Paddlingen dag 3: Rövollen – Elgå, 30 km

Vi vaknar upp i den norska stugan DNT Rövollen. Solen skiner. Det blir varmt redan tidigt på morgonen. Innan avfärd mot Femunden ser jag den fetaste huggormen ligga under brotrappen och lapa sol. Fy fn säger jag bara.

Från den norska DNT stugan Rövollen bör vi kanoten ca 4 km till inloppet på Femunden. Vi var rätt så slitna efter denna strapats, men desto mer nöjda att den nu är genomförd. Foto: Hyttevakten i DNT Rövollen

Efter inmundigande av frukost, några huggormsskrik med mera så beger vi oss mot kanoten och påbörjar den 4 km långa vandringen. Som tidigare nämt är vattenståndet lägre än vanligt vilket gör Röa än mer svårpaddlad. Därför bestämmer vi oss för att gå den rösade leden och bära kanoten en lång sträcka istället för att varva mellan kort paddling och många lyft med bärning i snårig terräng.

Under gårdagskvällen passade även Niclas på att förstärka duken på kanoten som har scratchats på två ställen.

Hål in duken, ca 3 cm. Som tur är har vi med oss lagningskitet och lappar ihop hålet. Det låga vattenståndet gör att kanoten får bekänna färg mot stenar. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fysiskt kämpigt att bära

Efter att ha kånkat på kanoten i drygt 4 km döper vi om Röa till Röva. Det var en helsikes promenad att ta sig an och kroppen fick allt slita. Men nu är det fruktade partit genomfört och vi firade detta med lunch på en superfin plats just innan vi skulle glida in i norra delen på Femunden.

Helt spegelblankt på Femunden

Framför oss hade vi 25 km paddling på Femunden söderut till Elgå. Färden tog ca 6 h. Några sekunder efter att vi hade kommit i land så ställde vädret om och det blev väldigt blåsigt. Då kände vi oss extra glada att vi var i land. Storm fortsätter att sköta sig exemplariskt. Det känns som att han har funnit sig till ro. Numera är han oftast först i och sist ur kanoten.

Skönt med vilodag

Nu väntar en vilodag och fortsatt färd på onsdagsmorgon. Enligt prognosen ska det blåsa mer så då lär det bli att hålla sig närmare landkanten. För själva korsningen över Femunden måste vi dock ha lugn vind för att inte riskera något på öppet vatten.

Det är inte ofta man ser en helt blank Femunden. Till höger syns ett av mina favlrktfjäll Rendalssölen. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Storm trivs bra i kanoten och ligger helst kvar när alla andra går ur. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Turlivet är fantastiskt. Dagar som dessa mår man lite extra gott. Foto: Niclas Bentzer

Ansträngning: 5

Vyer: 5

Väder: 5

Lunchplats: 4,5

Paddlingen: Helt fantastiskt med paddlingen på Femunden och de norska fjällmassivet Rendalssölen som utsikt.

Sträcka: Rövollen – Elgå: 30 km

Hälsningar Linnea

Paddlingen dag 2: Storbuddhåen – Rövollen, 10,5 km

Morgonen började bra. Vi klev upp kring 6.30. Jag pysslade på i tältet med att plocka ihop all utrustning. Niclas förberedde frukosten. Mitt i allt hör jag Niclas ropa ”stanna Storm”.

Storm sköter sig bra på turen och bär sin egen packning. Men imorse var vi allt oroliga över att han var borta i 3,5 h. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Storm smiter och blir borta i flera timmar. Niclas bestämmer sig snabbt för att gå iväg åt samma riktning för att leta efter honom. Med sig har han karta, kompass, nödsändaren och några bars. Vi gör upp en plan. Om han inte är tillbaka innan kl.15 så ska jag gå iväg själv till Svukuriset 20 km. Lämna knoten och ta hand om den vid ett senare tillfälle.

Overkligt att han är tillbaka

Efter ca 3,5 h dyker lilleman, dvs Storm upp. Det känns overkligt att se honom. Men han mår bra. Några småsår på tassarna. Niclas kommer tillbaka efter ytterligare 2 h.

