Sova ute på vintern

11 december, 201511 december, 2015Lämna en kommentar

Att sova i tält på vintern skrämmer säkert många. Inte minst vad gäller risken för köldskador och att kunna torka plagg som har blivit blöta. Snön, kylan, dimman, snöstormar m.m. kan ställa till det rejält och innan man beger sig ut på tur är det viktigt att vara rätt utrustad och förberedd.

Pulkan packad och skidorna redo inför vintertur på fjället.

Under veckan har jag fått uppleva min första vintertur med övernattning och sett ur utbildningssynpunkt var planen att vi skulle utsättas för rätt så taskiga väderförhållanden. Detta besannades och redan första dagen möttes vi av dimma och starka vindar. Snömängden var heller inte något att skryta om och vår rutt fick förläggas utifrån var vi kunde finna snö.

Dimma och orientering betyder utmaning. Det blir svårt att hitta ledstänger och landmärken för att stämma av med kartan.

”Officiellt lost”

Klassen var indelade i olika grupper där vi i par fick agera turledare och sköta orienteringen. Första dagen var nog största utmaningen orienteringsmässigt och renderade i att vi faktiskt ”officiellt var lost” på fjället. Eftersom vi ändå hade med oss hela packningen fanns inte så mycket annat att göra än att slå läger. Trots snö på marken och regn som föll från himlen (rent ut sagt hemska väderförhållanden) lyckades vi slå upp vårt tält och ta på oss förstärkningsplaggen, vilket gjorde att vi höll oss varma.

Bästa tältnatten ever!

Som tur var hade jag med mig en riktigt varm sovsäck som ska hålla upp till -20 grader i comfort och -35 grader i extrem kyla, vilket gjorde att jag fick uppleva en av mina bästa tältnätter (sömn- och värmemässigt). Tidigare har jag oroat mig för hur det skulle gå att sova i tält vintertid, just på grund av att jag har så lätt att frysa, men detta var inga som helst problem.

Sjukvårdsövning med evakuering från fjället

Sista dagen fick klassen öva sig i omhändertagande och evakuering av person som blivit skadad på fjället. Jag blev utvald att spela skadad och hade brutit underbenet. Från olycksplatsen fick jag åka pulka cirka 1,5 km ner till närmsta farbar väg och de klasskompisar som tog hand om mig skötte sig exemplariskt. En tankeställare är att verkligen försöka undvika att göra sig illa på fjället för även om hjälpen finns så kan det ta jättelång tid innan den dyker upp, samt att risken för nedkylning är enorm just vintertid.

Sjukvårdsövning och här har jag brutit benet. Risken för nedkylning är enorm vintertid och här är jag inlindad i en varm sovsäck och redo att evakueras i pulka.

Olika inslag i utbildningen

Denna 3-dagars/2-nätterstur har innehållit bra övningar med bland annat:

Iskontroll och passerande av isbelagda sjöar.
Orientering i dagsljus/mörker/dimma där jag har fått öva mig mer i att gå på kompassriktning.
Slå upp och stormsäkra tält, samt ta ner tält i storm på kalfjället.
Hur förbereda utrustning inför vinterkyla och underlätta för att enkelt tillaga frukost, måltider osv.
Turskidåkning med pulka.
Sjukvårdsövning med evakuering från fjället.

Isbelagt vatten måste kontrolleras innan man väljer att passera. Här var det inga som helst problem med tjockleken på isen. Och dessutom fick vi se en vacker solnedgång.

Detta utbildningstillfälle kallades ”vinterkyla del 1”. Nu har vi fått en liten försmak inför del 2 som tydligen kommer att vara tuffare. Trots väder och vind njuter jag av att vara ute på fjället. Vintern skrämmer mig inte och så länge jag har gjort bra förberedelser, har med mig rätt utrustning (framför allt viktigt att hålla sovsäcken torr) och sjukvårdskit, samt ha en bra plan för turen och hur jag ska gå tillväga om något går snett så känner jag mig trygg.

