir skoj! Lyssna gärna!

Vi ses!

/Oscar och Erika

Löpningen dag 26-27: Otippat släktkalas och ny delled påbörjad

Lämna en kommentar

Dag 26: På norra delen av Österlen, mitt ute på landsbygden i naturskön miljö, ligger Lilla Rygården. Där valde vi att lägga en vilodag. Vi har alltså gjort en liten ändring i schemat.

Gården passar bra för oss som springer och vandrar. Förutom sängplats serveras alla måltider i deras charmiga restaurang och café, som innehåller konst, tavlor, samt samisk slöjd och handbroderade kläder från Uganda.

Menyn har ett lokalproducerat och ekologiskt fokus. Gröten till frukosten och renköttet till middagen får en stor tumme upp!

Frukostbuffé är alltid välkommet för att fylla magen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Caféet och restaurangen med en öppen planlösning var en fröjd att få sitta i. Foto: Erika Nilsson-Waara.

På kvällen blev vi även bjudna på släktkalas med smörgås- och gräddtårta. Hur underbart är inte det!?

Charmiga och gamla stenfasader är något som är vanligt i Skåne. Här på Lilla Rygården. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vattenbufflar är ett ovanligare djur att skåda i Skåne. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 27: Med fulltankad kropp är vi redo att ta oss vidare. För att slippa färdas samma sträcka tillbaka till Alunbruket får vi skjuts av snälla Lars-Olov.

I Alunbruket finns Skånes äldsta kaffestuga och den har även fått White-Guide utmärkelse.

Alunbrukets kaffestuga är den äldsta i Skåne. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Sträckan mellan Alunbruket och Agusa låg på ca 9 km. Etappen är fint kuperad och går på stig, där leden tar dig upp på åsryggarna i en härlig bokskog.

Kullarna är bra för oss då vi får en annan variation påmuskelaktiveringen. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Denna dag möter vi konstigt nog fler vandrare än vanligt. Det känns extra kul, då vi hittills tycker en sådan fin vandringsled bör utnyttjas mer.

Dagens sista 16 km blev något slätstrukna; skogsvägar med tryckande sol och inga möjligheter till att fylla på med vatten, men till slut når vi dagens slutdestinationen Brännestad.

Inatt sover vi hos Oscars faster. Att vandra och springa runt hela Skåne ger oss ett perfekt tillfälle att träffa släkt och vänner för att få lite mer kvalitetstid tillsammans.

Man får se sig för var man trampar så man inte träffar dessa små krabatar. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Mysiga och mjuka skogsstigar är alltid uppskattat. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi ses!

/Oscar och Erika

Skånes högsta vattenfall och 50 mil avklarade

Lämna en kommentar

Dag 24:

Vi lämnar ett soligt Brantevik och två nyfunna vänner i Hans och Sussi. På vägen mot Stenshuvuds nationalpark passerar vi stora och fina klippformationer längs med kusten och mot dem slår stora vågor.

Med vittring på 50 mil tar vi oss vidare. Längs med kusten går vi förbi några fina städer och byar. Simrishamn har en blandning av storstad och gammelbyggda mysiga hus. Baskemölla och Vik har var för sig sin egna charm och båda byar består mestadels av gamla välskötta byggnader. Lunchstopp blir på Lilla Viks golfklubb.

Hans och Sussi, vänner vi kommer att träffa igen! Foto: Erika Nilsson-Waara.

Omringad av halmtakshus i de små byarna längs med havet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Klippformationer längs med kusten efter Simrishamn. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Här stannade vi en lång stund för att njuta av utsikten. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Redan efter Lilla Viks golfklubb börjar de oändliga äppelodlingarna och vi känner essencen av att vara nära Kivik.

Typiska äpplen som odlas i mängder på Österlen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

För Stenshuvuds Nationalpark har vi ett eget inlägg dedikerat till den, då vi även är igång med Nationalparksresan. Klicka HÄR för att läsa mer om nationalparken.

Vi avslutar dagen med 30 km och en helt underbar överraskning av Oscars familj och faster väntades på oss i Kivik.

