Träning inför paddlingen

Hur tränar man inför en paddlingstur som kommer att pågå i flera veckor? Naturligtvis behöver vi vara ute och paddla i vår kanot, men även styrketräning är ett viktigt inslag. Vintertid har kanoten helt fått vila (av naturliga orsaker) och därför får man istället hitta alternativa övningar som stärker bålen, armstyrkan när vi ska bära/lyfta kanoten förbi de passager som inte går att paddla samt för att upprätthålla en bra grundstyrka i kroppen. Förutom gymträning har vi åkt mycket skidor och även hållit igång med löpning.

Nu har isarna gått och om vattenståndet tillåter så kan vi förhoppningsvis ta oss ut på en paddlingstur redan till helgen 🙂

Klicka på länken nedan för att titta på filmen för att få tips på bra övningar!

https://youtu.be/tVdf1u2OXow

Ro träning

Vintertid blir det inte lika mycket tid till paddling och då får man hitta andra övningar för att stärka muskulaturen. Foto: Kristina Bentzer 

Hälsningar,
Linnea

Träningssummering och analys inför Gröna bandet och fyra klassiska fjälltoppar, del 2

Detta inlägg är den andra av totalt två delar. I del 1 (se inlägg 160710) fokuserade jag på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys. I denna del presenterar jag resultatet, analysen och tankar kring den fortsatta träningen.

Resultat (beräknat utifrån de senaste 97 dagarna)

Träningstid

Totalt 130:52 tim, dvs. 9:27 tim/vecka och 80:94 min/dag.

Träningstid per månad

  • Mars 100:55 tim (Kungsleden 15 mars-4 april).
  • April 66:07 tim.
  • Maj 44:01 tim.
  • Juni 42:17 tim.
  • Juli 13:14 tim (t.o.m. 10 juli).

Antal träningsformer

16 stycken (cirkelträning, CrossFit, core, cykling utomhus, motionscykel, funktionell träning, promenad/vandring, inlines, löpning/traillöpning, löptävling, löptest, cykeltest, styrketräning inklusive rörlighetsträning, Pilates, stakmaskin och tennis). 

Antal pass

131 stycken, dvs. 9.46 pass/vecka och 1.35 pass/dag.

Träningsdagar

88 stycken.

Vilodagar

9 stycken.

Fördelning av passen (131 st)

  • Kondition 94 st (72 %)
    Varav löpning 67 st (71%), cykling 12 st (13%) promenad/vandring (4%) och andra konditionsformer 11 st (12%).
  • Styrka 37 st (28%)
    Varav styrketräning inkl. rörlighetsträning 23 st (62%), core 6 st (16%), cirkelträning 4 st (10%), pilates 3 st (8%) och funktionell träning 1 st (3%).

Intensitet i passen utifrån BORG RPE-skala

  • Lätt 37 st (28%).
  • Medel 45 st (34%).
  • Tuff 49 st (38%).

Total sträcka

846,8 km, dvs. 61 km/vecka.

Under träningsperioden blev den längsta cykelturen blev på 15 mil.

Under träningsperioden blev den längsta cykelturen 15 mil.

Sömn

Ej registrerat, men känslan är att antalet timmar kan öka något, eftersom kroppen då återhämtar sig ännu bättre.

Kost

Äter regelbundet tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och 3-4 mellanmål/dag. Jag följer tallriksmodellen och försöker tänka på vätskeintag (minst 3 L/dag) under och utanför träningen.

Analys

Efter Kungsledenturen har den totala träningstiden per månad ökat. Enligt rapporter ska Gröna bandet vara mer slitsamt för kroppen i jämförelse med skidåkning, varför det känns relevant att ha ökat träningsvolymen, samt fokusera mer på att återfå och öka kroppsfett, -vikt, muskelmassa och –styrka. Konditionsträningen är ett givetinslag som jag fortfarande försöker variera, men huvudfokus har förflyttats från stakmaskin till löpning.

Under de senaste två månaderna har jag delat upp träningspassen under olika tider på dygnet istället för att lägga dem direkt på varandra. Den generellt ökade träningstiden och –volymen, samt kravet på att vara fysiskt aktiv från morgon till kväll gör att upplägget känns vettigt. Dessutom är det relevant att förbereda kroppen på att vara igång med fysisk aktivitet redan tidigt från morgonen, eftersom det kommer att vara verklighet under de kommande etapperna. Jag har även lagt in några pass, där jag springer med packning (7-8 kg), samt ökat distansen upp till en halvmara en gång varje eller varannan vecka i kuperad terräng.

