Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 2

3 mars, 201629 februari, 20162 kommentarer

Detta inlägg är den andra av totalt två delar. I del 1 (se inlägg 160301) fokuserade jag på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys. I denna del presenterar jag resultatet, analysen och tankar kring den fortsatta träningen.

Resultat (beräkning utifrån de senaste 60 dagarna)

Träningstid

58:09 tim, dvs. 6:47 tim/vecka och 58 min/dag.

Träningstid månadsfördelning

Januari 24:17 timmar.
Februari 33:52 timmar.

Antal träningsformer

16 stycken (ex. löpning, skidåkning, stakmaskin, Crossfit, cykel, styrketräning, core, pilates, funktionell träning, box, tyngdlyftning, styrkelyft och rörlighetsträning mm.)

Antal pass

78 stycken, dvs. 9,1 pass/vecka.

Fördelning av passen

Kondition 48 st (62%), varav löpning 27 st (56%), stakmaskin 10 st (24%) och skidåkning 4 st (8%) och andra konditionsformer 7 st (12%).
Styrketräning 30 st (38%).

Intensitet i passen

Lätt 17 st (22%).
Medel 36 st (46%).
Tufft 25 st (32%).

Total sträcka

305 km, dvs. 35 km/vecka.

Vilodagar

8 st, dvs. 1 st/vecka

Sömn

Ej registrerat, men känslan är att antalet timmar kan öka något, eftersom kroppen då återhämtar sig ännu bättre.

Kost

Äter regelbundet tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och 3-4 mellanmål/dag. Jag följer tallriksmodellen och försöker tänka på vätskeintag (minst 3 L/dag) under och utanför träningen.

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

Analys

Under de senaste två månaderna har jag stegrat antalet träningstimmar successivt, vilket känns relevant då fjällprojektet kräver mycket god uthållighet och många timmar i rörelse. Det verkar som att jag både varierar (16 stycken olika träningsformer) och pulserar (lätta till tuffa pass) träningen, samt utgör styrketräningen en tredjedel av den totala träningen, vilket är positivt. Under en vecka har jag en vilodag, vilket är ett viktigt inslag för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen på ett bättre sätt.

Anmärkningsvärt är att jag i mitten av januari ramlade i trappan och fick då sy 5-6 stygn strax nedom knäet. Detta innebar att särskilt benstyrketräningen inte har blivit helt optimal, samt fick jag exempelvis till en början konditionsträna med helt raka knän i stakmaskinen. Det mesta går dock så länge hjärnan ser möjligheterna istället för hindren!

Då jag inte har gjort något liknande projekt tidigare utan endast har känt på essensen av vad vi har framför oss blir detta lite av en ”trial and error”. Jag använder tidigare erfarenheter blandat med kunskaper och forskning i hur jag bör träna och tänka kring upplägget. Den snöbrist som infinner sig i min omgivning gör att jag har fått tänka rätt kreativt och tillbringa flertalet timmar i stakmaskinen, som ju är den konditionsmaskin som liknar skidåkning mest. Känslan utifrån sömnen är som tidigare nämnt att timmarna kan öka något, eftersom sömnen har en fantastisk förmåga att bygga kroppen och göra den starkare.

Fortsatt planering

Framöver kommer jag att fortsätta i liknande spår och fila lite mer på detaljer innan startskottet går från Hemavan den 15/3. Förhoppningen är då att jag har gjort en så pass bra grundträning att jag ska få möjlighet till att njuta och hålla mig fri från skador under fjällturen. Denna träning kommer även att utgöra grunden till sommarens andra etapp och delmål (se del 1 från 160301).

Dina reflektioner

Hur hade du gjort inför detta eller ett liknande projekt? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer. Vi kan säkert lära oss mycket av varandra och jag tar gladeligen emot nyanserade tips för att utveckla min träning ännu mer.

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 1

1 mars, 201629 februari, 2016Lämna en kommentar

Det är nu dags att summera min träning över de senaste två månaderna för att se hur jag ligger till i planeringen. Idag presenterar jag den första av totalt två delar. Häng med i min träningsvardag!

Del 1

Fokuserar på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys.

Del 2

Fokuserar på resultatet (träningstimmar, -former, -intensitet, vila, kost och sömn mm) och analysen under och efter träningsperioden, samt tankar kring den fortsatta träningsplaneringen.

