Utmaningar, linsprovning och skojakt

Utmaningar är nyckeln till utveckling. Inför denna var jag lite nervös. Häng med och se hur det gick för mig. Vad drömmer du om? Vad vill du göra? Vilken är din nästa utmaning? Varför inte göra ett försök och ta ett steg i den riktningen?

Fortsatta förberedelser

I övrigt pågår förberedelserna för fullt. Just nu prövar jag dygnet-runt-linser för att skära ner på packingsvikten så mycket som möjligt.

Skor för fjällterräng

Skor för fjällterräng

Under veckan ringde jag även till Salomons produktsupport för att ta reda på mer om funktion, passform och hållbarhet av potentiella skor för cirka 140 km fjällterräng i sommar. Skorna är verkligen en prioriterad fråga och troligen kommer vi att landa på två par skor vardera som våra fötterna får variera mellan. Jag fick riktigt värdefulla svar och ska försöka få tag i att testa skor framåt helgen.

Må väl så länge!

/Erika

Vad pågår just nu efter Kungsleden?

Det är nu tio dagar sedan vi gick över mållinjen i Abisko, vilket innebar att vi hade avverkat Kungsleden och dess 484 km på 21 dagar. Direkt efteråt börjar det viktiga, mastiga och roliga efterarbetet.

En intressant aspekt med vårt fjällprojekt är att arbetet runt i kring tar mer tid än själva genomförandet av de olika etapperna. Resan görs alltså i huvudet flera gånger om, både innan och efter det faktiska genomförandet.

Detta är dock förväntat, eftersom förberedelserna är nödvändiga för att skapa en så trygg och njutbar resa som möjligt. Arbetet efteråt innebär att sammanställa, värdera, förmedla och lära sig av det som vi har varit med om. Mer om dessa tankar, lärdomar och framtidsplaner kommer i ett senare inlägg.

Vad pågår just nu då? Denna vecka har jag besökt Rotary Falkenberg för att dela med mig av tankar och erfarenheter av vårt fjällprojekt. Jag möttes av intressanta åhörare och en god lunch med en underbar utsikt över Skrea strand och Kattegatt.

Erika föreläser på Rotary Falkenberg

Erika föreläser på Rotary Falkenberg

Nästa vecka på onsdag kväll den 20 april hoppas jag få se dig på Arena Vesterhavet i Falkenberg. Då anordnas den första av två träffar löpeventet SpringRun, som innehåller inspirerande föreläsningar med efterföljande löpning eller promenad för den som vill. Där är jag en av föreläsarna och löpansvariga tillsammans med Jakob Gudiol och Johan Jonsson. Vid den andra träffen, måndag den 2/5, har vi dessutom nöjet att få ta del av en av tidernas främsta tiokampare Henrik Dagårds tankar om hur vi kan bli snabbare. Varmt välkomna till vårens löpevent i Falkenberg!

Den 20 april och 2 maj föreläser Erika på SpringRun

Den 20 april och 2 maj föreläser Erika på SpringRun i Falkenberg

Kram så länge!

/Erika

 

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 2

Detta inlägg är den andra av totalt två delar. I del 1 (se inlägg 160301) fokuserade jag på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys. I denna del presenterar jag resultatet, analysen och tankar kring den fortsatta träningen.

 

Resultat (beräkning utifrån de senaste 60 dagarna)

 

Träningstid

58:09 tim, dvs. 6:47 tim/vecka och 58 min/dag.

 

Träningstid månadsfördelning

  • Januari 24:17 timmar.
  • Februari 33:52 timmar.

 

Antal träningsformer

16 stycken (ex. löpning, skidåkning, stakmaskin, Crossfit, cykel, styrketräning, core, pilates, funktionell träning, box, tyngdlyftning, styrkelyft och rörlighetsträning mm.)

 

Antal pass

78 stycken, dvs. 9,1 pass/vecka.

 

Fördelning av passen

  • Kondition 48 st (62%), varav löpning 27 st (56%), stakmaskin 10 st (24%) och skidåkning 4 st (8%) och andra konditionsformer 7 st (12%).
  • Styrketräning 30 st (38%).

 

Intensitet i passen

  • Lätt 17 st (22%).
  • Medel 36 st (46%).
  • Tufft 25 st (32%).

