Se filmklippet om Gröna bandet mellan Klimpfjäll och Gäddede

En ny etapp är nu avklarad och filmatiserad! Denna gång handlar det om sträckan mellan Klimpfjäll och Gäddede, som landade på 107 km och fyra dagar. 

Vilken är din känsla för terrängen och vyerna? Klicka på länken för att se filmklippet: https://youtu.be/7wdgJA3U2xA

Morgonvyn från Kalfjället är sagolikt vacker!

Tillsammans grejar vi detta!

Idag vandrar vi vidare söderut. Vi har hittills avverkat 90 mil och nästa etappmål är Kallsedet. Området kring Lobbersjön ska tydligen vara mycket svårorienterat. Tur att vi har två hjärnor och fyra ögon plus karta och kompass. Tillsammans grejar vi detta!

Kramar från oss så länge.

/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Mat och kosthållning för Gröna bandare, fjällfarare och långturare

En fjällfarares viktigaste redskap på långturen är den egna kroppen. Den ska dag efter dag och vecka efter vecka klara av många mil, timmar, höjdskillnader, plötsliga väderomslag och stökiga terränger.

Precis som bränslet driver bilen framåt gör maten detsamma med människan. För en fjällfarare blir detta särskilt kännbart och kan vara helt avgörande för om långturen blir lyckad eller ej. 

I detta inlägg har vi valt att fokusera på en fjällfarares kosthållning med utgångspunkt från vår egen pågående tur, tidigare erfarenheter och utbildning inom området. Sammanfattande punkter av inlägget finns på slutet.

Vanliga frågor som många brottas med och som vi vill försöka besvara är:

1. Hur tar jag reda på mitt energibehov?

2. Vad ska jag äta och vilka livsmedel ger mest energi i relation till vikt?

3. När bör jag äta?

4. Hur mycket mat kan jag bära med mig?

5. Hur mycket behöver jag äta och dricka?

6. Hur kan jag tänka smart runtomkring maten?

7. Hur kan en vanlig matdag se ut?

Maten är viktig för att kunna njuta av fjällturen.

1. Hur tar jag reda på mitt energibehov?

Redan innan turen påbörjas behöver du lägga in mycket eftertanke och planering kring kosten. Utgå från egna och andras erfarenheter, läs på och gör en kortare testtur över en helg eller en vecka för att utvärdera resultatet och känslan.

Det du först behöver göra är att fastställa ditt ungefärliga energibehov och ställa det i relation till din energiförbrukning. Du vill alltså uppnå en energibalans. Jämför detta med ekonomins inkomster och utgifter. Om spargrisen är tom har du helt enkelt inte råd att köpa produkten/tjänsten eller så ådrar dig en skuld, vilket vi helst vill undvika. För en fjällfarare blir följden ofta skador, ökat slitage, försämrat humör och trötthet.

Din energiförbrukning beräknar du utifrån kroppsvikt, -typ, kön och aktivitetsnivå, samt packvikt. Det finns många vettiga kalkyleringsprogram på nätet och du kan även få ytterligare feedback via en sportklocka. Bra frågor att ställa till dig själv är: Hur många kilometrar avverkar jag varje dag, hur många timmar är jag igång, vilken hastighet beräknar jag att hålla, hur ser terrängen och temperaturen ut, vad väger packningen, är alla dagar den andra lik?

En sportklocka kan ge en fingervisning om ditt energibehov.

2. Vad bör jag äta och vilka livsmedel ger mest energi i förhållande till vikt?

Våra källor till energi kommer från fetter, kolhydrater och proteiner. Samtliga är viktiga och ingen bör uteslutas helt och hållet. 

Proteinernas viktigaste funktion är att agera byggnadsmaterial medan fetter och kolhydrater blir de primära energigivarna. Medan kolhydrater och proteiner ger fyra kilokalorier (kcal) per gram ger fetter nio kcal per gram. Slutsatsen blir alltså att fetter fungerar som den mest energirika källan. Kolhydrater blir särskilt viktiga för hjärnan, blodsockret och som den primära källan vid ett mer ansträngande arbete.