Underbara familjen och faster vid Kivikshamn. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Dag 25:

Idag fortsatte vi i riktning mot Haväng och säger på återseende till havet när vi beger oss inåt i landet.

Verkaån har även sitt utlopp vid Haväng och den har vi följt nästan hela dagen.

Här säger vi på återseende till havet, svårt att inte sakna det! Foto: Oscar Detmer Nilsson.

På vägen gjorde vi en liten avstickare in till Brösarp, eftersom det var det enda stället med matmöjligheter för dagen. Vi åt brunch på Café Smulan, som vi kan rekommendera.

Smaskar i sig nybaktbröd med en konstigare kombination av ost och lemoncurd. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skåneleden är bra på att bjuda in till andra sevärdheter och en av dem passade vi på att se idag; Skånes högsta vattenfall, Hallamölla, fördelat på fem etapper på hela 23 meters höjd.

Hallamölla vattenfall i Brösarp kommun. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi kommer fram till vår slutdestination för dagen, Lilla Rygården. Det har varit en av de tuffaste dagarna hittills. Kropparna känner av det och vi lyckades även få slut på vatten idag… Att solen gassade gjorde inte saken bättre. Men detta betyder också att vi har tagit oss över 50 mil! Det har varit en milstolpe för oss och vi firar på bästa sätt med renskav, potatis och lingon.

Framme vid slutdestinationenLilla Rygården. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Slut i kroppen efter dagens etapp. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Pedikyr sökes. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Nu säger vi god natt och ser fram emot en skön vilodag imorgon.

På återseende!

/Oscar och Erika

Stenshuvud nationalpark

1 kommentar

”Mångfaldens pärla på Österlen.” Så lyder texten i informationsbladet om den lilla nationalparken som ligger allra längst Österut på den Skånska kustremsan. Och varför kallas den egentligen för Stenshuvud? Häng med så får ni veta mer.

Stenshuvud ligger i Simrishamns kommun och är en av två nationalparker i Skåne. Den är 400 hektar stor, varav cirka 80 hektar är hav.

Vid Rörums entré till Stenshuvud nationalpark. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Gårdagens besök gjorde jag och Oscar i löpmundering. Det fyllde två syften. Dels ingår den i vår Nationalparksresa och dels i vårt pågående sommaräventyr, som handlar om att springa hela Skåneleden i ett och samma svep. Skåneleden ringlar sig nämligen genom nationalparken. Det tackar vi för.

Oscar och Erika besöker nationalparken Stenshuvud i samband med deras löpprojekt längs Skåneleden.

Vi tog oss in från södra sidans entré via Rörum. På vägen mot Naturum möttes vi av betande djur, torrängar, bokskog och skogar med robusta klätterväxter som gav oss en känsla av tropiken.

Robusta klätterväxter runt träden ger en tropisk känsla. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Miljön övergår i bokskog. Foto: Erika Nilsson-Waara.

I Naturum kan du lära dig mer om alla djur och nationalparken. Personalen är behjälpliga med att ge tips på vad du bör se och göra i parken. Vi blev absolut rekommenderade att besöka de tre utkiksplatserna eller Stens huvuden; det södra, det östra och det norra.

I Naturum får du svar på det mesta om nationalparken. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Det finns mycket att titta på. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Terrängen till huvudena var något steniga och förhållandevis branta, men rätt så lättvandrade. Från det östra huvudet fick du en underbar havsutsikt medan vi skymtade kopiösa mängder med gröna trädtoppar från den norra toppen, som också är den högsta med sina 97 höjdmeter över havet. Den norra blev vår favorit.

Stens tre huvuden; det norra, östra och södra. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Oscar på det södra huvudet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Erika på det östra huvudet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Erika på det norra huvudet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

När vi närmade oss Hälleviks entré/utgång på den norra sidan av parken skedde snabbt en radikal förändring från alkärr till mystisk barrskog. Vi fick känslan av att befinna oss i Ronja Rövardotters hemskogar.

Vacker barrskog i slutet av nationalparken. Foto: Erika Nilsson-Waara.

