Löpningen dag 1: Nu är vi igång!

Äntligen är vi igång! Första dagen på Skåneleden blev mellan Hårsjö och Åsljunga. Efter en stadig frukost och förbyggande omplåstring fick vi skjuts av Oscars pappa Tord till startpunkten.

Inom loppet av 10 min fick vi bevittna vår första smala långa slingrande… ja ni vet, en orm! Vi visste ju att vi inte skulle kunna genomföra Skåneleden utan en enda vittring på orm. Så check på den.

Distansen landade på dryga 20 km och gick mestadels på grus, asfalt och skogsstigar. De orange markeringarna är lätta att följa och det är relativt flackt att vandra. Då vi båda har brottats med diverse skadebekymmer blev det endast lite löpning och mestadels vandring idag. Vi befinner oss nu på EFS-gården och har redan hunnit med att efterbehandla kropparna efter dagens halvmara.

En plats för alla med naturen inpå knuten

Så kan EFS-gården i Åsljunga kort beskrivas. Gården är en kulturbyggnad som stod klar 1932 och har med åren blivit en samlingsplats som är öppen för alla. 150 gäster med allt från enkla vandrare, husbilsfarare, konfirmander, barnfamiljer och konferensgäster till personer med funktionshinder kan bo på gården.

Intill gården finns en trivsam bad- och fiskesjö med möjlighet till kanotpaddling, som omges av en vandringsled som ansluter till Skåneleden. Längs promenaden kan du hålla utkik efter kulturstoplar, som berättar en historia om byggnader och naturen i Åsljunga. Att komma hit är som att komma hem fastän man är borta.

Till middag har vi ätit pytt i panna och nu väntar oss en välbehövliga natts vila så att vi är fräscha inför etappen till Koarp imorgon.

Laddade vid starten i Hårsjö. Foto: Tord Nilsson.

Stilla och fridfullt. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

Hårsjö lägerplats. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Trivsam och vacker rastplats 10 km väster om Hårsjö. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Vacker lövskog mellan Hårsjö och Åsljunga. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Anrika EFS-gården i Åsljunga. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Gunnel och Oscar vid badplatsen utanför EFS-gården i Åsljunga. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Oscar tar en fika med Gunnel i matsalen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

En av EFS-gårdens konferenssalar. Foto: Erika Nilsson-Waara.

På återseende!

/Erika och Oscar

Löpningen: Träning inför Skåneleden, del 2

Detta inlägg är den andra av totalt två delar. I del 1 (se inlägg 180613) fokuserade vi på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys. I denna del presenterar vi resultatet, analysen och tankar kring den fortsatta träningen.

 

RESULTAT

Registreringsperiod
1:a januari – 10:e juni 2018, dvs. 161 dagar.

 

Träningstid
ERIKA: 238 h 4 min, vilket innebär 1 h 28 min/dag.

OSCAR: 150 h, vilket innebär 56 min/dag.

 

Månadsummering

 

ERIKA OCH OSCAR: Sedan starten i januari har träningstimmar och distanser successivt stegrats. Intensiteten var som högst under mars för att sedan gradvis sjunka. Syftet har varit att balansera upp de längre distanserna och durationen med lättare intensitet samtidigt som vi vill försöka efterlikna dagarna på Skåneleden så mycket som möjligt. *Intensitet i passen har skattats enligt Borgs RPE-skala, där 6 = vila och 20 = maximal ansträngning.

 

Träningsfördelning

 

ERIKA: Fördelningen mellan konditions- och styrketräning utgör 38% vardera. Vardagsmotionen utgör nästan en fjärdedel. Antalet träningsformer har varit 14 stycken. Den vanligaste är bålstabilitet på 20%, som följs av promenad 14%, CrossTrainer 13%, löpning 13%, Tabata/cirkelträning 12%, cykling 11% och styrketräning 6%.

 

OSCAR: Fördelningen mellan konditions- och styrketräning utgör 33% respektive 23%. Vardagsmotionen utgör nästan hälften. Antalet träningsformer har varit 18 stycken. Den vanligaste är styrka/funktionell styrka på 16%, som följs av löpning 15%, promenad 13%, cykling 11% och bålstabilitet 10%.