Välj en fin vinterdag

Ett tips för den som inte är så van att vara ute på vintern är att börja med en dagstur; åk iväg tidig morgon och ha endast en dagsryggsäck med dig. Se till att ha med dig extra förstärkningsplagg som du tar på dig när det är dags för paus; en varm dunjacka, överdragsbyxor, sittunderlag och en varm mössa/vantar, samt termos och gofika/mat. Och se till att välja en fin dag – då får ni uppleva vintern från dess bästa sida.

Over and out!

Linnea

Rutten från Lillådalens parkering, via Lorthån, Harrsjöstugan, upp på kalfjället och till Gördalen. En sträcka på 20 km.

Efterlyser snö.. På många ställen fick vi skidra över myrar.

En vacker solnedgång med Rendalssölen och Älgpiggen på avstånd.

Vindskydd är bra att sätta upp just för att få undan vinden och därmed varmare och trevligare matpaus.

Frystorkat är enkelt att ha med sig på vinterturerna. Tillsätt endast hett vatten och vänta cirka 10 min.

Sista natten spenderade vi på kalfjället i storm. Här inväntar vi signal på att snabbt ta ner tälten och bege oss vidare.

Ut på turskidor

1 december, 2015Lämna en kommentar

Turskidor är en fantastisk uppfinning för att kunna ta sig ut i orörd natur och på fjället. Innan dagens lektionspass hade jag aldrig tidigare testat att vara ute med turskidor och ej heller använt stighudar. Jag kan lugnt konstatera att jag har fått mersmak.

Skillnaden på ”vanliga” längdskidor är att de är mycket tunnare och anpassade för fartfylld åkning på i uppdragna skidspår. Turskidor däremot är bredare och har stålkanter för att möjliggöra körning i orörd natur (skog) och på fjället. Stavarna har också större trugor och utbudet av pjäxor varierar till allt från en ”känga-med-tre- hål-framtill” till en smidigare skidpjäxa som enkelt kopplas in i kompatibel bindning. Vi fick även prova använda stighudar som fästes under skidans belag och blir som en ryamatta – dvs. klättervänlig och minimalt med glid, vilket är bra i branta uppförsbackar.

I Älvdalen har vi just nu ingen natursnö, men på lite högre höjd och ca tre mil härifrån finns ett ställe som heter Rännkölen – där hade vi tur med snön. Nedan följer en bildström från dagens tur. Totalt var vi ute i fem timmar.

Skidåkning på turskidor är rofyllt och tillåter dig att upptäcka orörd natur

Att åka på led är en fördel för att dela på plogningen.

Naturen kan se så orörd ut även om en bil tidigare har färdats på denna väg

Fikapaus på rätta stället

Att ha med sig god mat och t.ex. en saffrans-giffel ger pricken på i:et.

Turskidor med stavar som har större trugor

Älska naturen och den älskar dig tillbaka.

Tack för en kul och lärorik dag med bästa klassen YH-Fjäll 15-16.

Over and out!

Linnea

1600-talets högsta berg – Städjan

14 november, 2015Lämna en kommentar

Under veckan har klassen varit ut på fjället och målet var att gå upp på berget Städjan (1131 möh är dess totala höjd). På 1600-talet utnämnde naturforskaren Olov Rudbeck Städjan till världens högsta berg och gudarnas boning. Enligt mitt tycke påminner Städjan om nougatkulan i glassen tip-top – det vill säga toppig och en riktig godbit!

Det finns olika vägar för att ta sig upp på fjälltoppen, där den lättaste bestigningen sker från södra sidan. Vi gjorde en alternativ rutt och började vår vandring från Nipfjällets parkering med nordöstlig riktning upp på fjälltoppen Lillnipen och sedan i sydlig riktning mot Städjan. Toppen besteg vi från nordöstlig riktning, där terräng närmare toppen var väldigt stenig och brant, samt att det hade kommit snö som gjorde det halkigt. Utsikten är riktig vacker och det går bland annat att se det norska fjällmassivet Rendalssölen, vars fjälltoppar låg inbäddade i nysnö.

Från toppen hade vi kvar sex kilometer till Idre fjällstation och den totala distansen blev 16 km. Städjan är väl värt ett besök och det finns många alternativa rutter med olika långa distanser för att ta sig upp och ner från berget.

