Löpningen dag 18-19: Här hittar du lugnet och tystnaden

Skåneledens sträckning mellan Eksholmssjön och Blentarp ligger på cirka 35 km. Den tog oss två dagar att genomföra och ger goda chanser till att stöta på rådjur, hjort, glador och vildsvin. Idag lyckades vi även skåda en stork på en badbrygga.

Det som utmärker sig mest är tystnaden och lugnet i naturen föutom när gladorna piper till. Terrängen blir något mer kuperad och närmare Blentarp går mycket av leden på stigar, vilket vi helst föredrar när vi springer.

Igår övernattade vi på den charmiga och blommiga hästgården i Trolleberg. Gården inger en stillsam tillvaro, där vi får känslan av total avkoppling. Vi passade även på att krama på bamsenallen (läs: Sankt Bernardshunden) Mufasa.

Idag blev sträckan betydligt kortare, 13 km, vilket gav oss lite utrymme för att göra andra aktiviteter på dagen. Vi hann med lite golf och en cykeltur med ett dopp i Sövdesjön. Ljuvligt!

Blentarp ser ut att innehålla fler hästar än människor och det finns gott om restauranger med hänsyn till byns lilla storlek. Vi hann även med att smaka på lokal rabarbersaft från Sövde musteri. Jättegott!

Nu övernattar vi på Blentarp STF Vandrarhem. Även här infinner sig lugnet mitt ute på landsbygden. Vandrarhemmet ser ut att passa bra för barnfamiljer och även hundar är välkomna hit.

Kropparna håller förhållandevis bra ihop. Vi behandlar varje morgon och kväll. Muskler och senor ömmar rejält på minifoamrollern som vi har med, men det gör gott i slutändan. Ju fler dagar som går desto mer löpning än vandring blir det. Det känns kul!

På väg in till Trolleberg B&B. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Katten Misan trivs bra på Trolleberg. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Bra med hängmatta efter en lång dags turande. Foto: Erika Nilsson-Waara

Stor karta kräver stort bord. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Gårdens ”lilla” bamsenalle. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Håller golfsvingen i form på Rommelåsens golfbana. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Sturups vindskydd var ett av de finare vi skådat. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Klassisk vägvisning på Skåneleden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Löpning på sköna stigar föredras. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Framme vid Stf Blentarp dag 18. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Den fina badplatsen vid Sövdesjön. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Kartplanering är kvällens läsning. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Imorgon beger vi oss mot Ystad med en beräknad sträcka på mellan 30-35 km.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Löpningen dag 14-17: Ny delled påbörjad

Dag 14 gjorde vi sträckan Bakhagarna-Löddeköpinge. Morgonen började med magont för Erika. Vi vilade nästan fram till lunch innan vi gav oss iväg. Längs denna sträcka passerar vi vackra strövområdet Järavallen och dess otroligt fina badplats. Vi skymtar även golfbanan och kärnkraftverket i Barsebäck som ligger fint till på en udde. I övrigt går mycket av leden på asfalt.

I förrgår tog vi oss an sträckan Löddeköpinge-Bulltofta, Malmö. Den landade på 27 km och bestod mestadels av asfalt. Det gjorde fötterna lite extra ömma, vilket gjorde gårdagens vila än mer väl behövd.

Mycket asfalt under fötterna, men humöret på topp ändå.

Blicken framåt.

– Denna asfalt tar aldrig slut!

Den sista sträckan på Öresundsleden är alltså avklarad och vi har nu Österlen i sikte. Vi lämnar idag ett 24-gradigt Malmö och beger oss österut in på Nord-sydleden.

Tummen upp för att ha gjort hela delled 5; Öresundsleden.

Vidare från Bulltofta fortsätter den tuffa asfalten under fötterna. Idag är det extra varmt och varje skuggfläck är värdefull.

Längs vägen passerar vi Torup slott och bokskogar med sköna stigar. Lunchstoppet gjorde vi på Bokskogens golfklubb, vilket var både gott och trevligt. Skåneleden passerar även genom golfbanan så det gäller att ha koll på bollarna och vart de flyger.

Framför tavlan som visar Torup rekreationsområde och slottsskog.

Nu har vi installerat oss i en mysig liten stuga i närheten av Eksholmssjön alldeles intill Skåneleden, där vi välkomnas av Mia som äger stället.

Nu är det dags för middag och efter det ett dopp i sjön för att svalka av oss rejält. Imorgon fortsätter vi mot Dörröd. Än så länge håller vi oss enligt gameplan!