 

Total sträcka

305 km, dvs. 35 km/vecka.

 

Vilodagar

8 st, dvs. 1 st/vecka

 

Sömn

Ej registrerat, men känslan är att antalet timmar kan öka något, eftersom kroppen då återhämtar sig ännu bättre.

 

Kost

Äter regelbundet tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och 3-4 mellanmål/dag. Jag följer tallriksmodellen och försöker tänka på vätskeintag (minst 3 L/dag) under och utanför träningen.

 

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

 

Analys

Under de senaste två månaderna har jag stegrat antalet träningstimmar successivt, vilket känns relevant då fjällprojektet kräver mycket god uthållighet och många timmar i rörelse. Det verkar som att jag både varierar (16 stycken olika träningsformer) och pulserar (lätta till tuffa pass) träningen, samt utgör styrketräningen en tredjedel av den totala träningen, vilket är positivt. Under en vecka har jag en vilodag, vilket är ett viktigt inslag för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen på ett bättre sätt.

 

Anmärkningsvärt är att jag i mitten av januari ramlade i trappan och fick då sy 5-6 stygn strax nedom knäet. Detta innebar att särskilt benstyrketräningen inte har blivit helt optimal, samt fick jag exempelvis till en början konditionsträna med helt raka knän i stakmaskinen. Det mesta går dock så länge hjärnan ser möjligheterna istället för hindren!

 

Då jag inte har gjort något liknande projekt tidigare utan endast har känt på essensen av vad vi har framför oss blir detta lite av en ”trial and error”. Jag använder tidigare erfarenheter blandat med kunskaper och forskning i hur jag bör träna och tänka kring upplägget. Den snöbrist som infinner sig i min omgivning gör att jag har fått tänka rätt kreativt och tillbringa flertalet timmar i stakmaskinen, som ju är den konditionsmaskin som liknar skidåkning mest. Känslan utifrån sömnen är som tidigare nämnt att timmarna kan öka något, eftersom sömnen har en fantastisk förmåga att bygga kroppen och göra den starkare.

 

Fortsatt planering

Framöver kommer jag att fortsätta i liknande spår och fila lite mer på detaljer innan startskottet går från Hemavan den 15/3. Förhoppningen är då att jag har gjort en så pass bra grundträning att jag ska få möjlighet till att njuta och hålla mig fri från skador under fjällturen. Denna träning kommer även att utgöra grunden till sommarens andra etapp och delmål (se del 1 från 160301).

 

Dina reflektioner

Hur hade du gjort inför detta eller ett liknande projekt? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer. Vi kan säkert lära oss mycket av varandra och jag tar gladeligen emot nyanserade tips för att utveckla min träning ännu mer.

 

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

PT

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 1

Det är nu dags att summera min träning över de senaste två månaderna för att se hur jag ligger till i planeringen. Idag presenterar jag den första av totalt två delar. Häng med i min träningsvardag!

 

Del 1

Fokuserar på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys.

 

Del 2

Fokuserar på resultatet (träningstimmar, -former, -intensitet, vila, kost och sömn mm) och analysen under och efter träningsperioden, samt tankar kring den fortsatta träningsplaneringen.

 

Målsättningar

Huvudmål (2016)

Genomföra 1840 km via turskidåkning och till fots (jogga och vandra) i starkt kuperad fjällterräng.

 

Delmål 1 (15/3)

Genomföra Kungsleden, 450 km på 20 dagar.

 

Delmål 2 (v 28)

Genomföra Gröna bandet, 1300 km och bestigning av fyra fjälltoppar, 90 km på 8-9 veckor.

 

Kravanalys

Målsättningarna kräver mycket god uthållighet, samt ben- och bålstyrka, då terrängen är starkt kuperad och det handlar om att bära eller dra packning på upp till 30 kg. Jag bör kunna vara fysiskt aktiv nästintill varje dag.

 

Kapacitetsanalys

Med mig i bagaget har jag en relativt hög träningsdos och är skapligt allround-tränad med goda testresultat på både styrka och kondition. Tester har utförts enligt Fysprofilen, Beeptest och via konditionstest på cykel med ett beräknat VO2max (syreupptag).

 

Konditionsträningen är given i planeringen.