Vi får i oss lunch oss paddlar iväg. Dagen består av många lyft och lining av kanoten. På två ställen går tyvärr duken på kanoten sönder. På grund av lågt vattenstånd bär vi kanoten säkerligen fler gånger än vad vi i normalfallet skulle behöva, men vissa passager försöker vi att paddla och att lina oss förbi. Många stenar som sticker upp och i princip varje varje fors vi testar att paddla så bromsas vi upp av stenar som ligger just under vattenytan. Vi får laga de små hål som har blivit med extraduken som vi har med oss.

Kanoten måste antingen bäras eller ”linas” förbi forsar. Vattenståndet är mycket lågt och när vi försöker att paddla dem fastnar vi i stenar. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fantastiska vyer sammanfattar dessa första två dagar. Att paddla med fjället som utsikt är som godis för ögonen. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Framme vid DNT Rövollen

Kring kl.20.20 anländer vi till DNT Rövollen. Vi sover inne i natt. Myggen skyller inte med sin frånvaro.

Dagen har sammanfattningsvis varit tuff, både fysiskt och psykiskt. Att Storm smet iväg var det värsta, men han kom tillbaka. Vad gäller själva paddlingen har den varit lite mer spännande än vad den hade behövt vara. På ett ställe höll dessutom kanoten på att välta och tog in vatten. Vi är rätt så möra. Imorgon siktar vi på att ta oss till Femunden.

Att bära kanot har blivit vardag på denna etapp. Foto: Stugvärden i DNT Rövollen.

Ansträngning: 5

Vyer: 5

Väder: 5

Lunchplats: 3

Sträcka: Storbuddhåen – DNT Rövollen, 10,5 km

Paddlingen: Svårpaddlat förbi forsarna pga lågt vatten. Jättefint på Övre och nedre Roasten.

Ha det bra

Linnea & Niclas

Paddlingen dag 1: Käringsjön – Storbuddhåen, 21,5 km

Vi vaknade upp i Käringsjön till en fantastisk morgonsol och lätt bris. Temperaturen var så där perfekt som man bara kan önska. Inte för varmt och inte för kallt. Utan lagom. Vi åt frukost med svärfar Mats och vår vän Roger som änkomt kommit till Käringsjön för att fota och filma oss och önska lycka till. Vi bytte även några sista ord med Per-Roger inför vår avfärd.

Denna lilla man tycker om att gräva i lera. Inte lika uppskattat av alla i hans närhet. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Storm får sin middag serverad vid Storbudd hån. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Per-Roger kan ju hela Rogenområdet som sin egen bakficka. Uppvuxen och efter att ha bott där hela livet är han en stor tillgång för oss. Vi är oerhört tacksamma för den hjälp han kunde ge oss vad gäller vägval mm.

Många lyft

Idag har vi paddlat ca 21,5 km. Inklusive 7 lyft. Jag måste erkänna att bära kanoten är det absolut tyngsta. Men vad gör man… det är bara att ta ett steg i taget. På ett av lyften fick vi bära rätt så långt och då valde vi att först gå iväg med våra ryggsäckar som väger ca 18 kg och Niclas 23,5 kg.

Vi har passerat många fina håar och sjöar. Rogen var på förhand den som kan vara mest lurig pga. att den är oberäknelig med grund på oväntade ställen. Det gör att när det blåser kan det våga rätt så rejält från alla möjliga håll. Människor har t.o.m omkommit på sjön. Men en dag som denna så kände vi ingen större oro av att ta oss över sjön.

Storm trivs i kanoten

Storm har skött sig jättebra och verkar trivas med turlivet. Ibland fumlar han runt i kanoten så att det svänger, men efter en stund blir han less och lägger sig. Han är jätteduktig.

Nu ligger vi i vårt tält och mår gott av att sträcka ut våra ryggar.

Imorgon väntar ytterligare bärningar förbi några rätt så strida forsar. Det är bara att gilla läget. Förhoppningsvis tar vi oss till eller rent av förbi DNT Rövollen.

Skattning 1-5

Väder: 5

Ansträngning: 5

Vyer: 5

Lunchplats: 4

Etapp: Käringsjön – Storbuddhåen, 22 km

Paddlingen: Fantastiskt fint att stilla glida över både Käringsjön och Rogen. En hel del lyft/bärning.

Hälsningar,

Linnea

Löpningen dag 12-13: Vi kör på

Idag hade vi planerat in en vilodag, men vi tyckte att det räckte med vilan igår. Istället valde vi att köra på. Vi valde även att spara Ven till senare. Dagens etapp gick således från Rydebäck till Bakhagarna och landade på 26 km.