/Linnea

På Nipfjällets parkering och vi gör oss redo för att börja vandra.

Solens strålar försöker att tränga sig igenom molnen och ger ifrån sig ett magiskt sken.

På väg nedför Lillnipen.

Första isläggningen.

Rasmus framför Städjan!

En av fjällvandringarnas guldkanter är att avnjuta god mat och gott sällskap, samt kaffe.

Uppe på Städjan med klasskamraterna och Olli (t.h.) som är från Nya Zeeland.

Topp-silouetten!

Olli på väg nedför Städjan i hoppstil.

Rasmus på väg ned för Städjan – sydsidan.

Frihetskänslan att vara ute på fjället och bara vara… Njuta av den friska luften och vyerna. Detta är livskvalitet. Vissa dagar känner man sig mer bortskämd än andra.

Valla längdskidor – optimera ditt fäste och glid!

6 november, 20156 november, 2015Lämna en kommentar

Under denna skolvecka har vi gått igenom vallning av skidor, och framför allt vallning av längdskidor. Jag har tidigare nosat på detta område, men inget som jag har tränat på regelbundet. När jag var yngre tävlingsåkte jag längdskidor och vallningen sköttes av min tränare. Dock är det alltid bra att införskaffa dessa kunskaper själv och det är faktiskt inte så svårt som man tror.

På marknaden finns en uppsjö av diverse utrustning, glidvallor, fästvallor, skidor osv. men som min lärare på skolan brukar uttrycka sig; KISS (Keep It Simple Stupid). Håll det enkelt och du klarar dig långt på det.

Lågflour, högflour, temperatursanvisningar, lager-på-lager-principen, klister med mera… Som så många andra sporter utgör skidvärlden inget undantag med alla de produkter och prylar som man anses behöva. Försök att hålla det enkelt och endast införskaffa sådant som du verkligen kommer att använda.

Vilken typ av åkning ska du syssla med?

Steg ett är att ha rätt skida för den typ av åkning du ska utföra. Här skiljer man på klassisk åkning och skateåkning. Som åkstilen tyder på har skidorna namngetts på samma sätt. En klassisk skida ska både glid- och fästvallas (om du nu inte enbart kommer välja att genomföra ett lopp stakandes och därmed bara behöver glid) och på en skateskida ska du enbart satsa på glidvalla längs hela belaget.
Vallning för den klassiska skidan

I detta inlägg kommer jag att gå igenom beskrivning av olika klassiska skidor och vallning för denna typ av skida. Vad gäller en klassisk skida finns även här olika ”undergrupper”.

Varmskida (bäst lämpad i varmgrader)
Kallskida (bäst lämpad i kallgrader)
Nollskida (bäst lämpad i nollgrader)

Skillnaden på varm-, kall- och nollskida.

Att införskaffa tre olika skidor utifrån att vädret och dess snötemperatur kommer att variera känns ju inte direkt aktuellt. Däremot är det bra att känna till att det finns olika typer av skidor där själva ”böjen/flexen” på skidan varierar utifrån om den är varm-, kall- eller en nollskida. Oavsett vilken skida du väljer att införskaffa är det viktigaste att du har ett tillräckligt spann. Är spannet för långt får du svårt att trycka ned skidan och därmed svårt att få fäste. Är spannet för kort så får du bra fäste men på bekostnad av reducerat glid (glidzonerna blir kortare).

Vad är ”spannet”?

Spannet är det område som sitter under dina fötter och när du står på båda fötterna i skidspåret får spannet ej ta i snön. När du däremot sätter över tyngden på ena benet (för att trycka ifrån) så kommer belaget under foten att ta i snön och därmed kommer den (för dagen valda) fästvalla som sitter mot belaget att fylla sin funktion. På detta sätt får du en bra balans mellan glid och fäste. Spannet är avgörande av din vikt + utrustning och skidans ålder. Därför kan spannets längd variera efter att skidan har varit i din ägo under x antal år.

Vid kallsnö är snökristallerna skarpare och därmed blir din fästzon längre (applicera fästvallan över ett längre område), medan det vid varmsnö är tvärtom pga. att snökristallerna är mjukare.