Vi ses!

/Oscar och Erika

Löpningen dag 12-13: Vi kör på

Idag hade vi planerat in en vilodag, men vi tyckte att det räckte med vilan igår. Istället valde vi att köra på. Vi valde även att spara Ven till senare. Dagens etapp gick således från Rydebäck till Bakhagarna och landade på 26 km.

Sträckan mellan Rydebäck och Landskrona är helt fantastisk. Du går mestadels på stig både i nivå med och högt ovan havet. Idag var Öresund skirt ljusblått och spegelblankt. Den lilla ön Ven framstår även från sin bästa sida. Så vackert!

En bit ovan havsnivå söder om Rydebäck. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Ett svanpar med sina tre barn. Naturen fascinerar. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Lilla ön Ven. Vi sparar den till sluttampen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Ungefär 14 km senare nådde vi Landskrona och då stannade vi till för ett lunchstopp. Värmen och solen är fortfarande påtaglig och då är det skönt att sitta inomhus.

När vi lämnar Landskrona tar vi oss mestadels fram på asfalt och vi kommer en bit från havet. Lite tråkigt parti enligt oss. Dock njuter vi fortfarande av förmiddagens spegelblanka hav och laddar redan nu inför morgondagen.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Löpningen dag 9: Krassligt och utlandskänsla

Kullaberg är unikt i sitt slag när det gäller natur i Sverige. Igår startade vi från Himmelstorp, tog oss runt Kullaberg för att avsluta på Strandbaden. Sträckan blev 22 km i het och gassande sol.

Vi började på norra sidan, där vi möts av lövskogar med höga och tjocka trädstammar vars kronor bildar ett tätt tak över oss. När solen ligger på lyser hela skogen brun och orange, vilket plötsligt gör den förtrollad, som i en saga. Det finns mängder med avstickare mot havet för att se och uppleva allt från maffiga klippformationer, snorkelvänligt korallvatten till fågelskådningsområden.

En typisk lövskogar på Kullabergs norra sida. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Södra sidan ger utlandskänsla

När vi har tagit oss runt fyren till den södra sidan möts vi av öppna havsvyer med få skuggmöjligheter. Vi får ständigt en känsla av att vi befinner oss utomlands.

Kullabergs södra sida ger ständigt en känsla av utlandet.

Hav så långt ögat kan nå. Foto: Erika Nilsson-Waara.

När vi når Mölle passar vi på att äta lunch på Systrarna på piren. Vi rekommenderar varmt den friterade spättan.

Spätta på Systrarna på piren. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Välförtjänt dopp

Oscar vaknade krasslig med halsont och har kämpat sig igenom den varma dagen på bästa sätt. Temperaturen var vid något tillfälle uppe i 36 grader.

Väl framme vid dagens slutdestination Strandbaden, var våra varma kroppar välförtjänta av ett dopp i det friska havet. Hotell Strandbaden ligger i direkt anslutning till havet och inklämt mellan Kattegatt- och Skåneleden. Som vandrare, löpare eller cyklist är du glad när både mat- och husrum ligger så nära leden som möjligt. Det finns både enklare boendealternativ såsom camping och vandrarhem, men också möjlighet till hotellboende.

Efterlängtat dopp i havet efter dagens varma etapp. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Ja, det här nappar vi på! En välkomnade skylt för alla vandrare och löpare längs Skåneleden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Glädje! Vi har nått dagens mål, Hotell Strandbaden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Kvällsaktivitet. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Idag fortsätter vi mot Laröd och har redan nu börjat ladda inför Sverige-Mexiko.

Vi ses!

/Erika och Oscar

Löpningen dag 5-6: Hav och stekande sol

Vår första vilodag hade vi i Helsingborg på midsommarafton med släkt och vänner. Det var en välbehövlig vila för våra stela vader och hälsenor.

Idag fortsatte vi från Torekov i riktning mot Vejbystrand. Sträckan landade på 19 km och det fungerade bra med Oscars nya träningsskor.

Sträckan var väldigt vacker, där vandringsleden höll sig strandnära hela vägen. Vi passerade många inhängnade hagar med betande djur och lyckades även skåda ett fint svanpar.

Solen har skinit konstant idag och vi har haft medvind i ryggen. Solskydd, keps och vätska blir otroligt viktigt för att undvika solsting eller uttorkning.

Nu ser vi fram emot en god middag och att heja fram en seger för Sverige mot Tyskland.

Strandnära löpning mellan Torekov och Vejbystrand.

