Tack för alla lyckönskningar

Nu är det nära! Igår kväll anlände vi till Hemavan och nästintill alla förberedelser är gjorda. Idag är det finslipning av detaljer som gäller för att starta igång tidigt imorgon bitti. Vi har redan gjort resan i huvudet flera gånger om och äntligen ska vi få göra den verklig också.

Innan vi startar vill vi passa på att tacka för alla de lyckönskningar som vi har fått från er. Det är fantastiskt roligt att just du vill följa med oss på denna resa. Det värmer rakt in i hjärtat och vi känner oss starkare än någonsin. 
  Tack underbara Mikael för dina fina stenar som ska stötta oss på vår resa.
Tusen tack för att ni tror på oss. Ni är fantastiska!
Kramar

/Erika och Linnea

Summering av helgens förberedelser

Efter den snöpliga återföreningen på Mora tågstation (se Instagram @waaraworldwide) har helgen ägnats till att få de sista pusselbitarna inför resan på plats. 

Detta är vad vi har pysslat med:

1. Genomgång av köket och fyllt på med bensin.

2. Vallat och provpackat pulka.

3. Packlistorna har kontrollerats vid ett flertal tillfällen.

4. Provat turskidorna och pjäxor.

5. Tränat.

6. Gått igenom säkerhetsplanen och SPOT-trackern.

7. Kollat väderprognos.

8. Uppdaterat hemsidan (waaraworldwide.com) med länk till SPOT-tracker och annan intressant läsning.

9. Genomgång av alla tekniska prylar (kamera, telefon, solcell, powerbank, pannlampor och GPS).

10. Övat på sång och gitarr inför spelning i Hemavan på måndag den 14 mars.

11. Taco och mellomys.

12. Packat bilen för avfärd till Hemavan som pågår idag (läs: söndag).

  Äntligen fick jag göra premiärtur med pjäxorna på turskidorna och dessutom med suverän coachning av Åsa.

  Här ska pulkor vallas och checkas av så att de är i gott skick.

   Två provpackade på 30 kg styck.


  Dessa två fenomenala stöttepelare (Åsa och Niclas) på vardera sida om mig och Linnea utgör en stor och viktig del i vårt äventyr och våra liv. Tack för allt!
Är du på Hemavans fjällcenter på måndag kväll den 14 mars så kom gärna och lyssna på underhållning från systrarna Waara. I bilen övar vi just nu på toner från Celine Dion.

Kram så länge!

/Erika

Dagsetapper Kungsleden

Så här ser våra planerade dagsetapper längs Kungsleden ut. Distanserna är ungefärliga, där den kortaste ligger på 22 km och den längsta på 37 km. Beräknad hastighet på turskidor och med pulka i fjällmiljö är ca 3 km/h. Dagsljuset ser ut att vara kring 12 h från att vi startar och varje dag blir det minst 7 minuter längre dagar (dagsljus). Vi har med oss pannlampor och siktar på att hellre starta tidigt i mörker och ha hela dagen framför oss än tvärtom.

Den 15 mars bär det av!

/Linnea

Dagsetapper Kungsleden_bild

PT

Snart återförenas vi!

Denna dag går i resans tecken. Cirka tio timmars tågtid väntar innan jag är framme i Älvdalen för att möta upp min syster Linnea och vän Åsa. Med andra ord är återföreningen nära och många långa kramar förväntas på perrongen! De kommande dagarna spenderar vi till att förbereda med de sista pusselbitarna innan avfärd.

I övrigt har skidpjäxorna (läs: kängorna) fått hänga med på jobbet de senaste veckorna, eftersom det har varit det enda sättet att gå in dem. Visst har jag fått en och annan rolig kommentar med tanke på att kängor och tjocksockor inte är den vanligaste skomunderingen på ett gym. Nu hoppas jag iallafall att de ska vara tillräckligt formade för att sitta skapligt på fossingarna. Nedräkningen pågår för fullt och nu längtar vi båda tills vi får koppla på skidor, stavar och pulka för att ta oss an Kungsleden på tisdag nästa vecka.