På skidaffären rekommenderar jag dig att prata med kunnig personal som kan välja ut rätt skida åt dig.

Rengöring av skidan

Innan du påbörjar behandling av din skida så behöver den rengöras.

Alternativ 1 är att stålsickla bort gammal valla och vad gäller glidytorna så kan man tydligen åka direkt på dessa ytor (utan att göra någon ytterligare efterbehandling). Det är dock omdiskuterat om detta är så hälsosamt för skidans struktur och livslängd…

Alternativ 2 är att använda typ valla-väck. Dock sliter detta enormt på skidans struktur, men är ett snabbt sätt att få bort gammal smuts.

Alternativ 3, vilket är det bästa, är att droppa på paraffin (mjuk paraffin lämpad för + 10 grader), stryka ut och omgående sickla bort det. Nu följer smutsen med och skidans struktur hanteras varsamt.

Rengöring av skidan kan göras på olika sätt. Bästa alternativet är att paraffinera och snabbt sickla bort paraffinet. Då får du med dig smutsen samtidigt som skidan behåller sin struktur.

Glidvallning

När glidytorna är rengjorda applicerar du på paraffindroppar över glizonerna. Använd strykjärnet (avsett för glidvallning) för att sprida ut och fördela vallan över hela glidzonen (fäst gärna tejp för att markera gränsen mellan fäst- och glidzonen). Låt skidan stå i minst 30 min. Därefter avlägsnar du först paraffinet i styrspåret med kanten på sickeln eller en styrpenna. När allt paraffin är borttaget från skidan så använder du en borste. Det finns mängder av olika borstar att använda – syntet, hästhår, stål m.m. Om du har en syntetborste så klarar du dig långt. Har man tillgång till ett toppning-spray (typ helex-spray) så kan man avsluta glidvallningen med detta och gnugga in sprayet ordentligt.

Paraffin i styrspåret tas enkelt bort med hjälp av en styrpenna eller hörnet på en sickel.

Fästvallning

Sandpappra upp fästzonen. Fästvalla ska aldrig appliceras bakom hälen – snarare mitt på hälen. Framåt varierar avståendet beroende på snötemperatur (se ovan om hur man tänker vid kall- och varmsnö). Val av fästvalla beror på temperatur i luft/snö – se respektive leverantörs rekommendationer. En tumregel är att applicera vallan i tunna lager, upp till sex stycken och värma in vallan lager för lager med ett strykjärn (helst tillägnat fästvalla). Finns det ej att tillgå så får man använda en kloss. Fästvallan appliceras i pyramidform där ”tjockaste lagret” återfinns mitt under foten.

På fästzonen ligger ett fiskbensmönster med klister. Klister är skidåkarnas mardröm att använda pga. att det just är så klibbigt och svårt att få bort från allt det har rört vid. Men i vissa fall kräver vädret att klister används.

Vallningsfria skidor

Om du är en person som inte orkar hålla på med vallning så finns alternativet vallningsfri skida. Denna utveckling har på senare år tagit fart och numera finns riktigt fina vallningsfria skidor att få tag på. Ett annat alternativ är färstvallningstejp som ska hålla för x antal många mil. När jag jobbade i sportbutik fick jag återkoppling av många kunde att de var mycket nöjda med denna lösning. Ska du däremot åka vasaloppet kanske det inte är förstahandsvalet, men ett bra alternativ för vardagsmotionären.

Stavar

En formel för längsta höjden på stavarna som är rekommenderat:

Din längd i cm x 0,85.

Som nybörjare rekommenderas staven uppgå till armhålan. Du bör även ta hänsyn till om stavarna är till för klassisk åkning eller skate. Vid skate kan man ha litet längre stavhöjd.

Pjäxor och bindningar

Likväl som det finns en djungel av skidor utgör pjäxor och bindningar inget undantag. Vad du ska titta efter är en pjäxa som sitter bekvämt på foten och är avsedd för den typ av åkning du ska göra – klassisk eller skate. Vid skate behövs en högre och stabilare pjäxa. Det finns hybridpjäxor där man kan plocka bort vristskyddet då man vill åka klassiskt. Även här rekommenderar jag dig att prata med kunnig skidpersonal som kan hjälpa dig att hitta rätt längdskidåkardjungeln.