Val av livsmedel bör till stor del baseras på energimängd i förhållande till packvikt. Kan du dessutom få in lite näring i kosten är det ju fördelaktigt. Jämför en chokladboll med en näve nötter. Energimässigt kan de ligga på en likvärdig nivå, men näringsmässigt är nötterna överlägset bäst! Nötterna ger alltså både energi och näring.

3. När bör jag äta?

Egna erfarenheter och lärdomar från tidigare långturer är att hunger och törst sällan fungerar som pålitliga signaler till när det är dags att fylla på tanken. Som fjällfarare har vi lärt oss att äta och dricka fastän vi varken är hungriga eller törstiga. Fördela intaget jämnt över dagen. Detta brukar gynna energinivåerna både för den aktuella och inför kommande vandringsdagar, samt behåller vi vikten bättre.

4. Hur mycket mat kan jag bära med mig?

Just nu är vi ute på en två månaders fjälltur där vi genomför Gröna bandet till fots; en sträcka på cirka 130 mil i starkt kuperad terräng genom hela den svenska fjällkedjan. Vi väger cirka 65 kg och är 175 cm långa. Den dagliga distansen varierar i regel mellan 20-40 km och tiden vi är ute blir 7-13 timmar per dag med 12-19 kg packning beroende på hur vi kan proviantera oss längs sträckorna. En rekommenderad packvikt för vår del vill vi föreslå till cirka 14-15 kg med tanke på kroppsvikt, hög fysisk arbetskapacitet och antalet kilometrar som vi färdas varje dag. Vi har dessutom valt att variera distanserna så att vi får en variation i belastningen på kropparna. 

Vi har även skickat ut depåer (kartonger) via bussgods som vi hämtar upp var 4-7:e dag som gör att vi inte behöver bära med oss all mat. Tyngre packning innebär ju en större energiförbrukning.

Här hämtar vi upp en depå med påfyllning av mat.

I många av STF:s stugor finns möjlighet att köpa mat.

5. Hur mycket bör jag äta och dricka?

Vår mat för dagen väger cirka 800-900 gram och ger i snitt 3500 kcal per person exklusive 2-4 liter vätska innehållande vätskeersättnings- och energipulver. Vi bär med oss torrmat i form av frukost (600 kcal), lunch (650 kcal) och middag (650 kcal), som kompletteras med 3-4 bars (200 kcal/st), två nötpåsar (200 kcal/st), två påsar torkat kött (70 kcal/st) och två chokladsticks (120 kcal/st), vätskeersättnings- och energipulver (200 kcal), samt torrkaffe (0 kcal).

Ett exempel på hur en dagsranson med mat kan se ut.

6. Hur kan jag tänka smart runtomkring maten?

När vi når civilisationen ser vi till att äta hemlagad mat eller mjukkonserver (innehållande ”riktig” mat) så snart tillfälle ges. Detta är ett viktigt komplement till torrmaten och här får vi också tillfälle att äta en och annan grönsak, frukt och fisk! Vi lägger också in en hel vilodag efter 5-7 dagar ute i fält så att kropparna får bättre möjlighet till återhämtning. Sömnens betydelse är också viktig för läkning. Att dessutom vara fysiskt tränad inför ändamålet och de dagsdistanser som du själv har satt upp är också en nödvändig pusselbit i sammanhanget.

Vi äter hemlagad mat när tillfälle ges.

7. Hur kan en vanlig matdag se ut?

En vanlig dag innebär att vi startar med en rejäl frukost. Därefter vandrar vi cirka åtta km eller två timmar innan vi gör vår första paus på cirka 15 min med vätska och en bar. Sedan väntar ett lunchstopp på cirka 1-1,5 timmar för att kroppen ska ges möjlighet till återhämtning med fötterna i högläge. Efteråt knatar vi på i ytterligare 2-3 timmar innan det blir dags för nästa minipaus med påfyllning av energi. Vätska intar vi ofta och i mindre mängder med jämna mellanrum under dagen. Vi ser alltid till att hålla koll på avstånden till närmsta vattendrag, särskilt när det är varmt ute. När vi sätter punkt för dagens vandring intar vi middagsmålet och har då förhoppningsvis fått i oss den energimängd vi behöver innan dagen är förbi. Oavsett kommer detta att visa sig dagen därpå genom vilket tempo vi kan hålla och hur trötta och slitna vi känner oss. 