  

Cirka tio timmars resa från Falkenberg till Älvdalen pågår just nu.

Turskidspjäxorna behöver vara ordentligt ingådda innan avfärd.

Kram så länge!

/Erika

Turförslag i Jämtlandsfjällen

Sylarna ligger i Jämtland och här är en av de fyra fjälltoppar som jag och Erika kommer att bestiga under sommaren. Idag gjorde jag mitt första besök till fjällstationen STF Sylarna och fick beskåda Storsola i vinterskrud.

IMG_6335

Sylmassivet ligger framför våra fötter. Den tredje pinnackeln i ”Templet” är Storsola, Jämtlands högsta topp och den vi kommer att bestiga till sommaren. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Bilväg fram till Storulvån

Till Storulvåns fjällstation, som ligger cirka sex mil väster om Åre, går bilväg och härifrån finns många olika turalternativ och färdsätt att välja bland. Allt från kortare dagsturer till transportsträckor mellan olika fjällstationer/STF-stugor. En notering är att bilvägen fram till Storulvån ibland drevar igen pga. snön så det är bra att ringa hit innan ankomst för att kontrollera att vägen är öppen.

IMG_6203

Storulvåns fjällstation. Hit går bilväg och är en bra utgångspunkt för att nå många fjällresemål. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Sylarna tur och retur

Idag åkte jag och Frida turskidor 15,3 km till Sylarna. Färden tog 3 h 10 min och inleddes med rätt så höga vindstyrkor. Vi följde vinterleden (de röda ledkryssen) rakt söderut och efter halva vägen stannade vi till i vindskyddet Spåjme för att fylla på energidepåerna, samt plåstra om mina lätt skavda hälar. Med cirka fyra kilometers skidväg kvar till stationen avtog vinden och solen valde att gassa på. Ju närmare vi kom stationen desto mäktigare gestaltade sig fjälltopparna. Topptursåkning är väldigt populärt i detta område. Ett alternativ för att ta sig till Sylarna är att åka med den så kallade Vesslan, also known as Sylexpressen.

IMG_6363

Den så kallade Vesslan (också kallad Sylexpressen) kör gästerna mellan Storulvån och Sylarna. Ett bra alternativ för den som inte vill färdas 15 km till fots. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Intressant data från min Suunto Ambit 3 Peak:

Storulvån – Sylarna

Avfärd: kl.09.40
Distans: 15,3 km
Tid: 3 h 10 min
Puls: 145 (avg), 171 (peak)
Kcal: 1409
Höjdskillnad: 735 – 1040 (diff: + 305 höjdmeter)

Sylarna – Storulvån

Avfärd:  kl.14.45
Distans: 15,3 km
Tid: 1 h 58 min
Puls: 122 (avg), 156 (peak)
Kcal: 630
Höjdskillnad: 1040 – 735 (diff: -305 höjdmeter)


PT

/Linnea

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 2

Detta inlägg är den andra av totalt två delar. I del 1 (se inlägg 160301) fokuserade jag på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys. I denna del presenterar jag resultatet, analysen och tankar kring den fortsatta träningen.

 

Resultat (beräkning utifrån de senaste 60 dagarna)

 

Träningstid

58:09 tim, dvs. 6:47 tim/vecka och 58 min/dag.

 

Träningstid månadsfördelning

  • Januari 24:17 timmar.
  • Februari 33:52 timmar.

 

Antal träningsformer

16 stycken (ex. löpning, skidåkning, stakmaskin, Crossfit, cykel, styrketräning, core, pilates, funktionell träning, box, tyngdlyftning, styrkelyft och rörlighetsträning mm.)

 

Antal pass

78 stycken, dvs. 9,1 pass/vecka.

 

Fördelning av passen

  • Kondition 48 st (62%), varav löpning 27 st (56%), stakmaskin 10 st (24%) och skidåkning 4 st (8%) och andra konditionsformer 7 st (12%).
  • Styrketräning 30 st (38%).