 

Distans
ERIKA: 1 419 km, dvs. 8,8 km/dag.
OSCAR: 826 km, dvs. 5,1 km/dag.
Kommentar: Här inräknas promenader, löpning, längdskidåkning, CrossTrainer, roddmaskin och cykling.

 

Vilodagar
ERIKA: Vilodagar utgör sju tillfällen och därmed 2%. Vila har även ingått i dagar som endast har innehållit lugn vardagsmotion såsom promenader eller cykling.
OSCAR: Vilodagar utgör 32 tillfällen och därmed 14%.

 

Sjukdom och skador
ERIKA:
 En sjukdomsperiod på sju dagar har förekommit. Även två skador i rygg och fot.
OSCAR: En sjukdomsperiod på sex dagar har förekommit. Även knäbesvär.

 

Sömn
ERIKA OCH OSCAR: Ej registrerat, men känslan är att antalet timmar kan öka något, eftersom kroppen då återhämtar sig ännu bättre.

 

Kost
ERIKA OCH OSCAR: Vi äter regelbundet tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och 3-4 mellanmål/dag. Vi följer tallriksmodellen och försöker tänka på vätskeintag (minst 3 L/dag) under och utanför träningen.

 


Bålträning har varit en genomgående röd tråd under hela träningsperioden. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

Skidåkning fungerar utmärkt som konditionsträning. Foto: Åsa Berglund.

 

Vinterlöpning i strålande solsken sätter leendet på plats för resten av dagen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Men lyft den då! Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Vilken lycka att ha ett gym till sin arbetsplats. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

ANALYS

ERIKA: Två olika skadebekymmer i rygg och fot har gjort att jag har blivit tvungen att justera mitt träningsupplägg ofantligt mycket. Löpningen har fått stå åt sidan till förmån för alternativ konditions- och styrketräning, samt mängder av bålstabilitetsträning. Träningstimmarna och durationen har jag ändå kunnat öka även om det har blivit mycket av annat än just löpning. Det mesta går dock så länge hjärnan ser möjligheterna istället för hindren!

Det verkar som att jag både varierar, pulserar och periodiserar träningen, samt utgör styrketräningen mer än en tredjedel av den totala träningen, vilket är positivt. De totala vilodagarna har varit få, men räknas även in i dagar med endast inslag av vardagsmotion såsom promenader och vardagscykling. Återhämtning är ett viktigt inslag för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen på ett bra sätt.

OSCAR: Med två överbelastade knän var rehabiliteringen initialt största fokus. Mitt mål under vinter/tidig vår var att bygga upp så mycket styrka kring knäna och bålen. Mitt sätt att testa om rehabiliteringen har fungerat var genom att öka distanser succesivt. Med tiden tog jag mig längre och längre. Samtidigt under vinter/vår har jag varit duktig på att bibehålla konditionen med diverse konditionsformer såsom simning, inomhuslöpning, roddmaskin, stakmaskin och längdskidor m.m.

Desto närmare start har träningen övergått mer mot lågintensiv träning och mer fokus på tid- och mängdträning, samt att börja springa/promenera med packning. All träning vi har kunnat få in har varit väsentlig. Därför har vardagsmotionen ökat drastiskt under maj och juni månad.

 

Fortsatt planering

ERIKA OCH OSCAR: Vi har på förhand redan satt upp färdplanen så att vi pulserar dagsdistanserna mellan 13-36 km på Skåneleden, samt inkluderar nio vilodagar utspritt över de 51 dagar som vi är ute på tur. Skulle löpningen inte fungera som tänkt blir plan B att vandra och plan C att använda oss av cyklar. Vi får se till att arbeta parallellt med kompletterande styrka- och rehabträning, samt hela tiden tänka förebyggande och efterbehandla våra kroppar på kvällarna. Vi tänker positivt och siktar på att stå redo med löparskorna nu på måndag den 18:e juni då startskottet går i Hårsjö!

 

Dina reflektioner!

Hur hade du gjort inför detta eller ett liknande projekt? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer. Vi kan säkert lära oss mycket av varandra och vi tar gladeligen emot nyanserade tips för att utveckla vår träning ännu mer.

Vi ses snart igen!

/Oscar och Erika.

Löpningen: Träning inför Skåneleden, del 1

Det är nu dags att summera vår träning inför sommarens 100-milalöpning längs Skåneleden. Sammanställningen innefattar 161 dagar, dvs. dryga fem månader med registreringsstart den 1:a januari 2018. Idag presenterar vi den första av två delar. Häng med i Detmer och Waaras träningsvardag!