Planering

Att fortsätta med aktuell träningsdos och -variation. Lägga till ytterligare konditions- och uthållighetsträning i stakmaskin och skidåkning (när tillfälle ges), samt styra styrketräningen mot en något mer uthållig inriktning inför etapp ett. Upplägget planeras utifrån träningens olika grundprinciper och faser med adekvat progression och periodisering, samt eftersträva en balans mellan att äta, träna, vila och sova.

 

Med detta som bakgrund kommer jag att presentera resultatet och analysen med framtidstankar under torsdagen. Blev det som jag tänkte eller hände det något på vägen?

 

Vi ses snart igen!

 

/Erika Nilsson-Waara

 

PT

Bli en bättre löpare med backintervaller

Intervaller i backe är en av de roligaste träningsformer jag känner till. Om fotbollsplanerna hade innehållit en och annan kulle hade jag förmodligen fortfarande spelat. Vilken tur för mig då att årets fjälläventyr gör att denna typ av löpning lämpar sig alldeles utmärkt i egenskap av förberedande träning. Nedan beskriver jag fördelar, tekniktips och ett förslag på upplägg av backintervaller.

Fördelar med backintervaller

  1. Det är effektivt! Pulsen höjs per automatik och du tränar både på vägen upp och ner.
  2. Variationen är stor! Beroende på backens längd och lutning kan du få en mängd olika träningseffekter (löpstyrka, uthållighet, explosivitet, löpteknik uppför och nerför, samt mental uppbyggnad). Du blir alltså starkare i backar, men också en bättre löpare i allmänhet.
  3. Målet är givet! Du ska uppåt! Att arbeta mot givna mål stärker motivationen och sporrar dig ofta till att ta i lite mer.
  4. Passar de flesta! Fungerar för både nybörjare till erfarna löpare. Lutning, längd, hastighet, antal och vilotid kan med enkelhet anpassas efter individen.
Visserligen ingen backlöpning, men löpning på stranden gör mig lika glad ändå.

Visserligen ingen backlöpning, men löpning på stranden gör mig lika glad ändå.

Tekniktips

  1. Arbeta med ett kraftfullt löpsteg där du tänker på att förstärka hälkick såväl som knälyft.
  2. Öppna upp luftvägarna genom att hålla bål och bröst upprätta. Fram med höften!
  3. Arbeta med en hög stegfrekvens för att undvika att farten bromsas av alltför långa kliv.
  4. Sänk axlarna och pendla ordentligt med armarna nära kroppen.
  5. Spring avslappnat med en hög och jämn fart både vid ingången av och efter backen som i regel ofta planar ut på toppen.
  6. Fullfölj backen! Dvs spring lite längre så att du bibehåller farten över själva mållinjen.
  7. På vägen ner bör kroppen vara i cirka 90 graders vinkel mot marken. Håll ner hakan, sänk armarna och låt benen rulla mjukt och naturligt.

Filmklipp

Klicka här för att titta på när jag springer i en backe med en lättare stigning.

Exempel på upplägg

  1. Värm upp i cirka 10-15 min med efterföljande löpskolning och rörlighetsövningar. Googla på löpskolning och rörlighetsövningar. Jag återkommer troligen med en beskrivning av detta vid ett senare tillfälle.
  2. Hitta en backe som har en jämn och tydlig uppförslutning och som tar mellan 20-60 sekunder att springa (förslagsvis 100-300 m). Känslan bör vara mer framåt än uppåt så backen bör inte vara för brant.
  3. Gör ett par fartökningar på cirka 50-100 m, samt en lätt jogg uppför backen innan du ger dig på intervallerna.
  4. Dags att starta! Spring i ett högt till nästintill maximalt tempo uppför. Gå eller jogga lätt på vägen ner. Detta är din vila så se till att du återhämtar dig på denna tid. Upprepa mellan 5-15 gånger. Är du nybörjare kan du förslagsvis gå raskt på samtliga eller varannan backintervall.
  5. Låt kroppen sakta få varva ner genom att jogga lätt cirka 10-15 min.
  6. Passet bör pågå mellan 30-60 minuter.
  7. Kom ihåg att öka dosen successivt och variera din träning!

Jag önskar dig ett riktigt roligt pass och lycka till mot toppen!

/Erika over and up!