Nästa steg är att snön ska komma och testa hur vallningen fungerar! Stort lycka till ute i längdspåren och säsongen 2015/2016.

Vi ses!
Linnea

Fjällets snuttefiltar och guldkorn

1 november, 20151 november, 2015Lämna en kommentar

Resan upp till fjälls har sedan flera veckor, månader eller till kanske och med år varit planerad. Förberedelserna med att ordna ledigt från jobbet, fixa utrustning, göra matlista osv. har tagit sin tid, men är en del av fjällupplevelsen och något du tycker har varit roligt. Det närmar sig datum för avresa och redan i början på veckan har du spanat in hur väderprognosen kommer att bli – inte riktigt till din förväntning. Du fortsätter att hålla tummarna och de där femtioelva väderapparna som du har i din telefon öppnas med jämna mellanrum för att se om dina böner kommer att bli besvarade.

Fjällvädret är som rysk roulette

En sak som jag har lärt mig, och speciellt i fjällvärlden där du kan få uppleva fyra årstider på en och samma dag, är att man kan aldrig styra över naturens makter. Istället handlar det om att göra det bästa av situationen – att avstyra fjällsemestern känns inte direkt som något alternativ (om nu inte vädret kommer att innebära fara för liv).

Här följer några tips på hur man kan sätta guldkant på fjällresan – oavsett väderlek:

Res med gott sällskap och knyt kontakter med människor på plats. Oavsett om du är på en fjällstation eller ute på fjället finns alltid någon gemensam nämnare för att inleda konversationer. Här är vädersnacket en riktig fire-starter. Fortsätt konversationen med att berätta om turer du har gjort eller få tips och idéer från andra fjällrävar om deras äventyr. Vem vet – kanske fjällresan mynnade ut i att du hittade dig en ny vän för livet.
Alternativa rutter: Att gå upp på berg i dimma och blåst är ingen direkt tjusning och kan även vara mycket farligt. Se över vilka andra leder som är mer passande med t.ex. vindskydd längs sträckan och med lagom distans/tid att vara ute.
Snåla inte på förnödenheter. Hitta ett ställe i lä/vindskydd och njut av riktigt gott kaffe, choklad eller te. Ta med dig ett packe hårdbröd, mjukost och korv och vips har du skapat dig en delikatessmacka. Även nötter, russin och kakor ger den där lilla extra energikicken som behövs och är bra att förtära längs sträckan.
Packa med dig extra kläder. Att hålla dig i rörelse/gå är en sak, men när du väl vill stanna av för att vila och fika så kommer du snabbt att börja frysa. Se därför till att ha med dig tillräckligt med förstärkningsplagg – själv föredrar jag dun och ylle. Till och med svala sommardagar är det inte ovanligt att ett dunplagg åker på.
Think outside the box: En boomerang som swishar runt på kalfjället känns väl kanske inte som det vanligaste naturfenomet, men är fullt möjlig att ta med sig ut på tur. Fjällvidderna är perfekta för att öva på retur-kasten och för den som aldrig har provat får man samtidigt lära sig något nytt och utsättas för en ny utmaning.
Groupies: Ska vädret trilskas så kan vi lika gärna fåna oss med. En selfie-stick i händerna på några galna människor kan generera i en hel del fotogeniska bilder. Var god att se resultaten nedan 😉
He dig ut! Oavsett om vädret vill sätta käppar i hjulet så är det viktigaste att hålla ett gott humör. Att ge sig ut på tur bringar allt som oftast fram ett leende på läpparna och en skön känsla infinner sig i kroppen – hellre än om du bara hade stannat kvar inomhus. Ut på tur i ur och skur!

/Linnea

Gott sällskap och en groupie är en glädjeförhöjare. Oavsett bakgrund och omgivning kan du få fram fotogeniska miner och uttryck 😉

Ett vindskydd är guld värt och direkt du har stannat av så är det viktigt att ta på dig extra kläder för att behålla värmen.