Del 1

Fokuserar på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys.

Del 2

Fokuserar på resultatet (träningstimmar, -former, -intensitet, vila, kost och sömn m.m.) och analysen av träningsperioden, samt tankar kring den fortsatta träningen.

 

Målsättningar

Huvudmål

Att under 51 dagar genomföra 1000 km sammanhängande löpning längs Skåneleden i mild till måttligt kuperad terräng på underlag såsom asfalt, stigar och grusvägar.

Delmål 1

Rehabilitera befintliga skadeproblem, samt hålla oss förskonade från nya skador innan och under turen.

Delmål 2

Öka träningsmängd månad för månad fram till starten. Målet innan avfärd är att uppnå ca 70% av den totala volymen som krävs på Skåneleden vad gäller timmar och distanser. Aktuell startvolym ligger omkring 30-40%.

 

Här är vårt och sommarens mål: Att springa Skåneleden. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

Kravanalys

Vårt huvudmål kräver mycket god uthållighet, samt ben- och bålstyrka, då vi kommer att springa med ryggsäck på 4-6 kg mellan 4-7 timmar i genomsnitt 26 km på löpardagarna. Löpning beräknar vi belasta kroppen 3-4 gånger så mycket som vandring. Vi bör kunna färdas upp till 36 km som är den längsta sträckan. På 51 dagar har vi planerat in nio vilodagar, dvs. vi bör kunna vara fysiskt aktiva fem dagar på raken.

 

Kapacitetsanalys

Med oss i bagaget har vi en relativt hög träningsdos med goda fysiska förmågor utifrån testresultat vad gäller styrka och kondition. För Erikas del finns tidigare erfarenheter av fysiska långturer på turskidor och genom vandring, samt en del löperfarenhet genom livet. För Oscars del blir detta första långturen och hans träningserfarenheter blir med utgångspunkt från att vara bra allroundtränad.

 

Vi ser framemot Kullabergs lövskogar och havsluft.

 

Planering

Utgångspunkten vid träningsstart blir att fokusera på grund- och rehabiliteringsträning, samt låg- till måttligt intensiv konditionsträning för att stärka svagare områden. Utifrån detta stegrar vi successivt träningsintensitet och -volym med ökat fokus mot löpning och vandring med och utan packning. Rimligen bör vi sträva efter en liten viktuppgång, något ökad fettprocent, samt ökad muskelmassa och -styrka. Bålträning är en genomgående röd tråd under träningsperioden. Upplägget planeras utifrån träningens olika grundprinciper och faser med adekvat progression och periodisering, samt eftersträva en balans mellan att äta, träna, vila och sova.

Med detta som bakgrund kommer vi att presentera resultatet och analysen med framtidstankar i nästa blogginlägg. Blev det som vi tänkte eller hände det något på vägen?

 

Vi ses snart igen!

/Erika och Oscar

 

Bästa knepen för att kapa gram

Detta var sista helgen innan vi tar bilen söderut. Nu är det de små detaljerna som ska bli klara, kapa gram, tvätta allt, göra klart matdepåer osv. Nu kommer vi snart se om vi klarat av att hålla vårt motto ”By failing to prepare you are preparing to fail”.

Att ha en lätt packning är för oss en av de viktigaste detaljerna i vår resa. Ett löptsteg är 3-4 gånger så mycket vikt tillbaka i kroppen dvs ett gram blir 3-4g extra på varje steg. Addera det med 20.000 steg på en dag så kommer det märkas skillnad.

När det kommer till att kapa gram så är alla knep tilllåtna, nedan kommer en lista du kan ha i åtanke om du också vill kapa gram till din tur:

  • Steg 1.Gör en packningslista med allt du kan tänka dig behöva, sedan kopierar du den och gör en ny där du tar bort allt som du kan tänkas klara dig utan.
  • Steg 2. Scouta alla sidor och affärer efter lättast möjliga plagg och material utifrån den funktion du söker. De kan vara dyrare, men det är värt det när du vet att du ska färdas långt.
  • Steg 3. Tänk smart i packningen
  • Plocka isär allt ni kan ta isär.
  • Plocka bort onödiga fodral.
  • Klipp tandbortsar och klipp bort lappar från era produkter.
  • Ett laddningskit för flera apparater.
  • Så få påsar som möjligt (inkluderar vattentäta, vaccum och vanliga packpåsar).