Blickar ut över Kullaberg. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Dessa två godingar stötte vi på längs vägen idag. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Mjukt och skönt under fötterna. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Vid dagens lunchstopp… Foto: Erika Nilsson-Waara.

…såg vi detta vackra svanpar. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vi ses!

/Oscar och Erika

Löpningen dag 2-3: Händelserikt på Hallandsåsen

Nu har vi avverkat ytterligare två etapper av Skåneleden. Det handlar om Åsljunga-Koarp och Koarp-Båstad.

Igår lämnade vi en fin frukostbuffé i Åsljunga för att bege oss vidare mot Koarp. Sträckan får beskrivas som djurrik, då vi bland annat skådade en huggorm, lamor, en glada, ett rådjur med dess kid, kor, hästar, getter, får och en flygande (läs: fallande) ekorre. Nu märks det att vi börjar ta oss in på Hallandsåsen, eftersom det börjar bli lite kuperat. Lunch tog vi intill ett fint stenras. Sträckan blev 27 km och vi övernattade hos underbara Stellan och Gunvi i deras fina husvagn.

Hallandsåsen innebär kuperad terräng. Foto: Oscar Detmer

Smörj in solskydd med jämna mellanrum. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Lunchstopp vid ett fint stenröse. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Idag är vi inne på dag tre och gjorde etappen mellan Koarp och Båstad på totalt 27 km. Den var rätt behaglig med varierad och ganska kuperad miljö. Här fick vi se olika sidor av Hallandsåsen. Östra sidan av E6:an består av mycket tät skog och skogsvägar medan västra sidan bjuder på öppna mossar, hjortron och en mäktig havsutsikt över Båstad och Mellbystrand. Idag skymtade vi även en älgko och två fästingar på Oscars ben. Fästingpincetten kom väl till användning och den rekommenderar vi starkt att införskaffa om du ska vandra i Skåne. Imorgon fortsätter vi mot Torekov.

Vindskyddet i Koarp. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Kort paus ger bra energi. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Hjortron finns i Skåne! Foto: Erika Nilsson-Waara.

Två fästingar hittade vi på Oscars ben idag. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Med Båstad och havet bakom oss. Foto: Erika Nilsson-Waara.

På återseende!

/Oscar och Erika

Söderåsens nationalpark, nr 27

Skånes Grand Canyon och en cirkelformad sjö med omgivande bergbranter som påminner om en amfieteater. Detta är några exempel på naturfenomen som går att se i Skånes yngsta nationalpark. Söderåsens nationalpark är 1625 Ha stor och bildades 2001. Den ligger cirka fyra mil öster om Helsingborg och nås via två entréer. Vill man korta ner sin vandring finns flertalet parkeringsplatser belägna i närheten av lederna och dess utflyktsmål.

fullsizerender-6

Bildens text beskriver upplevelsen av att befinna sig i Söderåsens nationalpark. 

img_4847

Från Kopparhatten bjuds du på fantastisk utsikt över Skånes Grand Canyon. Foto: Oscar Detmer.


Från Skäralid (huvudentrén

Från Skäralid (entré norr) valde vi att kombinera Kopparhattsrundan och Hjortsprångsrundan, vilket resulterade i åtta kilometer och tre timmars promenad. Söderåsens nationalpark innehar en av de största naturskyddade ädellövsskogarna i Nordeuropa. Hela parken består av 93% skog! Första delen av leden är handikappanpassad och går utmed Skärdammen. Därefter fortsätter någon ytterligare kilometer med fint spängad led (obs! vintertid och vid regn kan dessa vara halkiga). Vi följde den porlande bäcken, som omsluts av höga klippor och mäktiga rasbranter. Det kändes som att vi var i Skånes Grand Canyon. Efter några kilometers vandring i dalen styrde leden upp på högre höjd och tog oss till Liagården. Här möttes vi av en mäktig utsikt över dalen/ravinen som vi nyss hade vandrat i.

img_4745

Längs Skärdammen är leden handikappanpassad. Foto: Erika Nilsson-Waara

 

fullsizerender-8

Isen håller på att lägga sig. Fallna träd smyckar parken. Foto: Erika Nilsson-Waara