Det verkar som att jag både varierar träningsformer och intensitet i träningen, samt utgör styrketräningen nästan en tredjedel av den totala träningen, vilket är positivt. Vad gäller återhämtning har jag 0.66 vilodagar och 2.7 lättare pass per vecka, vilket är viktiga inslag för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen på ett bättre sätt.

Kungsledenturen är en viktig erfarenhet och har givit mig många lärdomar inför sommarens kommande två etapper. Kaloriintaget var då beräknat till 3 500 kcal, vilket med facit i hand var för lågt. Jag och min syster har därför valt att öka energiintaget till 4 500 kcal per dag, vilket vi tänker oss ska ge den energi vi behöver. Vi försöker även att begränsa vikten på packningen så mycket som möjligt, då denna innebär ökade energiutgifter.

Jag använder tidigare erfarenheter blandat med kunskaper och forskning i hur jag bör träna och tänka kring upplägget. Känslan utifrån sömnen är som tidigare nämnt att timmarna kan öka något, eftersom sömnen har en fantastisk förmåga att bygga kroppen och göra den starkare.

 

Att konditionsträna med packning har blivit ett givet inslag i träningen.

Att konditionsträna med packning har blivit ett givet inslag i träningen.

Fortsatt planering

Den 14:e juli startar vi med att bestiga Kebnekaise för att sedan ta oss an Gröna bandet på 1300 km och de tre resterande fjälltopparna. Nu läggs fokus på finjusering av packning, testturer och att upprätthålla den konditions- och styrketräning som går. Innan start har vi 1-2 vilodagar så att benen är fräscha inför den utmaning som väntar oss. Förhoppningen är då att jag (och min syster) har gjort en så pass bra grundträning att vi ska få möjlighet till att njuta och hålla oss fria från skador under fjällturen.

Vår ambition med träningen är att kunna klara av utmaningen med så mycket njutning och lite skador som möjligt.

Vår ambition med träningen är att kunna klara av utmaningen med så mycket njutning och lite skador som möjligt.

Dina reflektioner

Hur hade du gjort inför detta eller ett liknande projekt? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer. Vi kan säkert lära oss mycket av varandra och jag tar gladeligen emot nyanserade tips för att utveckla min träning ännu mer.

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

Träningssummering och analys inför Gröna bandet, 1300 km, och fyra klassiska fjälltoppar, del 1

Det är nu dags att summera min träning inför etapp två och tre, Gröna bandet och fjälltopparna, för att se hur jag ligger till i planeringen. Sammanställningen innefattar 97 dagar, dvs. tiden mellan etapp ett (Kungsledenturen) och de två återstående etapperna. Se gärna tidigare inlägg från 160301 och 160303 om träningssummering och analys inför Kungsleden. Idag presenterar jag den första av totalt två delar. Häng med i min träningsvardag!

 

Del 1

Fokuserar på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys, samt med en kort analys av Kungsledenturen.

 

Del 2

Fokuserar på resultatet (träningstimmar, -former, -intensitet, vila, kost och sömn mm) och analysen under och efter träningsperioden, samt tankar kring den fortsatta träningsplaneringen.

 

Målsättningar

Huvudmål (2016)

Genomföra 1840 km via turskidåkning och till fots i starkt kuperad fjällterräng.

 

Delmål 1 (3/4)

Genomföra Kungsleden, 450 km på 20 dagar.

Utvärdering: Kungsledenturen landade på 484 km och genomfördes på 21 dagar med 132 timmars skidåkning. Målgång den 4/4.

 

Delmål 2 (13/9)

Genomföra Gröna bandet, 1300 km och bestigning av fyra fjälltoppar, 90 km, på totalt 66 dagar.

Erika kommer att vandra många steg i sommar

Sommarens kommande 1 390 kilometrar kräver goda träningsförberedelser.

Kravanalys

Målsättningarna kräver mycket god uthållighet, samt ben- och bålstyrka, då terrängen är starkt kuperad och det handlar om att bära eller dra packning på upp till 35 kg. Jag bör kunna vara fysiskt aktiv mellan 20-45 km och 8-10 timmar nästintill varje dag i 66 dagar.

 

Kapacitetsanalys

Med mig i bagaget har jag en relativt hög träningsdos och är skapligt allround-tränad med goda testresultat på både styrka och kondition. Resultat av Kungsledenturen visade på ökad kondition, sänkt vilopuls, viktnedgång, minskad fettmassa, muskelmassa och maxstyrka.