 

Intensitet i passen

  • Lätt 17 st (22%).
  • Medel 36 st (46%).
  • Tufft 25 st (32%).

 

Total sträcka

305 km, dvs. 35 km/vecka.

 

Vilodagar

8 st, dvs. 1 st/vecka

 

Sömn

Ej registrerat, men känslan är att antalet timmar kan öka något, eftersom kroppen då återhämtar sig ännu bättre.

 

Kost

Äter regelbundet tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och 3-4 mellanmål/dag. Jag följer tallriksmodellen och försöker tänka på vätskeintag (minst 3 L/dag) under och utanför träningen.

 

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

Det har blivit en och annan pull-up genom åren.

 

Analys

Under de senaste två månaderna har jag stegrat antalet träningstimmar successivt, vilket känns relevant då fjällprojektet kräver mycket god uthållighet och många timmar i rörelse. Det verkar som att jag både varierar (16 stycken olika träningsformer) och pulserar (lätta till tuffa pass) träningen, samt utgör styrketräningen en tredjedel av den totala träningen, vilket är positivt. Under en vecka har jag en vilodag, vilket är ett viktigt inslag för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig träningen på ett bättre sätt.

 

Anmärkningsvärt är att jag i mitten av januari ramlade i trappan och fick då sy 5-6 stygn strax nedom knäet. Detta innebar att särskilt benstyrketräningen inte har blivit helt optimal, samt fick jag exempelvis till en början konditionsträna med helt raka knän i stakmaskinen. Det mesta går dock så länge hjärnan ser möjligheterna istället för hindren!

 

Då jag inte har gjort något liknande projekt tidigare utan endast har känt på essensen av vad vi har framför oss blir detta lite av en ”trial and error”. Jag använder tidigare erfarenheter blandat med kunskaper och forskning i hur jag bör träna och tänka kring upplägget. Den snöbrist som infinner sig i min omgivning gör att jag har fått tänka rätt kreativt och tillbringa flertalet timmar i stakmaskinen, som ju är den konditionsmaskin som liknar skidåkning mest. Känslan utifrån sömnen är som tidigare nämnt att timmarna kan öka något, eftersom sömnen har en fantastisk förmåga att bygga kroppen och göra den starkare.

 

Fortsatt planering

Framöver kommer jag att fortsätta i liknande spår och fila lite mer på detaljer innan startskottet går från Hemavan den 15/3. Förhoppningen är då att jag har gjort en så pass bra grundträning att jag ska få möjlighet till att njuta och hålla mig fri från skador under fjällturen. Denna träning kommer även att utgöra grunden till sommarens andra etapp och delmål (se del 1 från 160301).

 

Dina reflektioner

Hur hade du gjort inför detta eller ett liknande projekt? Dela gärna med dig av dina tankar och idéer. Vi kan säkert lära oss mycket av varandra och jag tar gladeligen emot nyanserade tips för att utveckla min träning ännu mer.

 

Vi ses snart igen!

/Erika Nilsson-Waara

PT

Träningssummering och analys inför skidåkning längs Kungsleden, del 1

Det är nu dags att summera min träning över de senaste två månaderna för att se hur jag ligger till i planeringen. Idag presenterar jag den första av totalt två delar. Häng med i min träningsvardag!

 

Del 1

Fokuserar på planeringen inför träningsperioden utifrån målsättningar, krav- och kapacitetsanalys.

 

Del 2

Fokuserar på resultatet (träningstimmar, -former, -intensitet, vila, kost och sömn mm) och analysen under och efter träningsperioden, samt tankar kring den fortsatta träningsplaneringen.

 

Målsättningar

Huvudmål (2016)

Genomföra 1840 km via turskidåkning och till fots (jogga och vandra) i starkt kuperad fjällterräng.

 

Delmål 1 (15/3)

Genomföra Kungsleden, 450 km på 20 dagar.

 

Delmål 2 (v 28)

Genomföra Gröna bandet, 1300 km och bestigning av fyra fjälltoppar, 90 km på 8-9 veckor.