Hårdbröd, mjukost och korv tillsammans, samt färskbryggt kaffe är en riktig lyx!

Även om molntäcket ligger lågt så bjuder naturen på fina formationer. Här har vi lagt stenar på varandra (den vänstra) för att markera att vi har varit upp på berget.

Passa på att paddla kanot med gott sällskap. Det är rogivande för själen samtidigt som kroppen får jobba lite. Niclas och Åsa vs NW’s. Oklart om det var tävling eller icke 😉

Selfie-Åsa är i farten. I bakgrunden skymtar åtminstone en linslus.

Ett besök på gymmet är alltid välkommet.

Vilken topp är jag uppe på?! Pga. dimman så skulle det kunna vara i princip vilken som helst – låt fantasin flöda.

På varsin sida om rikets gräns. Vi klev över på norska sidan och kastade boomerang. Dock vad det inte garanterad ”return” på den, vilket ledde till att den landade i Sverige.

Fototagning i fjällmiljö. Please don’t drop me…

Lyckan av att få vara ute på fjället känns som en seger i sig,

Charlies änglar och lilla Kanya på promme. Trots en vecka med grå-mulet väder och dimma har vi aktiverat oss och njutit av varandras sällskap.

Puss på dig min fina syster. Vi ses snart igen! ❤

Twin sisters, best friends and the ultimate supportive partner

25 oktober, 201525 oktober, 2015Lämna en kommentar

To have a twin sister in my life is a true and valuable gift. Someone to share happy, crazy, cool, traditional, turbulent, akward, sad and tough moments with. To help and support each other at all times no matter where we are and what we do in the world. We make each other stronger as individuals and together as a unit we often see beyond any limit. Love ya lil sis! @linneanilssonwaara @waaraworldwide
Erika

Linnea & Erika. Half an hour between these faces. Identical or not – who knows and it doesn’t matter.

Where ever you are in the world we’ll always be together through our hearts.

Linnea Nilsson-Waara

Trailrunning and the Vasalopps-track is now completed!

24 oktober, 201524 oktober, 2015Lämna en kommentar

Trailrunning and completing the last part of the famous Vasaloppsleden. The track goes from Sälen to Mora (located in Dalarna, Sweden) and has a distance of 90 km. You can do this track skiing, bicycling and/or running/hiking. The most popular style is skiing and the competition is always held the first sunday in march. The competition brings about 15 000 people from all over the world and the starting tickets get sold out very fast. Different kind of competitions are held during this week and they estimate an impressive number of 60 000 people to participate. So for us it was very convenient to do the track by our selfs.

Half and half the track

About one month ago I did half the track together with one of my class mates. I had never ran that long distance before so 48 km was a good start. Today I did the rest of the track (which ended up in 44 km) and together with my twin-sister Erika. The first part, from Sälen to Evertsberg is more difficult because of more narrow paths, bigger differenceses in altitude (more up hill) and many narrow foot-bridges. From Evertsberg to Mora is like an Europe-road but in the forrest and most of the time the track goes slightly downhill.

Do the track all in once or stay in huts along the way
Along the track you’ll find huts and if you want to stay over night you just pay a small fee and bring your own sleeping bag and mattress. Our father is very interested in skiing and one day we’ll hopefully do the track together. I guess it will be skiing or hiking.

Over and out!

Linnea

Ready, set and go! It’s around 10 am and we’re prepared to start the race.

Some stop for energy refill is necessary. Here we have bars, nuts, raisin, sandwiches and coffee. And water of course.

Putting our marks in a guestbook along the track.

WOW! Jack Sparrow in the middle of the forrest. But he looks kind of sad…

The paths are wide and good.

We did it! 44,5 km of trail running. Proud and a bit sore in our bodies. But our minds are shining and we’re feeling very happy.

Active time: 4 h 5 min. Total time: 5 h 28 min.

Erika is entering the finish-line as a zombie 😉

The whole vasalopps-track is completed. Linnea is raising her hands towards the sky – victory! Happy, proud and thankfull.