Tester har utförts enligt Fysprofilen, Beeptest, kroppskompositionstester, progressivt maxpulstest på löpband och via konditionstest på cykel med ett beräknat VO2max (syreupptag). En presentation av testresultaten kommer att presenteras när etapp två och tre är avklarad.

 

Planering

Att fortsätta med aktuell träningsdos och -variation. Övergå från hög träningsmängd i stak- och roddmaskin till ökat fokus på löpning och vandring med och utan packning. Sträva mot viktuppgång, ökad fettprocent, samt öka muskelmassa och maxstyrka. Upplägget planeras utifrån träningens olika grundprinciper och faser med adekvat progression och periodisering, samt eftersträva en balans mellan att äta, träna, vila och sova.

Med detta som bakgrund kommer jag att presentera resultatet och analysen med framtidstankar i nästa blogginlägg. Blev det som jag tänkte eller hände det något på vägen?

 

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 2

Detta inlägg är den andra av totalt två delar. I del 1 (se inlägg 160301) fokuserade jag på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys. I denna del presenterar jag resultatet, analysen och tankar kring den fortsatta träningen.

 

Resultat (beräkning utifrån de senaste 60 dagarna)

 

Träningstid

58:09 tim, dvs. 6:47 tim/vecka och 58 min/dag.

 

Träningstid månadsfördelning

  • Januari 24:17 timmar.
  • Februari 33:52 timmar.

 

Antal träningsformer

16 stycken (ex. löpning, skidåkning, stakmaskin, Crossfit, cykel, styrketräning, core, pilates, funktionell träning, box, tyngdlyftning, styrkelyft och rörlighetsträning mm.)

 

Antal pass

78 stycken, dvs. 9,1 pass/vecka.

 

Fördelning av passen

  • Kondition 48 st (62%), varav löpning 27 st (56%), stakmaskin 10 st (24%) och skidåkning 4 st (8%) och andra konditionsformer 7 st (12%).
  • Styrketräning 30 st (38%).

 

Intensitet i passen

  • Lätt 17 st (22%).
  • Medel 36 st (46%).
  • Tufft 25 st (32%).

 

Total sträcka

305 km, dvs. 35 km/vecka.

 

Vilodagar

8 st, dvs. 1 st/vecka

 

Sömn

Ej registrerat, men känslan är att antalet timmar kan öka något, eftersom kroppen då återhämtar sig ännu bättre.

 

Kost

Äter regelbundet tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och 3-4 mellanmål/dag. Jag följer tallriksmodellen och försöker tänka på vätskeintag (minst 3 L/dag) under och utanför träningen.

 

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

 

Analys

Under de senaste två månaderna har jag stegrat antalet träningstimmar successivt, vilket känns relevant då fjällprojektet kräver mycket god uthållighet och många timmar i rörelse. Det verkar som att jag både varierar (16 stycken olika träningsformer) och pulserar (lätta till tuffa pass) träningen, samt utgör styrketräningen en tredjedel av den totala träningen, vilket är positivt. Under en vecka har jag en vilodag, vilket är ett viktigt inslag för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen på ett bättre sätt.

 

Anmärkningsvärt är att jag i mitten av januari ramlade i trappan och fick då sy 5-6 stygn strax nedom knäet. Detta innebar att särskilt benstyrketräningen inte har blivit helt optimal, samt fick jag exempelvis till en början konditionsträna med helt raka knän i stakmaskinen. Det mesta går dock så länge hjärnan ser möjligheterna istället för hindren!

 

Då jag inte har gjort något liknande projekt tidigare utan endast har känt på essensen av vad vi har framför oss blir detta lite av en ”trial and error”. Jag använder tidigare erfarenheter blandat med kunskaper och forskning i hur jag bör träna och tänka kring upplägget. Den snöbrist som infinner sig i min omgivning gör att jag har fått tänka rätt kreativt och tillbringa flertalet timmar i stakmaskinen, som ju är den konditionsmaskin som liknar skidåkning mest. Känslan utifrån sömnen är som tidigare nämnt att timmarna kan öka något, eftersom sömnen har en fantastisk förmåga att bygga kroppen och göra den starkare.