 

Kravanalys

Målsättningarna kräver mycket god uthållighet, samt ben- och bålstyrka, då terrängen är starkt kuperad och det handlar om att bära eller dra packning på upp till 30 kg. Jag bör kunna vara fysiskt aktiv nästintill varje dag.

 

Kapacitetsanalys

Med mig i bagaget har jag en relativt hög träningsdos och är skapligt allround-tränad med goda testresultat på både styrka och kondition. Tester har utförts enligt Fysprofilen, Beeptest och via konditionstest på cykel med ett beräknat VO2max (syreupptag).

 

Konditionsträningen är given i planeringen.

Planering

Att fortsätta med aktuell träningsdos och -variation. Lägga till ytterligare konditions- och uthållighetsträning i stakmaskin och skidåkning (när tillfälle ges), samt styra styrketräningen mot en något mer uthållig inriktning inför etapp ett. Upplägget planeras utifrån träningens olika grundprinciper och faser med adekvat progression och periodisering, samt eftersträva en balans mellan att äta, träna, vila och sova.

 

Med detta som bakgrund kommer jag att presentera resultatet och analysen med framtidstankar under torsdagen. Blev det som jag tänkte eller hände det något på vägen?

 

Vi ses snart igen!

 

/Erika Nilsson-Waara

 

PT

Kom ihåg mig då

Här delar vi med oss en tolkning av Lars Winnerbäcks låt ”Kom ihåg mig då”. Jag och Erika har träffats under helgen och spelade in denna låt med sång och gitarr. En vacker låt med fin och tänkvärd text. Minnen väcks till liv.

Våra fyra största passioner i livet är träning, friluftsliv, resa och MUSIK. Så fort vi har chansen greppar vi gitarren och sjunger en låt. Trots att vi bor på olika håll brukar vi ta fram datorerna, koppla upp oss på nätet och spela musik tillsammans. Det är som balsam för själen. Vi älskar när människor vill sjunga med eller bara sitta att lyssna. Musik är ett internationellt språk och berör våra hjärtan på olika sätt.

Denna låt är väldigt speciell för mig och Erika. Därför vill vi dela med oss av den till er.

/Linnea

PT

Fjället som träningsarena

Oavsett årstid finns alltid aktiviteter att sysselsätta sig med på fjället. På hösten är traillöpning ett fantastiskt sätt att upptäcka hur fjället förvandlas till en enda stor färgexplosion, där saxofonbjörkarnas blad övergår till gult och ripbärsriset som lyser upp vidderna med sin röda färg.

Hemligheten till att ”älska träning” är att göra träning till din livsstil. Fjällvärlden inbjuder till upplevelser utan gränser och efter 1-2 mils löpning har man förutom vackra landskap omedvetet genomfört ett rejält träningspass.

IMG_7250

Hösten är en fantastisk årstid för löpning och att upptäcka fjället. Foto: Niclas Bentzer.

I oktober och november lägger sig de första isarna och långfärdsskridskorna står färdigslipade för att ta dig ut på de spegelblanka sjöarna. December till april är tiden för skidåkning i alla dess olika former. Turskidåkningen som kan ta dig över outforskad och ospårad fjällterräng eller med hjälp av topptursskidor traska dig uppför fjälltoppar och därefter åka ned med känslan av att du äger hela fjället. Längdskidåkning, slalom/telemark och snowboard finns också som alternativ.

IMG_9879

Långfärdsskridskor på spegelblanka isar är en häftigt arena att färdas på. Foto: Linnea Nilsson-Waara

Fler aktiviteter som går att göra i fjällmiljö är:

  • Bergsbestigningar
  • Isklättring/klättring
  • Köra snöskoter
  • Fiska
  • Vandra
  • Hinderbana i kuperad terräng
  • Gräva bivack
  • Kanot/kajak
  • Skidåkning med kite
  • Hundspann m.m.
Samtliga aktiviteter ser jag mer som upplevelser än ett träningspass och just därför infinner sig inte den där krystade känslan av att man är ute och tränar. Det positiva är dock att dessa aktiviteter också resulterar i ett finfint träningspass.