Målsättningar

Huvudmål (2016)

Genomföra 1840 km via turskidåkning och till fots (jogga och vandra) i starkt kuperad fjällterräng.

Delmål 1 (15/3)

Genomföra Kungsleden, 450 km på 20 dagar.

Delmål 2 (v 28)

Genomföra Gröna bandet, 1300 km och bestigning av fyra fjälltoppar, 90 km på 8-9 veckor.

Kravanalys

Målsättningarna kräver mycket god uthållighet, samt ben- och bålstyrka, då terrängen är starkt kuperad och det handlar om att bära eller dra packning på upp till 30 kg. Jag bör kunna vara fysiskt aktiv nästintill varje dag.

Kapacitetsanalys

Med mig i bagaget har jag en relativt hög träningsdos och är skapligt allround-tränad med goda testresultat på både styrka och kondition. Tester har utförts enligt Fysprofilen, Beeptest och via konditionstest på cykel med ett beräknat VO2max (syreupptag).

Konditionsträningen är given i planeringen.

Planering

Att fortsätta med aktuell träningsdos och -variation. Lägga till ytterligare konditions- och uthållighetsträning i stakmaskin och skidåkning (när tillfälle ges), samt styra styrketräningen mot en något mer uthållig inriktning inför etapp ett. Upplägget planeras utifrån träningens olika grundprinciper och faser med adekvat progression och periodisering, samt eftersträva en balans mellan att äta, träna, vila och sova.

Med detta som bakgrund kommer jag att presentera resultatet och analysen med framtidstankar under torsdagen. Blev det som jag tänkte eller hände det något på vägen?

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

Kom ihåg mig då

29 februari, 201628 februari, 2016Lämna en kommentar

Här delar vi med oss en tolkning av Lars Winnerbäcks låt ”Kom ihåg mig då”. Jag och Erika har träffats under helgen och spelade in denna låt med sång och gitarr. En vacker låt med fin och tänkvärd text. Minnen väcks till liv.

Våra fyra största passioner i livet är träning, friluftsliv, resa och MUSIK. Så fort vi har chansen greppar vi gitarren och sjunger en låt. Trots att vi bor på olika håll brukar vi ta fram datorerna, koppla upp oss på nätet och spela musik tillsammans. Det är som balsam för själen. Vi älskar när människor vill sjunga med eller bara sitta att lyssna. Musik är ett internationellt språk och berör våra hjärtan på olika sätt.

Denna låt är väldigt speciell för mig och Erika. Därför vill vi dela med oss av den till er.

/Linnea

Bli en bättre löpare med backintervaller

25 februari, 201625 februari, 2016Lämna en kommentar

Intervaller i backe är en av de roligaste träningsformer jag känner till. Om fotbollsplanerna hade innehållit en och annan kulle hade jag förmodligen fortfarande spelat. Vilken tur för mig då att årets fjälläventyr gör att denna typ av löpning lämpar sig alldeles utmärkt i egenskap av förberedande träning. Nedan beskriver jag fördelar, tekniktips och ett förslag på upplägg av backintervaller.

Fördelar med backintervaller

Det är effektivt! Pulsen höjs per automatik och du tränar både på vägen upp och ner.
Variationen är stor! Beroende på backens längd och lutning kan du få en mängd olika träningseffekter (löpstyrka, uthållighet, explosivitet, löpteknik uppför och nerför, samt mental uppbyggnad). Du blir alltså starkare i backar, men också en bättre löpare i allmänhet.
Målet är givet! Du ska uppåt! Att arbeta mot givna mål stärker motivationen och sporrar dig ofta till att ta i lite mer.
Passar de flesta! Fungerar för både nybörjare till erfarna löpare. Lutning, längd, hastighet, antal och vilotid kan med enkelhet anpassas efter individen.

Visserligen ingen backlöpning, men löpning på stranden gör mig lika glad ändå.

Tekniktips

Arbeta med ett kraftfullt löpsteg där du tänker på att förstärka hälkick såväl som knälyft.
Öppna upp luftvägarna genom att hålla bål och bröst upprätta. Fram med höften!
Arbeta med en hög stegfrekvens för att undvika att farten bromsas av alltför långa kliv.
Sänk axlarna och pendla ordentligt med armarna nära kroppen.
Spring avslappnat med en hög och jämn fart både vid ingången av och efter backen som i regel ofta planar ut på toppen.
Fullfölj backen! Dvs spring lite längre så att du bibehåller farten över själva mållinjen.
På vägen ner bör kroppen vara i cirka 90 graders vinkel mot marken. Håll ner hakan, sänk armarna och låt benen rulla mjukt och naturligt.