 

22 gram kapat på produktlappar. Foto av: Oscar Detmer Nilsson.

 

Allt ska vägas och mätas! Foto av: Oscar Detmer Nilsson.

 

Känslan: Taggade!

På återseende

 

Oscar & Erika

Nationaldagsfirande

Idag är det Nationaldagen i Sverige och här i Luleå firar vi på bästa sätt genom att åka till Hägnans Friluftsmuseum i Gammelstad. Det är ett underbart område bestående av gamla hus i väl bevarad tappning. Idag bedrevs full aktivitet i bagarstugan, caféerna, smedjan och handelsboden. Schemat var späckat med bland annat sång, dans och ett sommartal från museichefen.

Vart vi än gick såg vi fina nationaldräkter. Några hade på sig Luleås dräkt medan andra gärna visade upp dräkter från sina egna hemland. Vi stötte på en man från Transylvanien, som berättade om hur spännande det var att få se och uppleva den svenska kulturen i norra delen av Sverige. Hans skor var gjorda för att dansa, men själv hade han inga planer på att bjuda upp. Vi träffade även tre tjejer från Tornedalen som dagen till ära bar varsin vacker Norrbottensdräkt.

Även militären var duktiga på att visa upp sig. Vi fick se två stridsflygplan och en stor helikopter som transporterade Sveriges flagga under sig.

Gammelstad är där Luleå stad grundades och vi var inne på ett av deras tidigare handelstopp; Hägnans lanthandel. Där inne finns allt från inredning till gammeldags godis, som man känner igen från barndomen. Det var så inbjudande att vi inte kunde gå därifrån utan att få med oss några karameller.

Denna dag har hittills bjudit på en morgonvandring med packning. Vi hinner ännu med ett till pass innan kvällen kommer. Röda dagar ger utrymme för längre distanser och fler pass. I övrigt fortsätter arbetet med alla förberedelser.

 

Faster Kerstin och Erika på Nationaldagsfirande på Hägnan Friluftsmuseum. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

Tre vackra Tornedalingar iklädda Norrbottensdräkten. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Oscar och den Transylvanska mannen med sin folkdräkt av ull. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Mjukkaka gräddas bäst i stenugn och av rutinerade bagerskor. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Den gamla lanthandeln på Hägnan hade fullt hus på Nationaldagen. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

 

Vi önskar er en fortsatt fin Nationaldag!

/Oscar och Erika

Löpningen: Att välja ryggsäck

Det finns en uppsjö av löparryggsäckar ute på marknaden. Här ger vi dig några smarta tips på vägen.

En löparryggsäck är ett bra val för dig som behöver bära med dig vätska, kläder och annan utrustning för en längre dagstur eller övernattning. Det finns även andra alternativ såsom en slimmad löparväst eller ett vätskebälte. Vilket du väljer beror helt på dina behov. För att välja rätt bör du ta hänsyn till följande faktorer: löptid, distans, höjdskillnader, underlag och klimat, samt om du kommer att använda den i tävling eller träning. Du bör även sätta i rutin att alltid ha med dig en bas- och säkerhetsutrustning utifall du skulle råka ut för en olycka eller om det uppstår problem.

Såhär har vi tänkt inför vårt val av löparryggsäck längs Skåneleden.

Passform: Säcken ska sitta tätt mot ryggen och kunna dras åt så att den inte skumpar omkring. Den ska sitta så att den undviker skav och ge maximal stabilitet när vi är i rörelse. En svajande säck kan nämligen göra att vi tappar balansen. Den ska vara smal så att den inte stör armpendlingen. Vi har även haft i åtanke att fråga om herr- och dammodeller när vi har testat oss fram.

Vikt: Lätt. Vi satte en maxgräns på 700 gram.

Volym: 15-20 L med tanke på den långa sträcka vi ska färdas. Vi planerar att packa mellan 4-6 kg.

Material: Slitstarkt, men ändå mjukt så att väskan vilar skönt mot kroppen.

Axelremmar: Bör inte vara för tunna och styva, eftersom axelpartiet tillsammans med ryggen utgör de största kontaktytorna. Vi har även testat ryggsäcken med våra tilltänkta löpartröjor så att de fungerar bra ihop utan att ge skav.