We got the best reception by Sam who picked us up in Mora and he had also brought coffee and sandwich.

Repelling and preparing for ice climbing

22 oktober, 201522 oktober, 2015Lämna en kommentar

Yesterday we did outdoor climbing at a mountain called Garberg. It’s located about 20 km east from Älvdalen. There we got to learn more about climbing, or actually how to do repelling (meaning using a rope to get your self down a cliff). We also learned about the equipment you’ll need, for example rope (dynamic and static), how to check that the rope is in good quality, how to attach the rope in the right way – using three security spots and carbines etc.

Our teacher showing us how to attach the rope on three spots. Safety always comes first!

Carbines and some more carbines. Those can easily broke if you drop them towards hard material (ex. the floor). Then you have to throw them because there can be hidden cracks in them which will reduce their strenght.

Focused and leaning back is the key. Also always to have the security/repelling hand static to your hip and not drop the rope. You adjust the speed and resistance with this hand. For me it’s the right hand.

My class mate is about to ”climb down”.

It was a cold day and then a fire and coffee is always welcome.

Over and out!

Dancing on water in the Norwegian mountains

17 oktober, 201517 oktober, 2015Lämna en kommentar

This week we’ve been out in the mountains hiking, wading, climbing and sun-bathing. We’ve been very lucky with the weather meaning sun almost every day and the lakes have been clear as a mirror. In the mornings a thin layer of ice has covered the lakes and if I would have taken a few moves on the ice it would have felt like dancing on water. But… those who know me also knows that I wouldn’t risk falling into that freezing cold water 😉

Ready, set, go! ”Hiking in autumn” here we come.

Hiking in different terrain

On the pictures you can see all the different terrain we’ve been hiking us through. The most challenging hike was when we climbed from the north-east side up on Mitretoppen, Rendalssølen 1755 m. This is the second time in two weeks I’m up on this top, but this time I climbed it from a different angle – and also through some snowy and slippery parts.

Crossing water by wading. It was really cold. Here I’m not dancing – but very focused so I won’t fall and also get my backpack all wet.

Wet wet wet…

On our way towards Mitretoppen.

Climbing on rocks, from the north-east side, with Mitretoppen 1755 m. as our goal.

Orientation in the night

The most exciting and nervous thing on this tour was yesterday. We had a night activity and the mission was to get back to the cars (the location for the cars was pointed out on the map). And we had to do this at night with just a head torch, compass and a map – and all by my self! For me this was a real challenge because I’m not very comfortable being out in the mountains in darkness, all alone and just navigating with a compass and a map. Anyway… It took med 2,5 hours to get to basecamp and the total distance ended up in 9 km. I felt very lucky when I reached the goal and proud that I had won over my fear.

Some relaxing and preparation time before the night orientation will start.

Still a little time until it gets dark. What doesn’t kills you makes you stronger.

More pictures from our week in Rendalssølen, Norway.

Open up your mind and you’ll see the shape of a heart.

The mountains reflected in the water.

Just stunning! Sølentopparna and a crystal clear lake makes a perfect couple.

Mountain-selfie!

Lunch-time. Egg, noodles with bacon flavoured with curry. One of the easiest meals to make. And outdoors everything taste so much better.

My class mates.

Me and Ida up on Mitretoppen, 1755 m. We did it!

My awesome class – all together up on the top!

Waking up to this beautiful sunrise makes the whole day!

We changed camping spot every day and got to see a sunrise almost every morning.

Back in Älvdalen we stopped for a big breakie at the hotel. Thank you for a wonderful week with YH-fjäll 15/16.

Hiking and being out in the mountains when it’s autumn is the best time of the year. If you’ve never tried it just give it a go. The nature fills you with new and positive energy. If you feel unsure how to do just start with an easy daywalk – you don’t have to stay over night to be out in the mountains. Or join experienced friends or go on a guided tour. The tours usually have the equipment you’ll need (to borrow or for rent) and know how to act/about safety when you’re out in the wilderness.

Linnea

If outdoor life is in your interest – first aid should also be that!