 

Fortsatt planering

Framöver kommer jag att fortsätta i liknande spår och fila lite mer på detaljer innan startskottet går från Hemavan den 15/3. Förhoppningen är då att jag har gjort en så pass bra grundträning att jag ska få möjlighet till att njuta och hålla mig fri från skador under fjällturen. Denna träning kommer även att utgöra grunden till sommarens andra etapp och delmål (se del 1 från 160301).

 

Dina reflektioner

Hur hade du gjort inför detta eller ett liknande projekt? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer. Vi kan säkert lära oss mycket av varandra och jag tar gladeligen emot nyanserade tips för att utveckla min träning ännu mer.

 

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

PT

Kan träning göra dig yngre?

I veckans avsnitt av Vetenskapens värld presenterades den senaste forskningen inom träning med dess effekter på kropp och särskilt knopp. I egenskap av sjukgymnast, personlig tränare och träningsentusiast, blev jag mycket glatt överraskad över dessa resultat. Det verkar alltså som att det lönar sig att hålla kroppen igång och fortsätta göra det så länge som det går.

 

Konditionsträning. I höstas blev det halva Vasaloppet

Konditionsträning. I höstas blev det halva Vasaloppet

Nedan listar jag de tio mest intressanta rönen vad gäller effekterna av fysisk aktivitet:

  1. På kort sikt ökar fysisk aktivitet blodgenomströmningen till hjärnan med cirka 20%.
  1. På lång sikt bildas nya hjärnceller i Hippocampus som utgör en viktig roll i minnesfunktionen, samt stärks integreringen och kopplingen mellan olika delar i hjärnan. Delar av hjärnan kan alltså växa trots att de borde vara på tillbakagång hos äldre människor.
  1. Fysisk aktivitet kan fördröja en eventuell demens och den kognitiva förmågan kan till och med förbättras.
  1. Om man tränar i ett år kan Hippocampus-volymen öka med två procent, vilket motsvarar att minska sin hjärnålder med upp till två år.
  1. Den optimala hjärndosen innebär löpning tre ggr per vecka, cirka 30 min per gång eller motsvarande rörelse på annat sätt.
  1. Även promenader är fördelaktiga, då de ökar cirkulationen och påverkar alla processer åt rätt håll.
  1. Styrketräning och konditionsträning är bra för olika delar av hjärnan och kan med fördel kombineras.
  1. Styrketräning förbättrar komplext tänkande, det associativa minnet och gynnar tillväxt av hjärnans nervceller och blodkärl.
  1. Konditionsträning förbättrar det episodiska minnet och effektiviserar andra hormonsystem i hjärnan.
  1. Förutom minskad fallrisk, starkare skelett och gynnsamma effekter på hjärt- och kärlsystemet verkar tung styrketräning verkar vara mest fördelaktigt för seniorer (OBS! Bör utföras med en väl planerad successiv stegring utifrån individen).
Styrketräning och konditionsträning ger olika, men positiva effekter på kropp och knopp

Styrketräning och konditionsträning ger olika, men båda har positiva effekter på kropp och knopp.

Här är länken till veckans avsnitt i Vetenskapens värld:

http://www.svtplay.se/video/6526060/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-avsnitt-4-1

 

Än en gång kan vi alltså konstatera att träning är en investering i dig själv för ett längre och hälsosammare liv!

 

Lycka till med just din träning!

/Erika

PT

Nå dina mål genom din inre motivation

Varför går jag till gymmet klockan sex på morgonen? Är det för att mina vänner går eller för att jag faktiskt mår bra av att gå till gymmet? Vad är den verkliga orsaken och hur stor kraft har den egentligen på kort och lång sikt? 

Under min utbildning till Personlig tränare läser vi bland annat om motivation i kombination med motiverande samtal, där vi under föregående vecka filmade samtal i rollen som personlig tränare och klient. Detta område finner jag mycket intressant och inte minst nödvändigt för att uppnå ett väl fungerande samarbete mellan de båda parterna.

Att utvecklas, ta dig vidare, nå dina målsättningar, uppfylla dina drömmar och röra dig framåt handlar till stor del om motivation. Rörelse och mål går hand i hand. Att sätta mål handlar om att staka ut riktningen i livet och vägen framåt för en förändringsresa. Uttrycket ”målet är ingenting, vägen är allt” har vi hört förut och det innehåller en hel del sanning. Däremot behöver det ena inte utesluta det andra.