Filmklipp

Klicka här för att titta på när jag springer i en backe med en lättare stigning.

Exempel på upplägg

Värm upp i cirka 10-15 min med efterföljande löpskolning och rörlighetsövningar. Googla på löpskolning och rörlighetsövningar. Jag återkommer troligen med en beskrivning av detta vid ett senare tillfälle.
Hitta en backe som har en jämn och tydlig uppförslutning och som tar mellan 20-60 sekunder att springa (förslagsvis 100-300 m). Känslan bör vara mer framåt än uppåt så backen bör inte vara för brant.
Gör ett par fartökningar på cirka 50-100 m, samt en lätt jogg uppför backen innan du ger dig på intervallerna.
Dags att starta! Spring i ett högt till nästintill maximalt tempo uppför. Gå eller jogga lätt på vägen ner. Detta är din vila så se till att du återhämtar dig på denna tid. Upprepa mellan 5-15 gånger. Är du nybörjare kan du förslagsvis gå raskt på samtliga eller varannan backintervall.
Låt kroppen sakta få varva ner genom att jogga lätt cirka 10-15 min.
Passet bör pågå mellan 30-60 minuter.
Kom ihåg att öka dosen successivt och variera din träning!

Jag önskar dig ett riktigt roligt pass och lycka till mot toppen!

/Erika over and up!

Kungsledens historia

21 februari, 201618 februari, 2016Lämna en kommentar

Kungsleden har blivit utnämnd till en av världens vackraste vandringsleder och lockar besökare från världens alla hörn. Dess historia sträcker sig drygt hundra år bakåt tiden och är ett barn av den ideella organisationen Svenska Turistföreningen (STF). Med små medel lade STF grunden till den led som vi ser idag. Då visste man inte riktigt hur ledens slutliga utformning skulle bli och den första sträckan förlades mellan Abisko och Kvikkjokk.

Kungsleden: Hemavan <-> Abisko

Inspiration från den ryska tsaren

Inspirationen kommer från den ryska tsaren där man med linjal hade låtit rita ett streck på kartan och därefter upprättat en järnväg mellan St. Petersburg och Moskva. På samma sätt gjorde Turistföreningens styrelse; det vill säga att man ritade ett streck på generalstabens karta, från Abisko till Kvikkjokk, och sade att där ska fjällens kungsväg gå.

Utökad sträcka

STF ville skapa en rösad led med övernattningsmöjligheter, ordnade ställen att vada över och roddleder över sjöarna. Med tiden har leden utökats med kåtor, stugor, fjällstationer, roddbåtar med mera i syfte att underlätta och öka säkerheten ute på fjället. Ledens sträcka har successivt utökats och i STF:s årsskrift 1941 går att läsa att leden går mellan Abisko och Jäkkvikk. År 1955 skrev den berömda fotografen Svante Lundgren att Kungsleden slutar i Ammarnäs, men under samma tid hävdade en del fjällvandrare att leden var längre än så och omfattade alla de stigar som STF hade rösat. År 1975 förlängdes Kungsleden officiellt från Ammarnäs till Hemavan och år 1977 skapades det statliga ledsystemet i fjället, vilket innebar att Naturvårdsverket fick ett övergripande ansvar för samtliga fjälleder och därmed Kungsleden.

Vem/vilka underhåller leden?

Eftersom Kungsleden ingår i det statliga ledsystemet underhålls den av Naturvårdsverket, men flera aktörer och organisationer är engagerade. Exempelvis äger STF de flesta övernattningsstugor och framställer mycket information om leden. Överfarterna med båt längs Kungsleden ombesörjs till stor del av ortsborna och är mycket viktiga för att leden ska fungera. I skötseln ingår bland annat att märka ut Kungsleden i terräng, placera vägvisare på lämpliga platser, lägga ut spänger, bygga broar och rastskydd.

Mycket ska underhållas längs leden; spänger, broar, roddleder m.m.

Stötta Kungsleden

På grund av att leden är så populär utsätts den för mycket slitage och här har STF gått in med ett projekt som heter ”Stötta Kungsleden”. Syftet är att rädda metrar längs sträckan, där en meter kostar 25 kr och går till restaurering av leden. Hittills är en fjärdedel räddad. Jag och Erika har räddat 10 metrar och tänker att många bäckar små. Vår förhoppning är att hålla fjället i ett så intakt skick som möjligt så att vi och även våra efterkommande får möjligheten att uppleva vår vackra fjällvärld.