Drick ofta och med jämna mellanrum.

Sammanfattning

1. Fastställ din energiförbrukning i relation till din energikonsumtion. Sträva efter energibalans.

2. Ät och drick med jämna mellanrum fördelat över dagen fastän du inte känner hunger eller törst.

3. Tänk på val av livsmedel. Välj mycket energi i förhållande till packvikt. Torrmat är enkelt och väger lätt i förhållande till den energi som ges.

4. Håll koll på avstånden mellan vattendragen.

5. Skicka ut depåer för att kontinuerligt fylla på med mat så att du slipper bära allt från start till slut. Tyngre packning innebär en högre energiförbrukning.

6. Var noggrann med att få in vila, sömn, variera distanserna och var tränad inför ändamålet.

7. Gör en testtur inför den riktiga turen och ta hjälp av erfarna fjällfarare, kalkyleringsprogram och en sportklocka, som ger en bättre koll på energiförbrukningen.

8. Tillsätt vätskeersättnings- och energipulver i vattenflaskan.

9. Var noggrann med tandborstningen, eftersom bar- och chokladkonsumtionen vanligen når sin peak vid långturer.

10. Ät hemlagad mat när tillfälle ges.

11. Kom ihåg: Din kropp är ditt redskap för att ta dig framåt.

12. Hitta dina egna metoder för vad som fungerar bäst för dig!

Avslutningsvis

Viktigt att påpeka är att kosthållningen för varje fjällfarare och person är ytterst individuell. Det som fungerar bra för oss kanske fungerar annorlunda för någon annan. En del väljer att äta rent smör eller hälla olja på maten till varje måltid. Det viktigaste är att du hittar ditt eget sätt och din metod för att hålla kroppen i så gott skick som möjligt och göra långturen till ett fint minne för livet. Dela gärna med dig av dina egna bästa tips. Väl värt att tänka på är att också ha med dig en tandborste och ordentligt med tandkräm, eftersom bar- och chokladkonsumtionen når sin peak på långvandringar.

Njutbar måltid framför brasan efter en hel dags vandring.


Smaklig måltid och stort lycka till!

/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Se filmklippet om Gröna bandet mellan Hemavan och Klimpfjäll

Ytterligare en etapp av Gröna bandet är nu avverkad! Denna gång skildras sträckan mellan Hemavan och Klimpfjäll, 143 km på fem dagar.

Erika har också lärt sig något nytt som hon illustrerar så fint i filmen. Passa på att titta och njut! 

Klicka på länken: https://youtu.be/CW6-0DeiTC4

Imorgon kommer ett blogginlägg med bilder och summering av etappen. Håll utkik!
Njutbar måltid framför brasan.

Kramar från oss så länge.

/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Det levande livet på fjället

Vi befinner oss bland färg, form och liv. Vår vandring längs den gröna fjällkedjan gör att vi titt som tätt får stanna upp för att beskåda det som finns runt omkring oss.

Olika slags blommor, bär och svampar smyckar fjällets mäktiga kullar, dalar och vattendrag. Nedan ser du några av de arter som ofta har passerat vår väg. Känner du igen någon av dessa?

Erikas favorit är Fjällglim, en liten rosa blomma som lever i flock och sprider färg och glädje i sin tillvaro på en ofta stenigare, kargare och högre höjd. Bara själva namnet vittnar också om känslan av fjället som helhet.

Linneas favorit är Polarullen. Den är sagolikt vacker. En solig dag med lätt bris lägger den sig som ett bomullstäcke över fjällets vidder.

Vilken är din favorit?

1.
2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.
Lycka till med artkunskapen!
Kramar från oss så länge.