Ingenting du gör sker utan mål eller syfte och målsättningar berättar vart du är på väg. Mål bidrar till att du vill sätta igång för att uppnå saker, oavsett om det handlar om att göra gröt till frukost, läsa en bra bok eller förändra aspekter av din livsstil. Det finns alltid motiv bakom det du gör och mål ger det hela en mening. Till och med att besluta dig för att inte göra någonting alls är en målsättning i sig. Eftersom mål är en central del i ditt liv är det viktigt att arbetet för att uppnå dina mål fokuserar på förändring istället för på själva problemen.

Motivation kan byggas på antingen externa eller interna faktorer. De externa eller yttre källorna kan handla om motiv till förändring utifrån vikt, utseende och träning som bygger på yttre belöning. Intern motivation handlar mer om känslan av att må bra, ta dig an utmaningar, utveckla färdigheter, känna samhörighet och ha roligt. De yttre motiven kan ofta ge en snabbare push till en förändring, men verkar göra att du är mer benägen av att råka ut för snedsteg och återfall till ett tidigare oönskat beteende. När en extern belöning upphör brukar även motivationen till fortsatt handling minska. Den inre motivationen kan ta längre tid att etablera, men anses mer kraftfull för att förändra ett beteende på lång sikt.

Den effektivaste och mest långsiktigt hållbara formen av motivation är därför en drivkraft som uppstår när du vill uppnå ett mål av egen fri vilja för personlig självuppfyllelse, tillfredställelse och en känsla av mening; den så kallade inre motivationen. Även om det är bevisat att den inre motivationen är den bästa faktorn för en långsiktig förändring eller att bibehålla ett önskat beteende behöver det ena inte utesluta det andra. De kan med fördel kombineras.

Mitt tips till dig är därför att arbeta för att finna din inre motivation, alltså den verkliga anledningen till varför du vill uppnå dina mål och drömmar. Det skapar således en god grund till att nå framgång, upprätthålla ditt nya beteende och en förändring på lång sikt.

Så anledningen till att jag går till gymmet klockan sex på morgonen är för att jag vill och mår bra av det. När mina vänner dessutom går med mig är det ännu roligare! Så vilken är din verkliga anledning och drivkraft till att uppnå dina mål och drömmar?

Motivation for going to the gym

Vilken är din drivkraft till att träna?

Lycka till på resan mot din destination!

/Erika

English version

Reach your goals through your inner motivation

Why do I go to the gym at six-á clock in the morning? Is it because my friends go or is it because I actually feel good inside about going? What is the real reason and how much power does it really have in a short and long term perspective?

During my education to a Personal trainer, we read about motivation combined with motivational interviewing, where we have filmed conversations in the role of personal trainer and client. This area I find very interesting and not at least necessary to achieve a well-functioning cooperation between the two parties.

To develop, move on, achieve your goals, fulfill your dreams and move forward is all about motivation. Operating and goals go hand in hand. Setting goals give you direction in life and a way forward for a journey of change. The expression ”the goal is nothing, the way is everything” we have heard before and it contains a lot of truth. However, the one does not exclude the other.

Nothing you do is done without aim or purpose and goals tell you where you are going. Goals help you to get started to achieve things, whether it’s about making porridge for breakfast, read a good book or change aspects of your lifestyle. There is always a motive behind what you do and goals give everything a meaning. Even to decide to do nothing at all is a goal in itself. Since the goal is a central part of your life it is important to work to achieve your objectives focus on change instead of the actual problems.

Motivation can be based from either external or internal factors. The external sources can include the reasons for the change in goals regarding weight, looks and training based on the external reward. Internal motivation is more about the sensation of feeling good, take on challenges, develop skills, to feel connected and have fun. The external motivation can often provide as a faster push for the change, but seems to make you more prone to slip and relapse to a previous misbehavior. When an external reward ceases the motivation for continued action usually decreases as well. The inner motivation can take longer to establish, but is considered more powerful to change behavior in the long term.

The most powerful and sustainable form of motivation is a force that arises when you want to achieve a goal of your own free will for personal self-fulfillment, satisfaction and a sense of purpose; the so-called inner motivation. Although there is evidence that the inner motivation is the best factor for a long-term change or to maintain a desired behavior they can advantageously be combined.

My advice is to find your inner motivation meaning the true reason why you want to achieve your goals. It creates a good basis for achieving success; maintain your new behavior and a change in the long-term perspective.

So the reason why I go to the gym at six-á clock in the morning is because I want to and feel good about doing it. And when my friends go with me, it’s even more fun! So what is your true reason and motivation to reach your dreams?

Good luck on your journey to your destination!

Hugs from Erika