13 oktober, 201511 oktober, 2015Lämna en kommentar

This quote is from the education programI’ve recently finished and is an excellent saying of how outdoor people should think. The course I’ve taken is called Wilderness Advanced First Aid, WAFA. The school, which goes under the name NOLS and stands for National Outdoor Leadership School, is located in USA and was founded 50 years ago. Me and my class were very lucky to get this opportunity to study this course – and also to have two inspiring teachers learning us how to take care of injured people. The course lasted for five days with hours in school from 8 am to 5 pm, and also night shifts on wednesday and thursday. On thursday we got to have scenarios with highschool students acting injured patients.

You never know what will happen in the wilderness

When you’re out in the ”wilderness” you never know what will happen. Many things you need to figure out by your self and how to act in the best way considering what access to help you have and materials. But there are some rules you always need to follow and the most important is to look after you self. If you get injured you won’t be able to help the other person.

If you get to a person in need you should always have this in mind;

L-ABCDE

L = Location: Is it safe for me to enter the area and the injured person? What could have happened – risk of back injury? Are there any blood and do I have glows to protect my hands? Are there any more people? Is this a situation where it’s a question about life or death?

There are some indicators to have in mind if the persons neck needs to be immobilized and if you suspect there could be a neck- or back injury you need to immobilize the head immediately.

A = Airways: You have to make sure the airways are clear.

B = Breathing: Is the patient breathing?

C = Circulation: Are the patient bleeding? Check the whole body. Does the patient have pulse?

D = Decision: Should you continue immobilize the patients neck or have you gotten enough information to release the head?

E = Evaluation: Here you start to have a look at the patients most important complaint and do a full body examination. Palpation, strenght/movement in feet and hands, looking for liquid from ears and so on. You also need to check vital parameters such as pulse, awareness, the skin temperature/color and breathing. Also questions about the situation, medical history, allergies, medication, how the patient has been eating/drinking and so on.

A few example from what we learned about in the course

Burning injury
The skin can be injured on different levels. Outdoor people usually burn their hands and feet because of sitting down when cooking their food in the outdoor kitchens. If the skin is injured you need to cool it down with lukewarm water at least 15 min to get deep down in the tissue. Remove rings and watches. All full-skin-injuries (all the way down to muscle tissue, skeleton and fat tissue) should be evacuated. Also if you’ve injured your face, neck, hands, feet, armpits and growings.

Blisters
You can get blisters from friction, burning injuries and frostbites. One rule is to not puncture a blister because of the infection risk, but if you need to continue walking in your boots you’ll probably need to drain, wash and put tape (for example blistoban) on the blister. When you drain the blister the needle needs to be sterilized! The best way to avoid blisters is to check your feet regularly and if you get the smallest sense that your skin is getting warmer on a certain spot – take off your boots and cover with tape or something that takes away the friction.

Hypothermia
This condition can be very serious and can go very fast. Hypothermia means that your body decreases in temperature and below 35 degrees you are in a mild stage of hypothermia. You’re shivering, your pulse increases to give more blood to your body, you can get frustrated and angry. Here you need to get your self activated/in movement, dry and more clothes, water and food.

Moderate hypothermia means you’ve reach another state of temperature drop in your body. Your body is now shivering without control and your state of mind is on a low level. You’re pale and passive. You’ll need the same treatment as on the ”mild stage” and also get in a ”warm package” – for example wrapped in warm clothes in a sled.

Serious hypothermia means you’re unconscious, no shivering, your heart is weak and you’ll probably need help with your breathing. This person have to be wrapped in warm clothes and in a ”warm-package” and evacuated immediately.

Other medical conditions, injuries and treatment

Some other conditions/injuries/treatments we’ve learned about are:

CPR, altitude sickness, infections, muscle/skeleton injuries, amputations, medical chock, head injuries, back injuries, how to build a litter, pneumothorax, how to take care of wounds and also wounds caused by external material (for example a stick), how to act in thunderstorms, drowning accidents and much more.

This week with the WAFA-course feels like a perfect complement to my physiotherapist education. With all my knowledges I hope to act in the right and best way I can to help people in need. But remember always to be a step ahead and prepare yourself for the activity you’re about to tackle.

Linnea