/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Se filmklippet om Gröna bandet mellan Jäckvik och Hemavan

Ytterligare en etapp av Gröna bandet är nu avklarad. På köpet gjorde vi även klart Kungsleden. Nu har vi sett den i både vinter- och sommarskrud och har hittat fina guldkorn under båda årstider. 

Luta dig tillbaka och njut en stund av vyerna mellan Jäckvik och Hemavan. 

Klicka på följande länk: https://youtu.be/BTJ-5LT_lH0
Fin vandring i Syterskalet.

Att vandra genom dessa vyer är mental avkoppling trots att kroppen hela tiden arbetar.
Imorgon vandrar vi vidare söderut och hoppas att vädret ska bli lite varmare för kommande tältnätter.

Kram från oss så länge!
/Erika och Linnea Nilsson-Waara

Se filmklippet om Gröna bandet mellan Saltoluokta och Jäckvik

En ny etapp är nu avklarad! Det tog oss fem dagar att vandra 169 km från Salto till Jäckvik. 

Se hur vi gjorde det genom att klicka på länken till filmklippet: https://youtu.be/-ttKLQmsAKw
Skierfe och Rapadalen i fin morgondagg.

Erika och Linnea ror över sjön intill Aktsestugorna.

Mjuka gröna kullar tillsammans med mäktiga stenblock på fjället.


Kramar från oss så länge!
/Erika och Linnea

Etapp 3: Saltoluokta – Jäckvik, 169 km

På fem dagar har vi färdats nästan 17 mil. Våra fötter säger åt oss att ”chilla lite” och låta dem vila. Nu har vi äntligen nått Jäckvik och imorgon väntar en skön vilodag.

Regnkläderna har använts flitigt.


Inbjudna till Stugvärdsstugan
Från Saltoluokta vandrade vi mot Sitojaurestugan och där gjorde vi ett trevligt uppehåll hos stugvärdsparet Lars-Erik och Doris. Man kan säga att vi blev kvar där pga. ”tur i oturen”, då åskovädret gjorde att vi inte kunde bege oss ut på sjön. Inne i stugvärdsstugan uppehöll vi oss med spel och Doris bakade jättegod citronkaka. Efter fyra timmars paus rodde vi över den fruktade sjön (4 km) och sedan vandrade vi vidare mot Aktsestugorna. Kungsledensträckan mellan Saltoluokta och Kvikkjokk mindre trafikerad än den norra delen av Kungsleden och bjuder på fantastiskt fina vyer. Dock har vi haft väl så mycket regn och känslan är att vi har simmat oss igenom Sarek. 

Vi ror där det finns roddleder. Vi får se mycket fint från sjösidan.

Skierfe och Rapadalen i fin morgondagg.



Mellan Kvikkjokk och Jäckvik
Från Kvikkjokk började vi med att åka 4 km båt till där leden tar vid igen. Sedan väntade flera kilometers stigning genom skog och på stigar som hade svämmat över av allt regn. I Tsielekjåkkstugan tog vi lunch och sedan färden fortsatte upp på kalfjället. Här fick vi skåda panoramavyer och vandra på jättefina stigar. Målet för denna dag var att finna en tältplats vid broarna vid västra Västerfjäll. De två efterföljande dagarna har bjudit på fin vandring och även solen har visat upp sig. 

Guldkant på tillvaron när vi får sitta ute i fint väder och äta vår lunch.

Påfyllning av vattenflaskorna i fjällbäckarna.


Höjdpunkter på denna etapp:
• Fin vandring på kalfjällen

• Inbjudan till stugvärdsparet i Sitojaure; spel och citronkaka

• Ro båt (både jobbigt, lärorikt och spännande)

• Möten med Gröna bandare (Johanna och Andreas)

• Fina tältnätter varav en på kalfjället söder om Vuonatjviken 

• Renkalvar som strosar runt i det fria på fjället

Vi fortsätter att vandra på. Snart har vi tagit oss halvvägs. 

Fjällets olika ansikten.

Efter en hel dags vandrring är et skönt att få sträcka ut i tältet.

Lunchbreak på en inbjudande sten.

Nu blommar fjället i lila.

Renen gör sig så vacker i sin naturliga miljö.