”GPS-klocka med pulsmätning för idrottare och äventyrare”

Våra ögon sken upp när vi läste dessa rader. Det är beskrivningen av den klocka som kommer att följa med på vårt äventyr och förhoppningsvis leda oss hela vägen in i mål. Det handlar om Suunto Ambit3 Peak Sapphire.

Det som utmärker just denna klocka är dess okrossbara glas, silikontillverkade armband, kart- och kompassfunktion med ruttnavigering, samt möjlighet till trådlös överföring av information till och från mobilen. I övrigt har den allt annat som vanliga sportklockor har.

Tidigare har jag inte haft någon särskilt avancerad sportklocka utan det har räckt med puls-, tempo- och GPS-funktioner. När vi nu tar oss an detta uppdrag var det därför dags att uppdatera klocksortimentet. Dessutom lär det bli ännu roligare, lärorikt och mer utvecklande i min egen träning när jag nu har fler funktioner att kunna analysera. Igår kväll läste jag manualen och gjorde diverse inställningar på klockan. Nu ser jag framemot nästa löppass som lyckligtvis är planerat till idag, då jag har hand om lunchlöpning på fredagar via mitt jobb på StrandHälsan i Falkenberg. Är du i trakterna är du varmt välkommen att ansluta till vårt härliga gäng.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Vår hjälp med navigering och beräkning av energiåtgång.

Gårdagen spenderas även till inhandling av endagslinser och ett Lifeproofskal som ska vara helt vattentätt och stöttålig för mobilen. Det är med andra ord otroligt mycket att tänka på, både stort som smått, inför det första stavtaget den 15:e mars.

Så med både klocka, karta, kompass, nödsändare och en uns klokhet bör vi nu vara helgarderade för att navigera oss hela vägen fram till Abisko Fjällstation. Visserligen bör vi inte dra alltför säkra växlar ändå. Min syster Linnea har tidigare gått fel vid hennes första försök av att bestiga Kebnekaise. Istället för att vandra uppför berget som låg vid sidan av henne vandrade hon i en dalgång i cirka två timmar innan hon och hennes sällskap upptäckte det märkliga vägvalet… Året därpå kom hon tillbaka och gjorde om och gjorde rätt. Bra jobbat!

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Linnea bestiger Kebnekaise 2013

Innan detta inlägg publiceras får Linnea givetvis chansen att godkänna att jag berättar denna historia. Till hennes försvar vill hon framhäva att skylten var alldeles för otydlig om var hon skulle svänga av.

Visst, vi säger så.

Vi ses i löparspåret!

/Erika

Kan träning göra dig yngre?

I veckans avsnitt av Vetenskapens värld presenterades den senaste forskningen inom träning med dess effekter på kropp och särskilt knopp. I egenskap av sjukgymnast, personlig tränare och träningsentusiast, blev jag mycket glatt överraskad över dessa resultat. Det verkar alltså som att det lönar sig att hålla kroppen igång och fortsätta göra det så länge som det går.

 

Konditionsträning. I höstas blev det halva Vasaloppet

Konditionsträning. I höstas blev det halva Vasaloppet

Nedan listar jag de tio mest intressanta rönen vad gäller effekterna av fysisk aktivitet:

  1. På kort sikt ökar fysisk aktivitet blodgenomströmningen till hjärnan med cirka 20%.
  1. På lång sikt bildas nya hjärnceller i Hippocampus som utgör en viktig roll i minnesfunktionen, samt stärks integreringen och kopplingen mellan olika delar i hjärnan. Delar av hjärnan kan alltså växa trots att de borde vara på tillbakagång hos äldre människor.
  1. Fysisk aktivitet kan fördröja en eventuell demens och den kognitiva förmågan kan till och med förbättras.
  1. Om man tränar i ett år kan Hippocampus-volymen öka med två procent, vilket motsvarar att minska sin hjärnålder med upp till två år.
  1. Den optimala hjärndosen innebär löpning tre ggr per vecka, cirka 30 min per gång eller motsvarande rörelse på annat sätt.
  1. Även promenader är fördelaktiga, då de ökar cirkulationen och påverkar alla processer åt rätt håll.
  1. Styrketräning och konditionsträning är bra för olika delar av hjärnan och kan med fördel kombineras.
  1. Styrketräning förbättrar komplext tänkande, det associativa minnet och gynnar tillväxt av hjärnans nervceller och blodkärl.
  1. Konditionsträning förbättrar det episodiska minnet och effektiviserar andra hormonsystem i hjärnan.
  1. Förutom minskad fallrisk, starkare skelett och gynnsamma effekter på hjärt- och kärlsystemet verkar tung styrketräning verkar vara mest fördelaktigt för seniorer (OBS! Bör utföras med en väl planerad successiv stegring utifrån individen).
Styrketräning och konditionsträning ger olika, men positiva effekter på kropp och knopp

Styrketräning och konditionsträning ger olika, men båda har positiva effekter på kropp och knopp.