Övernattning i Liagården

I Liagården finns 16 träbritsar och en kamin. Här får man övernatta, använda utedassen och de två eldstäder som finns i anslutning till gården. Se till att inte glömma sovsäcken och ett mjukt liggunderlag. Annars finns risk att du kommer att sova hårt och kallt. Från Liagården fortsatte vi att vandra längs dalkanten, genom den för årstiden lövlösa bokskogen för att sedan ta oss ner i dalen igen. Löven bredde ut sig som ett tjockt täcke i branterna och när solen låg på skapades fantastiska färger. Från dalgången valde vi att vandra upp på den norra platån till en plats som kallas för Kopparhatten. Här fick vi återigen en fantastisk utsikt över Skäralidsdalen. Sista biten av leden avslutades med en trappa på 200 steg. Här var vi överens om att man skulle kunna få till riktigt bra trappträningspass.

img_7590

Liagården har 16 bäddar och erbjuder övernattning på träbritsar. Kamin finns i stugan. Foto: Linnea Nilsson-Waara

img_4832

En brunn finns vid Liagården. Foto: Erika Nilsson-Waara

Hungriga som vi (allt som oftast) är valde vi att besöka Skäralids Restaurang och köpa oss en smörgås. Restaurangen erbjuder allt från lättare fika till tre-rätters middag och har öppet stora delar av året. I samma byggnad finns Naturum, vilken tyvärr var stängd vid vårt besök.

Från Röstånga (entré syd)

Från entré syd valde vi att besöka den cirkelformade Odensjön, vilken är mycket djup och omges av häftiga rasbranter. Sjön består av grundvatten och är kristallklar. Några hundra meter in på leden fanns utplacerade björkträd och en skylt som uppmanade att man fick ta med sig så mycket ved som man behövde och att yxan fanns vid sjön. Vid Odensjön fanns en eldstad och en brygga. Fiske är tillåtet med fiskekort. I Röstånga finns ett STF Vandrarhem, Gästgiveriet.

Vi är mycket nöjda med vårt besök till Söderåsens nationalpark. Skåne sägs vara platt och idag har vi fått motsatsen bevisad.

fullsizerender-3

Tack för besöket i Söderåsens nationalpark!

Detta bildspel kräver JavaScript.

/Linnea och Erika

Sånfjällets Nationalpark

Direkt efter vårt besök i Hamra Nationalpark fortsatte vi vår nationalparksturné till Sånfjället. Denna park har tre accesser, varav vi valde att starta från den som heter Nyvallens fäbod. För att nå denna passerade vi Sveg och fortsätta sedan mot Hedeviken, för att ytterligare köra 17 km innan vi nådde parkeringen. 

img_7110

Uppe på Korpflyet med utsikt över Hedeviken.

Nyvallens fäbod i sig är ett fint utflyktsmål att besöka. Här förekomma flertalet aktiviteter framför allt sommartid, med bland annat servering, försäljning av lokalproducerad fäbodmat och guidade turer. Här går kor lösa och betar. Dock ej renar eftersom bevarandet av lavar (renens favoritföda) var en av orsakerna till att nationalparksskyddet instiftandet år 1909. Därför hålls detta fjäll fredat från renar (så gott det går). 

Sånfjället är verkligen häftigt. Helt solo sticker den upp ur Härjedalens omgivande skogar och vi förstår att människorna i Hedeviken lever med ögongodis genom att bara titta ut från balkongen varje morgon. Parken är 104 km2 stor med sin högsta topp på 1277 möh. 

img_7045

Kvällssol med frost som har lagt sig över riset.

Dag 1 vandrade vi från Nyvallens fäbod och följde den södra leden i sydlig riktning. Efter cirka 8 km nådde vi vindskyddet som låg på cirka 850 höjdmeter (=vacker utsikt från denna höjd) och invid en liten sjö som nästintill hade frusit igen. Några hundra meter västerut hittade vi en bäck att hämta vatten från. Vi slog tältläger som dessutom blev vårt base camp för två nätter. Kvällens höjdpunkt blev solnedgången med utsikt mot vårt hemmafjäll i Grövelsjön. Röd och blå timme med fullmåne fick vi skåda. 

img_7085

Vår lägerplats med fjälltopparna i bakgrunden.

Dag 2 började med en morgonpromenad upp på fjälltoppen Korpflyet. Hyfsat lättgånget med blockig terräng. Här möttes vi av en fantastisk utsikt över de norska fjälltopparna Rendalssölen. Bakom oss låg dimman kvar i dalgångarna och vi fick se de lågt belägna molnen ligga som ett täcke över Hedeviken. 