/Linnea

Depåer Kungsleden: Innehåll och utskick

20 februari, 201612 mars, 2016Lämna en kommentar

Kungsleden är totalt 450 km och vi har beräknat 20 dagar till denna tur. Detta innebär att vi behöver ha med oss framför allt mycket mat. Totalt har vi skickat ut fyra depåer, vilka sammanlagt väger 35 kg. En vikt som vi annars hade varit tvungna att dra med oss hela vägen.

Organisering av mat. Två personer och fyra depåer kräver sin logistik.

Påsarna packas så tight som möjligt – dragspelsmetoden.

Logistik och transportsätt

Det första jag har gjort är att ta reda på till vilka platser längs sträckan det är möjligt att skicka ut depåer till. På vissa sträckor är det ”väglöst land” och hit går inga leveranser. Därefter har jag kontaktat respektive plats där vi kommer att övernatta för att kontrollera hur de får sina leveranser. Samtliga har angett Bussgods.

Förtryckta fraktsedlar (görs på internet) underlättar när du väl är på bussgods.

Kartongerna paketerade, vägda och klara för transport.

Depåstationer

Vi startar turen i Hemavan och i pulkorna fraktar vi med oss tre dagsransoner, samt tre extra huvudmål mat + tre extra frukostar vardera utifall vi, av någon anledning ,skulle bli fördröjda ute på fjället. På många av ställena finns dessutom affär och möjlighet att bunkra på oss extra proviant. På angivna ställen kommer vi att hämta upp depåer, vilka ser ut enligt följande:

1. Ammarnäs (upphämning av depå för 4 dygn)
2. Jäkkvikk (depå för 4 dygn)
3. Kvikkjokk (depå för 3 dygn)
4. Saltoluokta (depå för 6 dygn)

Hur tänker man kring innehåll och mängd?

Per dag har vi kalkylerat:
* 1 frukost (300-600 kcal)
* 1 lunch (650 kcal)
* 1 middag (650 kcal)
* 4 bars (800 kcal)
* 1 beefjerky (70 kcal)
* nötblandning
* kaffe
* blåbärssoppapulver

Totalt: cirka 2700 kcal (+ nötter och blåbärssoppapulvret)

Vi beräknar en åtgång kring 3000 kcal och kommer under turen att ha på oss Suunto-klockor för att fastställa vår faktiska energiutgift. Resultaten kommer att presenteras efter turen.

I depåerna ligger även toalettpapper, desinfektionsmedel, plastpåsar, bränsle, batterier och någon kaka. Allt som vi plockar upp kommer vi att behöva bära – tänk ”light is right”, men ändå att du får med dig det viktigaste för överlevnad och en njutbar tur. För mycket vikt gör att turen blir mer jobbig än upplevelserik.

Det är inte bara mat som skickas ut. Även toalettpapper och handdesinfektion.

Linnea blickar framåt. Nu är det nära till avfärd! Den 15 mars åker vi.

Over and out!
Linnea

”GPS-klocka med pulsmätning för idrottare och äventyrare”

19 februari, 201619 februari, 2016Lämna en kommentar

Våra ögon sken upp när vi läste dessa rader. Det är beskrivningen av den klocka som kommer att följa med på vårt äventyr och förhoppningsvis leda oss hela vägen in i mål. Det handlar om Suunto Ambit3 Peak Sapphire.

Det som utmärker just denna klocka är dess okrossbara glas, silikontillverkade armband, kart- och kompassfunktion med ruttnavigering, samt möjlighet till trådlös överföring av information till och från mobilen. I övrigt har den allt annat som vanliga sportklockor har.

Tidigare har jag inte haft någon särskilt avancerad sportklocka utan det har räckt med puls-, tempo- och GPS-funktioner. När vi nu tar oss an detta uppdrag var det därför dags att uppdatera klocksortimentet. Dessutom lär det bli ännu roligare, lärorikt och mer utvecklande i min egen träning när jag nu har fler funktioner att kunna analysera. Igår kväll läste jag manualen och gjorde diverse inställningar på klockan. Nu ser jag framemot nästa löppass som lyckligtvis är planerat till idag, då jag har hand om lunchlöpning på fredagar via mitt jobb på StrandHälsan i Falkenberg. Är du i trakterna är du varmt välkommen att ansluta till vårt härliga gäng.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Gårdagen spenderas även till inhandling av endagslinser och ett Lifeproofskal som ska vara helt vattentätt och stöttålig för mobilen. Det är med andra ord otroligt mycket att tänka på, både stort som smått, inför det första stavtaget den 15:e mars.