Bröstband/höftbälte: Vi har valt en modell som endast har tre bröstband, vilket gör våra höfter rörligare när vi springer och att ryggsäcken sitter som gjuten på ryggen. Höftbältet ger dock fördelen av att en del av vikten på ryggen kan avlastas på höfterna.

Fickor: Många och lättåtkomliga fickor eller nätfack som ger plats för vätska, mobil, energi, karta, kamera, toapapper med mera.

Vätskesystem: Vi har valt mjuka vattenflaskor som placeras i bröstfickorna. Fördelen är att säcken kan balanseras upp när vi kan avlasta vätskan framtill.

Slutligen: Nyckeln till att hitta den löparryggsäck som passar just dig är att noggrant analysera dina behov. Pröva dig fram, läsa på och våga fråga om råd.

20, 7 eller 4 L? Storleken på din ryggsäck styrs utifrån dina behov. Foto: Erika Nilsson-Waara.

Lycka till!

/Erika och Oscar.

Löpningen: Att välja sko

När du ska välja en löparsko kan det vara bra att ta reda på följande: Vilket underlag kommer jag att springa på? Hur långt och hur länge ska jag springa i den? Hur ser mina förutsättningar ut vad gäller min kropp med eventuella skador, muskeluppbyggnad, rörlighet, spänst och koordination?

Något som du kan ha i åtanke när det gäller löpning är att vi arbetar med mycket krafter. Nedåtgående krafter möter uppåtgående. Varje löpsteg är som ett litet enbenshopp. För varje löpsteg får du 3-4 gånger så mycket kraft tillbaka i foten, knäet och höften än vad du skulle få av att vara ute och promenera. Det vill säga har du vant din fot vid mjuka och dämpade skor till vardags kommer du förmodligen ha svårare att springa i en sko med hårdare sula.

Med det sagt kan det finnas en stor möjlighet att du kan göra det i framtiden förutsatt att träningen har varit rätt för dig. Är det starkare fötter du är ute efter är det din vardagssko du ska kolla på först. Det är i den du spenderar mest timmar i varje dag och det kommer vara den som formar din fot.

Jag kommer att springa i Altra Duo som är en bredare sko med 0 mm dropp och mycket dämpning i sulan. Det blir bra, eftersom Skåneleden till stor del består av asfalt. Anledningen varför jag har valt 0 mm dropp är för att jag under 2-3 års tid har arbetat i en barfotasko som är minimalistisk. Det har resulterat i att min fot har vant sig vid att registrera varje steg mycket mer än vad jag hade behövt göra om jag hade haft en tjock sula mellan foten och marken. Det tillåter mig att springa i hårdare sulor om jag hade velat och även möjligheten till att känna av marken som jag springer på vilket gör min löpkänsla och balans mycket bättre. Är du själv intresserad av att springa i en barfotasko bör du ha en van och tränad fot innan du ger dig på den uppgiften.

Är det första gången du ska ut och springa klarar du dig långt med endast ett par löparskor. Frågar du en erfaren löpare med många timmar på språng kommer hen att rekommendera dig att ha minst tre par löparskor om inte 1000.

Så för att ge en kort sammanfattning är det bra att att ställa dig själv några frågor innan du gör ditt första köp. Ditt primära underlag som du springer på bör vara riktlinje för den sko som du investerar i. Är det mestadels asfalt bör du titta på något mer dämpade skor, särskilt om du är ovan som löpare. En lättare sko med mindre dämpning fungerar bra till kortare sträckor eller intervaller. En terräng- eller trailsko ger bra skydd mot rötter och stenar samtidigt som markkontakten blir närmare foten för att undvika stukningar.

Om du har besvärats av tidigare skador kan det vara bra att kolla upp din löpstil och svagare områden så att de inte påverkar din löpning negativt. Tidigare skador kan göra att du blir känsligare för löpning med tanke på krafterna som studsar tillbaka mot kroppen. Skador kan även leda till muskelobalanser som kan leda till felbelastningar. Att bara springa är lätt, men att springa rätt är svårare.

Här har ni min Altra Duo och även en stilig man på bilden. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Tack för mig hoppas jag gjort skohandlandet lättare för någon.

/Oscar.