Topptur på Sånfjället

Idag hade vi bestämt oss för att topptura. Efter frukosten fortsatte vi upp mot Högfjället, som är Sånfjällets högsta topp, därefter ner i dalgången och upp på Valmfjället. Vi avslutade vårt toppturande med att gå upp på toppen som gör skäl för sitt namn, nämligen Gråsidan. Denna topp var stenig (blockterräng) och hade sin ena bergssida i skuggläge. Vi harvade oss ned längs östsidan och fick ta det väldigt lugnt och metodiskt för att komma oss ner. I Sododalen traskade vi över ett vattendrag som vi gissar innehåller massor med vatten under sommaren.

Nu hade klockan blivit närmare 18 och mörkret var på gång. Vi drog oss tillbaka i lägret, käkade vår varmlagade middag för att sedan krypa ner i våra dunsäckar. 

Häftig vandring i bäckravinen

Morgonen därpå följde vi leden norrut till raststugan Sododalsstugan. Detta är en rast- och nödstuga med kamin och britsar. Den har även dass. Från stugan fortsatte vi norrut genom en bäckravin. Mycket häftig att vandra i. Vi sneddade sedan av upp över kalfjället och ner på nordöstra sidan av leden som går upp mot Högfjället. Här var det mycket brant och partier med rullsten. 

En av de björntätaste i landet

Sånfjället sägs bara ett av de björntätaste i landet. Även lavskrika, älg och tjäder ska finnas här. Vi såg massvis med ripor iförda sin höstkostym (vit-brun-spräcklig). 

Vi är mycket nöjda med vårt besök till Sånfjället. Hela turen blev 16 km (från Nyvallens fäbod, via vindskyddet, Sododalsskrevan, över kalfjället och tillbaka till parkeringen). Dag två gjorde vi toppturer som blev cirka 14 km totalt. 

img_7362

Vacker höstvandring på Sånfjället.

img_7327

Tillagning av frukost. Hett vatten blandas i fukostpåsen. Återförslut och låt stå i 10 minuter. Ger 600 kcal. Enkelt och gott!

Tack för oss!

Linnea och Niclas (@deluxeturer.se)

Gröna bandet – Ta hand om dina fötter

En av de största utmaningarna med att vandra 1300 km är att fötterna ska hålla ihop. Blåsor, skavsår, överbelastad hälsena, uttrampad hälkudde är några åkommor som kan sätta stopp för äventyret. Här listar vi några tips på hur du tar hand om dina fötter. 

Kinesiotejp kan användas både i förebyggande och behandlande syfte.


1. Välj skor med omsorg och se till att gå in dem ordentligt innan vandringen. Skorna ska vara 1-1,5 cm större än fotens mått. Att vandra flera timmar varje dag gör att fötterna sväller och nedförsbackar skjuts foten fram. Därför är gott om utrymme viktigt. Fötterna mår bra av variation och ett par extra sulor kan vara värt att ha med sig. 

2. Vi använder en nylonstrumpa närmast huden. Denna tar bort friktionen som uppstår mellan ullstrumpan och huden, samt att den håller tejpen på plats. Vid val av strumpmaterial är just ull att föredra. Den håller foten hygienisk och varm, även om foten blir fuktig/blöt.

3. Direkt du börjar att ana en värmeökning innanför skon ska du dit med tejp. Detta är ett första tecken på att skavsår är på väg att utvecklas. Förebyggande är A och O! Agera innan blåsan har utvecklats. 

Skavsår behöver tas omhand, oavsett storlek på såret.


4. Om ett skavsår/blåsa har uppkommit finns olika material för att lägga om/behandla såret. Vi använder i första hand kinesiotejp, vilken sitter mycket bra på huden och är hudvänlig (kan sitta flera dagar utan problem). Har ett konstaterat skavsår utvecklats lägger vi en urklippt skavsårsplatta (finns på sportaffärer) + duoderm (finns på apoteket) närmast huden och sedan en kinesiotejp på. 

Skavsårsplattor är bra för att tryckavlasta skavsåren/blåsor.


5. Se till att ha torra strumpor och skor. Att vandra runt i blöta skor är rena döden för fötterna. Tidningspapper som byts ofta gör susen för att få torra skor. 

Tidningspapper torkar effektivt upp skon.


6. När du har vandrat i flera timmar blir fötterna vanligtvis trötta. Stretcha, massera och ha dem i horisontalläge. Lätta på snörningen även vid kortare pauser under vandringen. 

7. Viktigt att alltid ha naglarna nyklippta. Det sparar livslängden på strumporna.

Lycka till med omhändertagande av dina fötter. Det är de som ska bära dig hela vägen fram. 

Kramar från oss! Linnea & Erika