Så med både klocka, karta, kompass, nödsändare och en uns klokhet bör vi nu vara helgarderade för att navigera oss hela vägen fram till Abisko Fjällstation. Visserligen bör vi inte dra alltför säkra växlar ändå. Min syster Linnea har tidigare gått fel vid hennes första försök av att bestiga Kebnekaise. Istället för att vandra uppför berget som låg vid sidan av henne vandrade hon i en dalgång i cirka två timmar innan hon och hennes sällskap upptäckte det märkliga vägvalet… Året därpå kom hon tillbaka och gjorde om och gjorde rätt. Bra jobbat!

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Innan detta inlägg publiceras får Linnea givetvis chansen att godkänna att jag berättar denna historia. Till hennes försvar vill hon framhäva att skylten var alldeles för otydlig om var hon skulle svänga av.

Visst, vi säger så.

Vi ses i löparspåret!

/Erika

Att tälta på vintern

18 februari, 201615 februari, 2016Lämna en kommentar

Att tälta ute på vintern skrämmer nog många. Kylan och snön som dras in i tältet översätts till orden”att frysa”. Detta var i alla fall mina fördomar innan jag hade genomfört min första tältnatt.

Efter att ha varit ute på tur en hel dag, åkt skidor, ätit varmlagad måltid utomhus och förhoppningsvis fått njuta av solsken i behagliga temperaturer brukar kroppen känna sig både trött och belåten. Tänk dig då att få krypa ned i en varm och behaglig sovsäck. Detta låter kanske som en förskönad beskrivning av sanningen, men just så här känns det efter att ha varit ute på tur och ansträngt kroppen en hel dag.

Innan man beger sig iväg på tur är det viktigt att ha kollat igenom sin utrustning. När jag och Erika ska åka turskidor längs Kungsleden har vi två inplanerade tältnätter. Vi kommer att ha med oss ett tremanna-tält; fastän vi är två så väljer vi denna storlek för att få plats med packningen inne i tältet. Igår fick jag träna mig på att slå upp tält och samtidigt kontrollera att alla ”delar” finns med och att tältet är helt. Även extrastänger och/eller tälthylsa är bra att ha med sig utifall en tältpinne skulle knäckas.

Resultat av tältuppslagningen: Jag upptäckte att fem stycken vintertältpinnar saknades och detta ska åtgärdas innan vi drar iväg.

Nedan följer tälttips och bilder från min träning. Niclas visade mig hur han brukar göra och har även fotat.

Några tälttips:
* Tunneltält ska stå i vindens riktning.
* Fötterna mot vinden – dvs. absiden och huvudet bort från vinden.
* På vintern kan man gräva ut/ned absid-delen för att kunna sitta upp i tältet och t.ex. äta inne om det blåser mycket.
* Medtag en wettextrasa för att torka bort ev. kondens som bildats efter tältnatten.
* Ha alla ventilationer som går öppna för att undvika kondens. Det värsta som kan hända är att din dunsovsäck blir blöt för då är det svårt att torka pga. vintertid.
* Förankra vintertältpinnarna rejält och skotta över snö så att de står emot vinden. Skotta även upp snö mot tältsidorna för att undvika att vinden ska komma in underifrån och skapa turbulens.
* Bygg en rejäl och hög vindmur med minst en tältlängds avstånd för att få lä från vinden.
* Välj din tältplats med omsord. Reka av området innan ni slår läger. Vindutsatta ställen försvårar tältuppslagning och även nattsömnen.
* Se till att du är framme vid tilltänkt destination innan mörkret infaller sig – det underlättar tältuppslagningen avsevärt.
* Se till att ha en bra pannlampa + extra batterier med dig.

Tälten har ofta färgkoder för att veta vilken pinne som ska vara i vilken kanal.

Tältet förankras med vintertältpinnar och stormlinor.

Klart! Tältet uppslaget och kontroll av utrustningen genomförd.

Lycka till!

Over and out
Linnea

Kan träning göra dig yngre?