En rogivande naturupplevelse i vacker skog. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Nationalparken är rätt liten till ytan om man jämför med andra parker i Sverige. Just därför är det så häftigt att så mycket ryms på denna lilla yta. Den variationsrika miljön har uppkommit genom människans nyttjande av området. Namnet härstammar från benämningen av en hög sten. Enligt sägen har jätten Sten en ingång till sin bostad genom en av huvudenas branter.

Nationalparken passar ypperligt för dig som vill känna på en stor variation av natur och djurliv. Du behöver inte gå långt för att se mycket. Det enda som vi inte kunde hitta var fjällmiljö, vilket har sin naturliga förklaring. Utsiktsposterna på huvudena bör du även besöka för att se vackra Östersjön och den mäktiga skogen från ett ovan perspektiv.

Läs gärna mer på www.sverigesnationalparker.se där en del av denna information är hämtad.

Tack från oss!

/Erika och Oscar

Löpningen dag 22-23: En av Sveriges mest fantastiska stränder

Lämna en kommentar

Igår hade vi vilodag på STF Backåkra Vandrarhem. Det behövde våra sargade kroppar. Massage, töjning, tvättning och påfyllning med mat var det primära syftet med dagen.

Vi passade även på att besöka Dag Hammarskjölds gård. Där satt vi en stund vid hans minnesplats för att känna på vindarna och doften av havet.

På vilodagen besökte vi Dag Hammarskjölds gård. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Dag Hammarskjölds minnesplats. Foto: Erika Nilsson-Waara.

En av Sveriges finaste stränder

Idag gjorde vi 25 km mellan Backåkra och Brantevik. Den största delen går på stranden längs med havet. Vi gick även genom Sandhammarens naturreservat, som troligen är en av Sveriges bästa sandstränder. Sanden har dock en förmåga att ta sig in i både skor och strumpor så på de mjukare partierna gick vi upp mot skogen för att lättare ta oss framåt.

En av Sveriges finaste stränder. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Lunchstoppet gjorde vi på en fiskrestaurang i Skillinge. Dagens fångst är en delikatess.

Dagens havsfångst serveras i Skillinge. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vacker blandning mellan stenar och gräs intill havet söder om Brantevik. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Hemma vid havet

Nu vi befinner vi oss i Brantevik på Brantevik/Råkulle STF Vandrarhem. Byn är pittoresk och kulturell med några restauranger att tillgå för oss som behöver mycket mat.

När vi kliver in på vandrarhemmet får vi direkt känslan av att komma hem. Förutom gården och inredningen är det värdparet Sussi och Hans som ger oss den känslan. De välkomnar oss med öppna armar och vi sitter länge bara för att pratas vid. Vandrarhemmet fungerar även utmärkt som ett basecamp mitt på Österlen, när du vill besöka turistattraktionerna Ales Stenar, Glimmingehus och nationalparken Stenshuvud.

Framme i Brantevik efter dagens 25:a. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Hans och Sussi. Vilket föredömligt värdpar! Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Skön avkoppling framför VM-matchen mellan Frankrike och Belgien.

Imorgon beger vi oss i riktning mot just Stenshuvud med Kivik som mål. Då kan vi också bocka av ytterligare en nationalpark i vår Nationalparksresa.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Löpningen dag 20-21: 65 km på två dagar

Lämna en kommentar

På de senaste två dagarna har vi genomfört totalt 65 km. Det känns i både fötter och knän.

Igår gjorde vi 32 km mellan Blentarp och Ystad. Första halvan var fin. Vi passerade bland annat Sövde, som är en idyllisk by värd sitt besök. Vi hann också fram till Sverigematchen, som vi bevittnade på ett hamburgerhak ur mobiltelefonen. Trots förlusten är det bara att gratulera grabbarna till en fin insats.

Sövde badplats. Perfekt för stora som små. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Utsmyckade ängar. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Gott mellis som ger energi. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Inne på dag 20. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

VM i mobilen. Heja Sverige!

Idag tog vi oss 33 km från Ystad till Backåkra. Här upplevde vi nog den finaste löpningen hittills på Hammars backar i närheten av det uråldriga skeppsfenomenet Ales stenar. Hammars backar och Östersjön får betraktas som motsvarigheten till Kaliforniens Highway one och Atlanten. Det kändes underbart att sväva fram på de mjuka kamkullarna alldeles intill det stora blå.