IMG_8535

Att paddla kanot ger bra träning för armar och bål samtidigt som du får uppleva fjället från vattenytan. Foto: Linnea Nilsson-Waara.

Träning + fjället = upplevelser
/Linnea
PT

Bli en bättre löpare med backintervaller

Intervaller i backe är en av de roligaste träningsformer jag känner till. Om fotbollsplanerna hade innehållit en och annan kulle hade jag förmodligen fortfarande spelat. Vilken tur för mig då att årets fjälläventyr gör att denna typ av löpning lämpar sig alldeles utmärkt i egenskap av förberedande träning. Nedan beskriver jag fördelar, tekniktips och ett förslag på upplägg av backintervaller.

Fördelar med backintervaller

  1. Det är effektivt! Pulsen höjs per automatik och du tränar både på vägen upp och ner.
  2. Variationen är stor! Beroende på backens längd och lutning kan du få en mängd olika träningseffekter (löpstyrka, uthållighet, explosivitet, löpteknik uppför och nerför, samt mental uppbyggnad). Du blir alltså starkare i backar, men också en bättre löpare i allmänhet.
  3. Målet är givet! Du ska uppåt! Att arbeta mot givna mål stärker motivationen och sporrar dig ofta till att ta i lite mer.
  4. Passar de flesta! Fungerar för både nybörjare till erfarna löpare. Lutning, längd, hastighet, antal och vilotid kan med enkelhet anpassas efter individen.
Visserligen ingen backlöpning, men löpning på stranden gör mig lika glad ändå.

Visserligen ingen backlöpning, men löpning på stranden gör mig lika glad ändå.

Tekniktips

  1. Arbeta med ett kraftfullt löpsteg där du tänker på att förstärka hälkick såväl som knälyft.
  2. Öppna upp luftvägarna genom att hålla bål och bröst upprätta. Fram med höften!
  3. Arbeta med en hög stegfrekvens för att undvika att farten bromsas av alltför långa kliv.
  4. Sänk axlarna och pendla ordentligt med armarna nära kroppen.
  5. Spring avslappnat med en hög och jämn fart både vid ingången av och efter backen som i regel ofta planar ut på toppen.
  6. Fullfölj backen! Dvs spring lite längre så att du bibehåller farten över själva mållinjen.
  7. På vägen ner bör kroppen vara i cirka 90 graders vinkel mot marken. Håll ner hakan, sänk armarna och låt benen rulla mjukt och naturligt.

Filmklipp

Klicka här för att titta på när jag springer i en backe med en lättare stigning.

Exempel på upplägg

  1. Värm upp i cirka 10-15 min med efterföljande löpskolning och rörlighetsövningar. Googla på löpskolning och rörlighetsövningar. Jag återkommer troligen med en beskrivning av detta vid ett senare tillfälle.
  2. Hitta en backe som har en jämn och tydlig uppförslutning och som tar mellan 20-60 sekunder att springa (förslagsvis 100-300 m). Känslan bör vara mer framåt än uppåt så backen bör inte vara för brant.
  3. Gör ett par fartökningar på cirka 50-100 m, samt en lätt jogg uppför backen innan du ger dig på intervallerna.
  4. Dags att starta! Spring i ett högt till nästintill maximalt tempo uppför. Gå eller jogga lätt på vägen ner. Detta är din vila så se till att du återhämtar dig på denna tid. Upprepa mellan 5-15 gånger. Är du nybörjare kan du förslagsvis gå raskt på samtliga eller varannan backintervall.
  5. Låt kroppen sakta få varva ner genom att jogga lätt cirka 10-15 min.
  6. Passet bör pågå mellan 30-60 minuter.
  7. Kom ihåg att öka dosen successivt och variera din träning!

Jag önskar dig ett riktigt roligt pass och lycka till mot toppen!

/Erika over and up!