17 februari, 201617 februari, 2016Lämna en kommentar

I veckans avsnitt av Vetenskapens värld presenterades den senaste forskningen inom träning med dess effekter på kropp och särskilt knopp. I egenskap av sjukgymnast, personlig tränare och träningsentusiast, blev jag mycket glatt överraskad över dessa resultat. Det verkar alltså som att det lönar sig att hålla kroppen igång och fortsätta göra det så länge som det går.

Konditionsträning. I höstas blev det halva Vasaloppet

Nedan listar jag de tio mest intressanta rönen vad gäller effekterna av fysisk aktivitet:

På kort sikt ökar fysisk aktivitet blodgenomströmningen till hjärnan med cirka 20%.

På lång sikt bildas nya hjärnceller i Hippocampus som utgör en viktig roll i minnesfunktionen, samt stärks integreringen och kopplingen mellan olika delar i hjärnan. Delar av hjärnan kan alltså växa trots att de borde vara på tillbakagång hos äldre människor.

Fysisk aktivitet kan fördröja en eventuell demens och den kognitiva förmågan kan till och med förbättras.

Om man tränar i ett år kan Hippocampus-volymen öka med två procent, vilket motsvarar att minska sin hjärnålder med upp till två år.

Den optimala hjärndosen innebär löpning tre ggr per vecka, cirka 30 min per gång eller motsvarande rörelse på annat sätt.

Även promenader är fördelaktiga, då de ökar cirkulationen och påverkar alla processer åt rätt håll.

Styrketräning och konditionsträning är bra för olika delar av hjärnan och kan med fördel kombineras.

Styrketräning förbättrar komplext tänkande, det associativa minnet och gynnar tillväxt av hjärnans nervceller och blodkärl.

Konditionsträning förbättrar det episodiska minnet och effektiviserar andra hormonsystem i hjärnan.

Förutom minskad fallrisk, starkare skelett och gynnsamma effekter på hjärt- och kärlsystemet verkar tung styrketräning verkar vara mest fördelaktigt för seniorer (OBS! Bör utföras med en väl planerad successiv stegring utifrån individen).

Styrketräning och konditionsträning ger olika, men positiva effekter på kropp och knopp

Styrketräning och konditionsträning ger olika, men båda har positiva effekter på kropp och knopp.

Här är länken till veckans avsnitt i Vetenskapens värld:

http://www.svtplay.se/video/6526060/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-4-1

Än en gång kan vi alltså konstatera att träning är en investering i dig själv för ett längre och hälsosammare liv!

Lycka till med just din träning!

/Erika

Användning av stormkök på vintern

16 februari, 201616 februari, 2016Lämna en kommentar

När man ska använda stormkök vintertid behöver man tänka till lite mer kring val av bränsle. Först och främst måste man se till att man har ett kök som är kompatibelt för att använda olika bränslen. Igår fick jag träna mig på att använda bensin. Det är lite mer procedur, men när man väl har lärt sig det är det inte svårt.

Fördelen med bensin är att det ej påverkas av kylan. Andra alternativet och som är det vanligaste att använda andra halvan av året är gas. Denna blir dock mycket ”slö” när det är kallt ute och effekten därmed sämre. Fördelen med gas är enkelheten i hanteringen och något jag föredrar sommar/höst. På mina vinterturer med skolan har jag använt 4-season-gas och då har vi fått hälla hett vatten i en plastbunke och låtit gastuben stå i denna för att tuben lättare ska behålla värmen. Detta får dock upprepas med jämna mellanrum under tiden man använder köket, eftersom gasbehållaren i det heta vattnet fort kyls ned och nytt hett vatten måste hällas på. Nu finns tydligen ”vintergas” ute på marknaden, men detta är inget som jag har hunnit prova och kan därför inte uttala mig om hur det fungerar.

När vi ska ut på Kungsleden har vi bestämt oss för att ha med oss bensin som bränsle.

Nedan följer bilder från kökslektionen. Niclas var min handledare och fotograf.

Linnea tränar på att använda stormköket.

Bensin är ett bränsle som föredras vintertid. Här pumpar Linnea in luft i flaskan.

Kitteln behöver förvärmas innan den kan börja användas.

Innan man byter till gas som bränsle så behöver diametern på nippeln bytas ut.

Här ses ”vanlig” gas som bränsle. Denna är väldigt enkel och kräver inte så många steg för användning, men gas har sämre effekt vintertid jämfört med bensin.