Sträckan mellan Rydebäck och Landskrona är helt fantastisk. Du går mestadels på stig både i nivå med och högt ovan havet. Idag var Öresund skirt ljusblått och spegelblankt. Den lilla ön Ven framstår även från sin bästa sida. Så vackert!

En bit ovan havsnivå söder om Rydebäck. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Ett svanpar med sina tre barn. Naturen fascinerar. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Lilla ön Ven. Vi sparar den till sluttampen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Ungefär 14 km senare nådde vi Landskrona och då stannade vi till för ett lunchstopp. Värmen och solen är fortfarande påtaglig och då är det skönt att sitta inomhus.

När vi lämnar Landskrona tar vi oss mestadels fram på asfalt och vi kommer en bit från havet. Lite tråkigt parti enligt oss. Dock njuter vi fortfarande av förmiddagens spegelblanka hav och laddar redan nu inför morgondagen.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Nordens längsta vattenväg – trailer

Förberedelserna inför vår paddlings längs Nordens längsta vattenväg börjar att lida mot sitt slut. Utrustningen är testad och vi har varit ut med kanoten flertalet gånger. Nu känner vi oss redo.

På lördag startar vi, men innan dess ska Storm förbi veterinären för att vaccineras mot dvärgbandmask som är krävs för att besöka Norge.

Här följer en trailer från våra förberedelser och träning i kanoten.

 

Hälsningar Linnea & Niclas

Löpningen dag 9: Krassligt och utlandskänsla

Kullaberg är unikt i sitt slag när det gäller natur i Sverige. Igår startade vi från Himmelstorp, tog oss runt Kullaberg för att avsluta på Strandbaden. Sträckan blev 22 km i het och gassande sol.

Vi började på norra sidan, där vi möts av lövskogar med höga och tjocka trädstammar vars kronor bildar ett tätt tak över oss. När solen ligger på lyser hela skogen brun och orange, vilket plötsligt gör den förtrollad, som i en saga. Det finns mängder med avstickare mot havet för att se och uppleva allt från maffiga klippformationer, snorkelvänligt korallvatten till fågelskådningsområden.

En typisk lövskogar på Kullabergs norra sida. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Södra sidan ger utlandskänsla

När vi har tagit oss runt fyren till den södra sidan möts vi av öppna havsvyer med få skuggmöjligheter. Vi får ständigt en känsla av att vi befinner oss utomlands.

Kullabergs södra sida ger ständigt en känsla av utlandet.

Hav så långt ögat kan nå. Foto: Erika Nilsson-Waara.

När vi når Mölle passar vi på att äta lunch på Systrarna på piren. Vi rekommenderar varmt den friterade spättan.

Spätta på Systrarna på piren. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Välförtjänt dopp

Oscar vaknade krasslig med halsont och har kämpat sig igenom den varma dagen på bästa sätt. Temperaturen var vid något tillfälle uppe i 36 grader.

Väl framme vid dagens slutdestination Strandbaden, var våra varma kroppar välförtjänta av ett dopp i det friska havet. Hotell Strandbaden ligger i direkt anslutning till havet och inklämt mellan Kattegatt- och Skåneleden. Som vandrare, löpare eller cyklist är du glad när både mat- och husrum ligger så nära leden som möjligt. Det finns både enklare boendealternativ såsom camping och vandrarhem, men också möjlighet till hotellboende.

Efterlängtat dopp i havet efter dagens varma etapp. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Ja, det här nappar vi på! En välkomnade skylt för alla vandrare och löpare längs Skåneleden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Glädje! Vi har nått dagens mål, Hotell Strandbaden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Kvällsaktivitet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Idag fortsätter vi mot Laröd och har redan nu börjat ladda inför Sverige-Mexiko.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Paddlingen: Generalrepetitionen

I helgen genomförde vi den så kallade generalrepetitionen. Kanoten var fullt utrustad med alla tillbehör och våra ryggsäckar packade såsom vi kommer att vara på vår tur längs Nordens längsta vattenväg. 

Självklart fanns också Storm med i kanoten. Vi paddlade en sträcka på ca 6 km där vi fick passera några mer strömmande passager. Utrustning och våra förberedelser känns nu så bra det kan bli och nu inväntar vi bara på att åka till Käringsjön där själva starten för Nordens längsta vattenväg är.

Här följer filmen från genrepet.

 

Hälsningar,
Linnea