Vackra Östersjön och Ystad. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Morgonen visade spegelblankt ljusblått dis på havet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skönt för fötterna att få slipas lite i sanden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Skön löpning på Hammars backar.

Ett av de finaste partierna på Skåneleden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vila ger åter energi för att springa mer. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Populärt att flyga längs Hammars backar. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Båtformation, Ales stenar, skapades omkring 500-1000 e.Kr. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Tänkarstund på Ales stenar. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Längs vägen hittade vi även Kåseberga fiskehamn, som bör besökas och avnjutas när du är i trakterna.

Nu övernattar vi på Backåkra vandrarhem. Imorgon är det vila, en välbehövlig sådan.

Det har blitt några steg idag. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Löpningen dag 14-17: Ny delled påbörjad

Lämna en kommentar

Dag 14 gjorde vi sträckan Bakhagarna-Löddeköpinge. Morgonen började med magont för Erika. Vi vilade nästan fram till lunch innan vi gav oss iväg. Längs denna sträcka passerar vi vackra strövområdet Järavallen och dess otroligt fina badplats. Vi skymtar även golfbanan och kärnkraftverket i Barsebäck som ligger fint till på en udde. I övrigt går mycket av leden på asfalt.

I förrgår tog vi oss an sträckan Löddeköpinge-Bulltofta, Malmö. Den landade på 27 km och bestod mestadels av asfalt. Det gjorde fötterna lite extra ömma, vilket gjorde gårdagens vila än mer väl behövd.

Mycket asfalt under fötterna, men humöret på topp ändå.

Blicken framåt.

– Denna asfalt tar aldrig slut!

Den sista sträckan på Öresundsleden är alltså avklarad och vi har nu Österlen i sikte. Vi lämnar idag ett 24-gradigt Malmö och beger oss österut in på Nord-sydleden.

Tummen upp för att ha gjort hela delled 5; Öresundsleden.

Vidare från Bulltofta fortsätter den tuffa asfalten under fötterna. Idag är det extra varmt och varje skuggfläck är värdefull.

Längs vägen passerar vi Torup slott och bokskogar med sköna stigar. Lunchstoppet gjorde vi på Bokskogens golfklubb, vilket var både gott och trevligt. Skåneleden passerar även genom golfbanan så det gäller att ha koll på bollarna och vart de flyger.

Framför tavlan som visar Torup rekreationsområde och slottsskog.

Nu har vi installerat oss i en mysig liten stuga i närheten av Eksholmssjön alldeles intill Skåneleden, där vi välkomnas av Mia som äger stället.

Nu är det dags för middag och efter det ett dopp i sjön för att svalka av oss rejält. Imorgon fortsätter vi mot Dörröd. Än så länge håller vi oss enligt gameplan!

Vi ses!

/Oscar och Erika

Löpningen dag 9: Krassligt och utlandskänsla

Lämna en kommentar

Kullaberg är unikt i sitt slag när det gäller natur i Sverige. Igår startade vi från Himmelstorp, tog oss runt Kullaberg för att avsluta på Strandbaden. Sträckan blev 22 km i het och gassande sol.

Vi började på norra sidan, där vi möts av lövskogar med höga och tjocka trädstammar vars kronor bildar ett tätt tak över oss. När solen ligger på lyser hela skogen brun och orange, vilket plötsligt gör den förtrollad, som i en saga. Det finns mängder med avstickare mot havet för att se och uppleva allt från maffiga klippformationer, snorkelvänligt korallvatten till fågelskådningsområden.

En typisk lövskogar på Kullabergs norra sida. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Södra sidan ger utlandskänsla

När vi har tagit oss runt fyren till den södra sidan möts vi av öppna havsvyer med få skuggmöjligheter. Vi får ständigt en känsla av att vi befinner oss utomlands.

Kullabergs södra sida ger ständigt en känsla av utlandet.

Hav så långt ögat kan nå. Foto: Erika Nilsson-Waara.