Naturfenomen. Färgstark regnbåge.

Vackra landskap! Saltoluokta – Kvikkjokk är värd att vandra.


Hej från oss! Linnea & Erika

Se filmklippet om förberedelserna inför Gröna bandets 1300 km

Att färdas 1300 km genom den svenska fjällkedjan kräver ordentliga förberedelser. Se hur vi förberedde oss genom att klicka på följande länk: https://youtu.be/noN8IOVZDxI


Erika testar sovsäck i affären.

Många depåutskick underlättar vikten på ryggarna.


Testturer är viktiga och ger svar på många frågor.


 Träning upptar en stor del av vår vardag.

Efter en skön spelning och välbehövlig vilodag på underbara Saltoluokta fjällstation vandrar vi nu vidare söderut, där nästa etappmål är Kvikkjokk. Det ska bli ett kärt återseende.

Tusen tack Salto för denna gång! Ni är ett givet guldkorn längs vår resa.

Kramar från oss så länge!

/Erika och Linnea

2-manna tältet Niak, Hilleberg

Vi har sonderat terrängen på olika tälttillverkare och modeller. Tältet vi kommer att ha med oss heter Niak och är ett 2-mannatält från Hilleberg. Varför vi har valt detta tält är framför allt för den låga totalvikten (1,7 kg) och att det är självstadgande (möjliggör uppsättning oavsett terräng). Det finns lättare tält på marknaden, men då får man alltid ifrågasätta hållbarheten. Någonting måste man tulla på när grammen försvinner.Tältet är enkelt att sätta upp och liggytan känns rymlig. Absiden är på långsidan, vilket kan vara lite bökigt för den som sover innerst och t.ex. behöver kliva upp på natten. Hilleberg har dessutom sitt huvudkontor i Östersund och skulle något mot förmodan gå sönder eller att flera års användning sätter sina spår, är kontakten inom Sverige inte långt borta.

IMG_4945

Tältet vi har valt heter Niak och kommer från Hilleberg the Tentmaker.

Fakta om NIAK:
”Ett väldigt enkelt, lätt och mångsidigt tresäsongstält. Innan introduktionen gick Niak igenom över 250 vildmarksnätter – i alla typer av väder både i Skandinavien, USA, Alperna och Skottland”, skriver Hilleberg på sin egen hemsida om tältet.

Yttertältsväv: Kerlon 1000
Nettovikt: 1500 gr
Bruttovikt: 1700 gr (vårt tält väger exakt 1766 gr)
Stänger: 9 mm
Längd: 220 cm
Bredd: 120 cm
Absid: 0,75 m2 (triangelformad och 65 cm bredaste stället)

IMG_4953

Här kommer vi att trivas. Mörkgrön tältduk valdes för bättre mörkläggning (jämfört med röd).

/Linnea

Test av tält inför Gröna bandet

Införskaffning och test av utrustning inför sommarens fjällprojekt, Gröna bandet och fjälltopparna, är i full gång. 

Idag testade jag ett enmanstält som har en totalvikt på 1,6 kg. Utmaningen är att finna ett tält som är så pass lätt och stabilt som möjligt, samtidigt som vi ska kunna rymmas två personer och få en god natts sömn.

Dimensionerna på innertältet gör att vi behöver tänka om. Längden är 220 cm, bredden vid huvud och fot är 60 cm vardera och i mitten 100 cm. Med dessa mått blir det svårt att få ut två smala liggunderlag för att kunna sova bredvid varandra… Här behöver vi justera med att ev. plocka ur innertältet och ersätta med annat alternativ. Fortsättning följer.

Angående detta lilla tält fick vi en rolig kommentar på Facebook som löd ”tur att ni har samsats på liten yta i livets begynnelse”. Kanske vi istället skulle satsa på en tvillingsäck 😉

Ett litet och smidigt tält är viktigt på denna tur. ju lättare packning desto mindre slitage på kroppen.

Tältet inifrån. I befintligt skick ryms en person.

Yttertältet har en liten absid och plats för packningen.


Hälsningar Linnea