Här är länken till veckans avsnitt i Vetenskapens värld:

http://www.svtplay.se/video/6526060/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-4-1

 

Än en gång kan vi alltså konstatera att träning är en investering i dig själv för ett längre och hälsosammare liv!

 

Lycka till med just din träning!

/Erika

PT

Nödsändare och depåer

Den långa skidtur som väntar oss i mitten av mars betyder att vi behöver vara väl förberedda när det handlar om säkerhet i både mörker och ödemarker, samt kontinuerlig påfyllning av mat och diverse utrustning.

Vi kommer att skicka ut fyra depåer till utvalda fjällstugor längs färdvägen med bland annat mat och gas (bränsle till köket). I veckan fick jag hjälp av Niclas för att ordna med en SPOT, det vill säga en nödsändare utifall något skulle hända ute på fjället. Den anger var vi befinner oss och kan även skicka ut okej-meddelanden så att våra nära och kära vet att vi mår bra. Den har också en knapp som heter SOS och om vi mot förmodan tvingas att använda denna går ett meddelande ut till internationella SOS med lokalisationsangivelse och ett förhandsprogramerat meddelande. Detta är med andra ord en riktig säkerhetsmaskin!

En SPOT eller nödsändare som kommer att hänga med oss i år.

En SPOT eller nödsändare som kommer att hänga med oss i år.

Packning av pulkor, skavklar, selar m.m.

Packning av pulkor och selar m.m.

Framöver kommer en detaljerad lista över våra dagsetapper – distanser och mål.

Vi ses snart igen!
/Linnea

Löpning, fys och lek på stranden

Idag bjuder jag på tips och inspiration för rolig träning på stranden. Var kreativ och hitta dina egna motivationsknappar!

Mitt upplägg för detta pass var 5-5-5, det vill säga fem övningar med fem intervaller med hjälp av fem linjer.

  1. Idioten
  2. Sicksacklöpning
  3. Grodhopp
  4. Backlöpning
  5. Bära kompis (i detta fall Åsa)

Sist ut blev träning av handstående för att stilla leklusten.

Lycka till med din träning!

/Erika

Traillöpare är ett speciellt släkte

Träningen fortsätter i de halländska skogarna, där gårdagen innebar färd mot Åkulla bokskog. Området erbjuder bland annat ett konstskidspår och tolv olika spåralternativ med distanser från 1,6 till nästan 70 km traillöpning om man så önskar.

Upplevelsen fick mig att inse att traillöpare är ett speciellt släkte. Detta förstärktes ytterligare av de förvånade miner vi fick när vi passerade några skogsarbetare. Vem ger sig egentligen frivilligt ut i 1,5 timmes halkig, krävande, kuperad lervälling och på samma gång njuter av allt detta? Jag ser framemot ett nyanserat svar på denna fråga.

Klicka gärna på länken för att se ett litet filmklipp från löppasset: http://youtu.be/VysxuEV4P7w

Glatt löpargäng. Här hittade vi några torra fläckar att springa på.

Glatt löpargäng. Här hittade vi några torra fläckar att springa på.

 

Johan Jonsson på RunFBG peppar och instruerar i löpning uppför.

Johan Jonsson på RunFBG peppar och instruerar i löpning uppför.

Tvättmaskinen fick givetvis ett besök efter detta.

Tvättmaskinen fick givetvis ett besök efter detta.

Jag hittade hon här i skogen och hon behövde snabb energi.

Jag hittade hon här i skogen och hon behövde snabb energi.

Tack alla löpare och Johan Jonsson på RunFBG för att jag och Åsa fick hänga på er i helgen!

/Erika over and out (for laundry)