När vi når Mölle passar vi på att äta lunch på Systrarna på piren. Vi rekommenderar varmt den friterade spättan.

Spätta på Systrarna på piren. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Välförtjänt dopp

Oscar vaknade krasslig med halsont och har kämpat sig igenom den varma dagen på bästa sätt. Temperaturen var vid något tillfälle uppe i 36 grader.

Väl framme vid dagens slutdestination Strandbaden, var våra varma kroppar välförtjänta av ett dopp i det friska havet. Hotell Strandbaden ligger i direkt anslutning till havet och inklämt mellan Kattegatt- och Skåneleden. Som vandrare, löpare eller cyklist är du glad när både mat- och husrum ligger så nära leden som möjligt. Det finns både enklare boendealternativ såsom camping och vandrarhem, men också möjlighet till hotellboende.

Efterlängtat dopp i havet efter dagens varma etapp. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Ja, det här nappar vi på! En välkomnade skylt för alla vandrare och löpare längs Skåneleden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Glädje! Vi har nått dagens mål, Hotell Strandbaden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Kvällsaktivitet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Idag fortsätter vi mot Laröd och har redan nu börjat ladda inför Sverige-Mexiko.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Löpningen dag 7-8: Sveriges populäraste kafé, Nimis och ormtramp

Lämna en kommentar

Just nu befinner vi oss på Kullaleden, som ringlar sig från Utvälinge och runt halvön Kullaberg.

Starten av delled nummer fem på Skåneleden.

Igår anlände vi till Bläsinge gård vandrarhem Jonstorp, där vi möttes av en handskriven lapp på en tandemcykel utanför entrén. Där stod ”Välkommen Erika och Oscar :).” Vilken underbar känsla det gav oss efter nästan 30 km vandring och löpningen den dagen.

Vandrarhemmet ligger på landet och byggdes år 1914 för att fungera som ett ålderdomshem. År 1950 blev det Skäldervikshemmet, tillägnat döva och blinda. År 2002 tog ägare Stefan över och startade Bläsinge vandrarhem. De har bevarat mycket gammalt och håller det enkelt och fräscht i rummen. Gamla oljemålningar, vita spetsgardiner och rustika möbler pryder inredningen fint. Vi fick även kika in i deras ladugård som numera fungerar som festlokal till bröllopsgäster.

En fin handskriven välkomstlapp vid vår ankomst till vandrarhemmet. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Festlokalen inne i ladugården. Perfekt för bröllopstillställningar. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Stadig frukost innan avfärd mot Himmelstorp. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Idag fortsatte vi i riktning mot Himmelstorp och status på kropparna är ok. När vi närmade oss Skäret passade vi på att göra ett besök till Sveriges populäraste kafé (år 1985), kallat Flickorna Lundgren. Kaféet öppnade 1930 och drevs av sju systrar. Idag fick vi äran att utbyta några ord med Ella 95 år, som är den enda av de sju systrarna i livet. Hon berättade att kafét till en början var mycket primitivt. Redan efter en säsong hade affärerna lyckligtvis gått över förväntan och kaféet blev tids nog en favorit för Gustav den VI Adolf. Fyra år på raken har de dessutom fått White Guide-utmärkelser. Kaféet är definitivt värt ett besök och du får vara beredd på att betala lite mer än på andra vanliga kaféer.

Fikapaus på Flickorna Lundgren. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Erika, Ella och sonen Mats, som numera driver kaféet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Efter Skäret gjorde vi en kort avstickare mot Nimis, fuskbygget gjord av flytved, som är en smått unik företeelse i sig. Var bara medveten om att en viss fysik krävs för att ta sig ner och upp för branten för att beskåda mästerverket. Var även försiktig när du vandrar på plankorna som kan vara både ostadiga och fulla med spikar åt alla möjliga håll.

Nimis, ett mästerverk av flytved. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Innan vi nådde Himmelstorp hann Erika även med att trampa på en kopparorm, som tydligen är rätt vanliga på Kullaberg. Imorgon fortsätter vi Kullen runt.

Vi ses!

/Erika och Oscar