Hela gänget samlat

Spontanitet och natur är två goda ting som går fint ihop. Igår var vi samlade allihopa; paddlarna, löparna och vår kära vän Åsa på en och samma balkong. Vi hade en helt ledig söndag framför oss. Vad skulle vi göra?! Möjligheterna är ju oändliga. Så tänker vi nästan jämt. Plötsligt dök den briljanta idén upp om att antingen upptäcka ett nytt naturreservat eller en vandringsled. Och visst blev det så. Vi tog sikte mot Åbyälven och dess intilliggande vandringsled.

Åbyälvsleden är cirka 20 km lång och vi valde att starta vid Källbomark för att vandra drygt halva leden i riktning mot havet. Älven lär även bli intressant att träningspaddla i för Linnea och Niclas framöver. Sol, klarblå himmel och sjungande Storspovar gjorde dagen mer än njutbar på alla sätt och vis.

Gör din egen dagstur och upptäck något nytt du med. Vem vet vad som väntar i de oupptäckta äventyren?

 

Samlade! Löparna Oscar och Erika tillsammans med paddlarna Linnea, Niclas och hunden Storm. Foto: Åsa Berglund.

 

Vår kära vän och tillika mästerfotograf Åsa följer gärna med på våra naturupplevelser. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Ledmarkeringen för Åbyälvsleden. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

Fisket i Åbyälven sägs vara bra. Det ser verkligen ut så. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

Åbyälvsleden sträcker sig längs naturstigar, betesmarker, öppna gräsytor och grusvägar. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

Att bara vandra i naturskön miljö och inte tänka på någonting alls. Det är medicin för kropp och själ. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

 

Allt gott från oss!

/Erika och Oscar

Löpningen: Det här äter vi

”Packa lätt och rätt”. Vi kör stenhårt på det mantrat. Ser vi till kosten innebär det att vi planerar att köpa den mesta delen av maten längs vägen. Vid tidigare långturer har vi normalt sett burit med oss torrmat för mellan 3-7 dagar, men denna gång tänker vi alltså annorlunda. Fördelen med torrmat är att du får en riktigt bra koll på kaloriintaget. När det gäller ”vanlig” mat är det betydligt svårare och därför behöver vi gå mer på känslan. En sak som vi har lärt oss är att äta mycket mer än vad vi tror att vi behöver. Då brukar det bli bra i slutändan.

 

En vanlig löpardag springer vi cirka 25 km och då har vi med oss vatten och två bars vardera. De dagar som vi sover i vindskydd har vi med oss torrmat bestående av tre huvudmål, tre bars, två påsar nötter, två chokladsticks och ett energiblock. För att värma vatten till torrmaten bär vi även med oss en Jetboil (Micromo) som väger 540 gram inklusive en gastub. Sammantaget ger det oss cirka 3200 kcal per person med en vikt på 800 gram. Energiförbrukningen för löpningen längs Skåneleden har vi beräknat till 3000-3500 kcal per person och dag.

 

Tiden som vi är ute och vilken intensitet vi färdas med avgör också hur mycket och vilken typ av mat vi behöver få i oss. Våra främsta energikällor kommer från fetter och kolhydrater, där det förstnämnda har fördelen av att det är mer energitätt medan det sistnämnda fungerar bättre som bränsle vid högintensivt arbete. Kolhydratdepåerna sinar på ungefär 1-1,5 timmes tufft arbete, vilket gör att vi regelbundet behöver fylla på dessa. Till det är bars ett bra alternativ medan pastan utgör laddningen på kvällarna. Fettdepåerna används framförallt vid låg- och medelintensivt arbete och riskerar sällan att ta slut. Fördelen med fetterna är att de ger oss mycket energi per gram, vilket vi kommer att kräva när vi väl är igång på dagarna.

 

Att vara fulladdad med mat och energi ser vi som en direkt parallell med en full eller tom bensintank. En full tank gör att både bilen och kroppen går gladare och snabbare framåt. Vi ser verkligen framemot att upptäcka Skånes olika delikatesser, som kommer att fylla våra kroppar med välbehövlig energi i sommar.

 

Påfyllning av vätska och energi under en varm turdag. Foto: Erika Nilsson-Waara.

 

Torrmat för en person och dag. Innehåller 3200 kcal och väger 800 gram. Foto: Oscar Detmer Nilsson.

 

God frukoststund!

 

/Erika och Oscar